Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Murkna väggar och fuktskadade husgrunder – Raseborgs stad har inte råd att reparera sina byggnader i tid

Mikael Sandell har granskat Raseborgs byggnader: "Det brister i underhållet" - Spela upp på Arenan

Många av Raseborgs fastigheter är i förvånansvärt dåligt skick. Det insåg Mikael Sandell när han tittade närmare på över 30 byggnader för att skriva ett slutarbete i sina byggmästarstudier.

Flagnande fönster och dörrar, regnvatten som rinner rakt ner på marken och skvätter upp på sockeln, fuktskadade väggar, murkna träplankor, mossbeklädda väggar och rostiga stuprännor.

Det är några av de problem som Mikael Sandell tar fram i sitt slutarbete för yrkeshögskolan Novia. Han har granskat totalt 33 byggnader i Raseborg: skolor, hälsostationer, äldreboenden, offentliga byggnader och lagerbyggnader. Slutarbetet gjordes på uppdrag av stadens fastighetschef Catharina Lindström.

En hussockel som är mossbeklädd på grund av fuktskador.
Bildtext Vattnet har skvättat upp på husgrunden och det har börjat växa mossa på den.
Bild: Yle / Minna Almark

Fastigheternas ålder varierar väldigt mycket, liksom deras skick. Mikael Sandell uppskattar att mellan fem och tio byggnader är i riktigt dåligt skick, medan andra ser betydligt bättre ut.

Ogjorda reparationer kan leda till problem med inomhusluft

I slutarbetet har Mikael Sandell kollat på hur byggnadernas yttre ser ut, det vill säga närområdet kring byggnaderna och de yttre fasaderna.

För honom var det en överraskning att så pass många byggnader var i rätt uselt skick.

– Byggnaderna kan se fina ut, men när man går närmare och börjar syna dem så märker man att det finns mycket skador.

Radhusbostäder på Ekgränd för äldre i Ekenäs.
Bildtext Radhusen för äldre vid Ekgränd i Ekenäs hör till de byggnader som är i sämst skick.
Bild: Yle / Minna Almark

Om byggnadernas fasader inte repareras kan det leda till betydligt besvärligare problem, påpekar Sandell.

– Om man väntar för länge med att till exempel byta fönster eller dörrar kan vattnet rinna in och det blir fuktskador. I värsta fall kan det bli problem med inomhusluften och ohälsosamt att vistas i byggnaden.

Enligt Sandell görs det ofta punktinsatser på byggnaderna, det vill säga man reparerar skador lite här och där eftersom man upplever att det blir billigare. Men man borde byta ut helheter eftersom det blir billigare i längden, säger han.

– När fastighetsmassan är stor och budgeten inte räcker till så uppstår de här problemen.

Fastighetsskötarnas resurser hinner inte till

Raseborg har ramavtal med fem byggföretag som utför mindre reparationer. Raseborgs fastighetsskötsel har dessutom 17 anställda fastighetsskötare och en VVS-montör. Problemet är att fastighetsskötarnas tid inte vill räcka till med tanke på alla uppdrag de ska sköta, säger Sandell.

– Deras jobb är inte som förr. Nu ska det övervakas och granskas, det handlar om resurser helt enkelt.

Mikael Sandell undersöker en trasig trappa.
Bildtext På före detta Hagahemmets bakgård finns en trappa som inte går att använda längre.
Bild: Yle / Minna Almark

I sitt slutarbete har Sandell också intervjuat personal inom fastighetssektorn i Raseborg. Där kommer det bland annat fram att Raseborgs stad saknar en långsiktig underhållsplan för fastigheterna.

I planen borde det klart och tydligt stå vilka reparationer som ska göras vid vilken tidpunkt för de olika byggnaderna.

– Byggnadernas dåliga skick beror på att det brister i underhållet. Det är lätt att lämna underhållet ogjort, men situationen blir bara sämre hela tiden.

”Staden släcker bränder”

Raseborgs fastighetschef Catharina Lindström bekräftar att det inte finns en långsiktig underhållsplan för de fastigheter som Raseborgs stad äger. Själv har hon länge önskat att en sådan skulle göras upp.

– Som det är nu släcker vi elden där det brinner mest.

Catharina Lindström är fastighetschef vid Raseborgs stad.
Bildtext Fastighetschef Catharina Lindström önskar att det fanns en bättre helhetsplan för fastigheterna i Raseborg.
Bild: Yle / Minna Almark

Utrymmesförvaltningen i Raseborg ansvarar för totalt 149 byggnader. De omfattar 160 000 kvadratmeter och dit hör också leasingobjekt, idrottsbyggnader och 113 hyresbostäder.

Lindström önskar att det fanns en person som helt och hållet kunde koncentrera sig på byggnadernas underhåll, men hittills har det inte funnits pengar för att anställa en sådan.

– Det här resulterar bland annat i högre kostnader för staden, konstaterar hon.

”Svårt att veta vad vi ska satsa på”

En annan utmaning för fastighetssektorn är att stadens serviceutredning ännu inte är klar. Där ska det framgå vilka fastigheter som Raseborgs stad planerar att sälja och vilka som ska förbli i stadens ägo.

– Därför vet vi inte vilka fastigheter vi ska satsa på. Vi gör ju inte ingrepp i byggnader som inte ska förbli i stadens ägo, säger Lindström.

Hon är inte speciellt överraskad över det resultat som Mikael Sandell kom fram till i sin rapport. Vi är medvetna om de brister som finns på våra byggnader, konstaterar hon.

– Tyvärr är det så att underhållet kunde vara bättre än vad det är i dag.

Enligt henne är det inomhusluften i bland annat Seminarieskolan och Ekenäs högstadieskola som är mest problematiskt just nu. Staden följer aktivt med läget i skolorna, men hittills har mätningarna inte gett några konkreta utslag som man kunde åtgärda.

– Problemet med inomhusluftfrågor är att det inte är synligt och det gör det svårt att veta vad man ska åtgärda.

Diskussion om artikeln