Så här gick det till när Finlands första medborgarparlament samlades
Brukarrum och cannabislegalisering stod på agendan i dag när 600 medborgare samlades till ett experiment i deltagardemokrati.
Av 30 000 slumpmässigt inbjudna invånare i Finland har 600 personer till slut valts ut för att delta i Finlands första medborgarparlament som ordnas under helgen. Platsen är en stor konferenslokal i Helsingfors, fylld med runda bord där medborgarna diskuterar i grupp.
Professor i statskunskap Kimmo Grönlund från Åbo Akademi beskriver medborgarparlamentet som en ny finländsk demokratisk innovation, ett försök att göra folk delaktiga på ett helt nytt sätt.
– Det är ett sätt att försöka mäta en genomtänkt folkopinion, det vill säga vad människor verkligen skulle tycka om frågor om de fick all information och hörde andras åsikter och hade tid att reflektera över dem, säger Grönlund.
Brukarrum och bränslepriser diskuteras
Frågorna som diskuteras är valda ur de medborgarinitiativ som har lämnats till riksdagen. Den här helgen diskuteras brukarrum, legalisering av cannabis och bränslepriserna.
– Det har saknats en koppling så att riksdagsledamöterna skulle få höra folkets åsikt om medborgarinitiativen, säger Grönlund.
– Så här kan de få höra en genomtänkt åsikt från folket, det kunde förbättra systemet med medborgarinitiativ.
Diskussionerna förs i små grupper med en moderator per bord så deltagarna får höra varandras åsikter. Varje grupp ska också formulera frågor till experter de under dagen får höra om de utvalda ämnena.
Slumpmässigt inbjudna deltagare
När medborgarparlamentet börjar fylls konferensrummet i Böle i Helsingfors av ett sus av låga men intensiva diskussioner. Vid ett av borden sitter deltagare som talar svenska.
– Det var roligt, väldigt intressant, säger Erik Stara som är med.
– Diskussionerna har hittills varit ganska lugn, vi får se hur det blir senare i eftermiddag, jag tror cannabisfrågan blir en hetare potatis.
Deltagarna som är på plats har tackat ja till en slumpmässig inbjudan som skickades ut. Av 30 000 inbjudna tackade 2 300 ja, och slutligen valdes 600 deltagare ut så att de representerar Finlands befolkning.
– Först var man lite förvånad över vad det var för lapp som kom hem. Men när jag läst den kände jag det är en medborgerlig plikt att göra sitt och anmäla ett intresse, säger Christer Jägerskiöld.
Anna Fadeicheva-Noon blev intresserad av ämnena i sig: hon är socionomstuderande och vill höra vad experterna säger om drogpolitiken.
– Bränslepolitik är jag inte så insatt i, men jag ville höra experters och andras åsikter så jag kan bilda min egen, säger hon.
Försök med också panel över nätet
Alla tre tycker det blir intressant att se inte bara vad helgen för med sig, utan också hur projektet utvärderas.
– Ett problem med folkomröstningar är att få folk att rösta, här kanske man får människor engagerade och får samma effekt, skulle jag hoppas, säger Erik Stara.
– Jag har alltid funderat på hur skulle det vara om man frågade vanliga människor, skulle resultatet vara annorlunda än vad politiker kommer fram till? Det blir spännande att se, säger Anna Fadeicheva-Noon.
En jämförelse statsvetare Kimmo Grönlund är intresserad av är hur diskussionerna på plats låter i jämförelse med de som ordnats inför helgen över nätet.
– Den jämförelsen blir väldigt intressant, för om det här ska fungera i större skala är det lättare att ordna det över nätet i ett geografiskt så stort land som Finland.
Nytt sätt för riksdagen att höra medborgare
Skillnaden mellan medborgarparlamentet och en vanlig opinionsmätning är att parlamentet ska ge medborgarna större möjligheter att sätta sig in i ämnena de ska tycka till om.
– I vanliga opinionsmätningar har människor vanligtvis inte hunnit fundera, då kan de ange en preferens utan att egentligen ha en åsikt. Det här är ett mycket bättre sätt att fånga upp folkopinion, säger Grönlund.
Med och utvärderar är både riksdagen, Sitra, Tammerfors universitet och Åbo Akademi.
– Vi hoppas att den här metoden kunde användas av riksdagen när de vill höra folkets åsikt på ett nytt sätt. Men det här kommer inte att ersätta valdemokratin, utan det måste ses som ett komplement till den nuvarande demokratimodellen vi har.