Vanda stad har bara en svenskspråkig ungdomsarbetare för 1800 barn och unga – större satsningar efterlyses
Just nu saknar det svenskspråkiga ungdomsarbetet i Vanda struktur och politisk insyn. En fullmäktigemotion vill ändra på den saken.
En motion av Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp och 16 andra ledamöter lyfter fram frågan om hur Vanda stads svenskspråkiga ungdomsverksamhet ska organiseras i framtiden.
Motionen vill se en utredning om hur det svenskspråkiga ungdomsarbetet är organiserat och hur det leds.
Initiativet till motionen kom med anledning av den offentliga diskussionen om att unga mår allt sämre, berättar Patrik Karlsson som sitter i fullmäktige för SFP.
– Det är viktigt att det satsas på våra ungdomar, säger han.
För tillfället har staden en svenskspråkig ungdomsarbetare, som är stationerad i Helsinge högstadieskola och gymnasium. Hon arbetar till 80 procent med förebyggande arbete och 20 procent med uppsökande arbete.
"Behovet av uppsökande ungdomsarbete är inte lika stort på svenska i Vanda" - Petra Bäcklund jobbar förebyggande i skolorna
Rektorn för högstadiet fungerar som den svenskspråkiga ungdomsarbetarens närmaste chef och direktören för den svenskspråkiga servicen ansvarar för verksamheten. Så som det ser ut just nu saknar Karlsson politisk styrning över den svenskspråkiga ungdomsverksamheten.
– Det har inte funnits över huvud taget. Som politiker vill vi naturligtvis gärna vara med och påverka, säger han.
Utöver det skriver verksamhetsområdet för fostran och lärande vid Vanda stad i sitt svar att utmaningarna med den nuvarande strukturen är både att kompetensen är på gräsrotsnivå och att arbetet är bristfälligt rent administrativt sett.
Förslag: Omjustering
I sitt svar skriver tjänstemännen att en lösning kan vara att det svenskspråkiga ungdomsarbetet styrs av nämnden för stadskultur och välfärd.
Tjänstemännen föreslår också att utvecklingschefen för det svenskspråkiga serviceområdet ska vara chef för ungdomsarbetaren i stället för rektorn för Helsinge skola. Dessutom vill tjänstemännen att en arbetsgrupp ska bildas där utvecklingschefen, ungdomsarbetaren och en koordinator för stadens svenskspråkiga service möts en gång i månaden.
Karlsson är i mångt och mycket nöjd med svaret.
– Framåt vårkanten blir det en klar politisk och hierarkisk struktur.
Utmanande, men ljusglimtar finns
I Vanda, där finska är ett dominerande språk, finns det stora skillnader mellan de svensk- och finskspråkiga ungdomstjänsterna. I slutet av fjolåret var de svenska ungdomarna i Vanda strax över 1 800 till antalet, medan de finskspråkiga var nästan 60 000.
Utöver det, saknar de en plats att samlas på om kvällarna och på veckosluten.
– Vanda stad har ingen ungdomsgård med svenskspråkig verksamhet som är öppen kvällstid.
Han ser ändå att det finns ljusglimtar i det goda samarbetet med tredje sektorn.
Den svenska ungdomsverksamheten är ofta inköpt just av den tredje sektorn, bland annat av församlingen, Sveps Ungdomsverkstad och Luckan Unginfo.
Tjänstemännen skriver att det svenskspråkiga serviceområdet har ansökt om tilläggsresurser för ett halvt årsverke inom det svenskspråkiga ungdomsarbetet i budgeten för år 2024.
– Under höstens budgetförhandlingar frågades det om det kommer att komma tilläggsfinansiering för den svenskspråkiga ungdomsverksamheten och frågan besvarades jakande, berättar Karlsson.
Stadsfullmäktige i Vanda ska behandla motionen på sitt möte ikväll (13.11). Patrik Karlsson säger att fullmäktige nog kommer att kunna godkänna den.