Det här är Finlands komplicerade ställning i konflikten mellan Israel och Hamas

Vems sida står Finland på i konflikten mellan Israel och Hamas? Vi förklarar Finlands syn på Mellanösternkonflikten.

1. Frågan om krigsbrott

Gazakriget har krävt tiotusentals liv varav en stor del är barn. Samtidigt har västvärlden svårt att formulera sig kring ett fördömande av attackerna som just nu dödar civila.

Måns Molander, Nordenchef för Human Rights Watch, tror att de ansvariga en dag kan ställa till svars genom någon form av FN-ledd sanningskommission, och påpekar att också internationella krigstribunalen i Haag utreder människorättsövergrepp i Palestina.

Gällande konflikten de senaste veckorna säger Molander att det klart att Hamas gjort sig skyldigt till krigsbrott, men att Israels svar på attacken är svårare att bedöma.

– Att strypa tillgången till elektricitet, vatten och mediciner är att utsätta civilbefolkningen för ett onödigt lidande, det uppgår till en kollektiv bestraffning som är ett krigsbrott, säger Molander i Svenska Yles Nyhetspodden.

För att kunna avgöra om Israel har gjort sig skyldig till krigsbrott måste man enligt Molander ta ställning till om attackerna är proportionerliga jämfört med det civila lidandet. Man måste också göra skillnad mellan militära och civila mål. En princip som Israel inte respekterar, anser Måns Molander.

– De använder vapen som inte har någon precision, som till exempel flygbomber, missiler, tungt artilleri, mot bostadshus eller områden där det bor väldigt mycket civila människor. Det gör att de inte kan välja om de ska styra mot ett militärt mål eller ett civilt mål. Det dödar civila och utsätter civila för stor fara, säger Molander.

2. Frågan om vapenhandeln med Israel

En sak som nu väcker reaktioner är Finlands vapenhandel med Israel. För en vecka sedan kom beskedet om att Finland och Israel har tecknat under avtalet om en affär kring luftvärnssystemet David's Sling. Finland köper systemet av Israel för 317 miljoner euro.

Försvarsministeriet meddelade redan i våras om avsikten att köpa det israelisk-amerikanska luftvärnssystemet och affären har förberetts sedan 2017. Köpet har betecknats som den viktigaste vapenaffären i år.

I oktober lämnade Vänsterförbundet in ett skriftligt spörsmål om att Finland borde sluta köpa vapen av Israel. Motiveringen var att affären indirekt stöder den israeliska armén.

Vapenhandeln mellan Finland och Israel går i båda riktningarna – Finland exporterar också en del vapen till Israel.

3. Frågan om Finlands röst i FN-resolutionen

I slutet av oktober röstade FN:s generalförsamling igenom en resolution som krävde omedelbart vapenstillestånd mellan Israel och Hamas, för att göra det lättare för humanitär hjälp att nå civila i Gaza.

Resolutionen godkändes med rösterna 120–14, där bland annat USA röstade emot den. Merparten av de nordiska länderna och de baltiska länderna lade ner sina röster. Norge var det enda landet i Norden som röstade för ett humanitärt eldupphör i Gaza.

Finland röstade inte emot resolutionen, utan valde att lägga ner sin röst. Regeringen motiverar sitt agerande med att Hamas terrorattack den 7 oktober inte fördöms i FN-texten. ”Finland skulle ha röstat för Arabgruppens resolution om terrororganisationen Hamas räd hade fördömts i texten”, skrev utrikesminister Elina Valtonen på X.

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson kritiserade Finlands agerande och EU:s avsaknad av en enhetlig linje i frågan. ”Vi tycker att Finland borde ha sällat sig till de EU-länder och bland annat Norge från Norden som röstade för resolutionen”, sa Andersson till Svenska Yle.

4. Frågan om Finlands egen politik

De senaste veckorna har det höjts röster i Västvärlden för starkare ställningstaganden för vapenvila.

EU har varit starkt splittrat kring sin Mellanösternpolitik och hur våldet ska fördömas. EU har lyckats komma överens om krav på humanitära pauser men inte om något regelrätt eldupphör. Länder som Irland, Spanien och Belgien har krävt eldupphör, medan den grupp där bland annat Tyskland, Tjeckien och Österrike ingår inte har gått med på formuleringen.

Också FN:s säkerhetsråd har haft svårt att komma överens om en formulering kring kriget. Onsdagen den 15 november enades FN:s säkerhetsråd om en första resolution som uppmanar till humanitära pauser och korridorer genom hela Gazaremsan. Resolutionen godkändes efter att USA, Storbritannien och Ryssland lagt ned sina röster. De övriga 12 medlemmarna i säkerhetsrådet röstade för resolutionen.

Också i Finland syns en splittring där en del beslutsfattare tycker Finland borde ta tydligare ställning i frågan. I tisdags gick 19 finska riksdagsledamöter ut med ett ställningstagande där de kräver att Finlands regering fördömer Israels ”oproportionerliga vedergällningsåtgärder” och också Hamas ”obeskrivliga brott”.

Till gruppen hör sju ledamöter från Vänsterförbundet, sex från SDP, fem från De Gröna och också SFP:s Eva Biaudet, den enda från ett regeringsparti.