Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Svensk- och finskspråkiga barn i Pargas lär sig laga mat tillsammans: ”Det är kul att laga mat och lära sig nya saker”

Roligt att få lära sig laga nya maträtter på kockkurs i Pargas - Spela upp på Arenan

I femton års tid har barn och unga i Pargas fått lära sig laga mat på en kockkurs. Samtidigt får eleverna en möjlighet att lära känna elever från andra skolor.

Det är liv och rörelse i undervisningsköket på Brava lärcenter i Pargas en måndagskväll i november. Ungefär tio barn och unga håller på att laga olika maträtter på temat frukost.

Fjärdeklassarna Isabell Westerholm och Milla Liewendahl håller som bäst på att röra om i mannagrynsgröten och bärsoppan. Ibland tittar de in i ugnen för att kolla om osthornen är färdiggräddade. I en ugnsform finns redan en färdig omelett.

– Det är kul att laga mat och så lär man sig nya saker. Jag längtar alltid till nästa måndag, säger Westerholm.

– Jag lagar ibland mat hemma, så det är roligt att lära sig nya saker, säger Liewendahl.

En flicka som tar ut en plåt med osthorn ur en ugn.
Bildtext Det gäller ett regelbundet hålla koll på det som gräddas i ugnen. Milla Liewendahl lyfter ut en plåt med osthorn.
Bild: Carmela Johansson / Yle

”Det är bra att de som inte är så jättebra på finska eller svenska får höra båda språken”

Kursen riktar sig till elever från åk 3 till 9 och går på både finska och svenska. I höstens andra kockkurs deltar finsk- och svenskspråkiga lågstadiebarn från Pargas och Nagu.

– Jag tycker det är bra. De som inte är så jättebra på finska eller svenska får höra båda språken, säger Westerholm.

– Det är ganska trevligt. Jag är inte den bästa på finska, men jag kan nog också prata finska, fast det är trevligt att det också går på svenska, säger Liewendahl.

Roligt att få fram smaker, men inte att göra fel

Båda flickorna hjälper ibland till med att laga mat hemma. Det roligaste är att röra ihop ingredienserna och få fram en god smak. Däremot är det inte så roligt att göra fel, men man lär sig förstås av sina misstag.

– När jag skulle göra tekakor tog jag tre deciliter havregryn, i stället för vetemjöl. Men jag hann inte blanda i alla andra ingredienser innan jag märkte det, säger Westerholm.

– En gång då jag var hemma skulle jag göra mockarutor, men krämen som man sätter på dem blev mer blöt än vad jag ville, så det blev inte så bra. De var kanske inte de bästa mockarutor jag gjort, men de blev ändå helt okej, säger Liewendahl.

Två flickor som provsmakar mat de gjort på en kockkurs.
Bildtext Dags för provsmakning. Gott, tycker både Isabell Westerholm och Milla Liewendahl.
Bild: Carmela Johansson / Yle

”Barnen lär sig hur mycket mjöl som behövs, genom att känna på degen”

Kockkursens lärare Piia Helenius har varit med ända sedan kockkurserna startade. Målet är att få deltagarna att tänka själva och de får gärna komma med önskemål på vad de vill laga.

– Oftast gör vi både något sött och salt. Om barnen vill att vi ska laga hamburgare börjar vi med att laga brödet. På receptet står det bara ingredienserna och inga mängder. Tanken är att barnen lär sig hur mycket mjöl som behövs genom att känna på degen, säger Helenius.

En kvinna vid en diskbänk.
Bildtext För Piia Helenius är det en passion att lära barn och unga laga mat.
Bild: Carmela Johansson / Yle

Matlagningskunskaperna varierar mycket mellan barn, en del barn hjälper mycket till hemma och är vana med att laga mat, medan andra är nybörjare. I viss mån märks det också att barn spenderar mer tid framför skärmar i dag.

– Nuförtiden orkar barnen kanske inte koncentrera sig så länge och de kan också ha svårt att läsa recept, säger Helenius.

Däremot tycker de flesta barn fortfarande om att göra klassisk husmanskost.

– Jag får många vanliga önskemål, som knackkorvssoppa och kanelbullar. Nästa gång ska vi laga julmat och julbakelser, säger Helenius.

”Det är värdefullt att kurserna ordnas på båda språken”

Kockkursen började för femton år sedan via Sunnanbergs skolas Hem och skola förening. Senare utvidgades kurserna också till årskurs 7 till 9. Ett tag ordnades kurserna via Skärgårdens kombi, men de kurserna avslutades i samband med att Finlandsmodellen infördes, berättar föräldern Maria Axo, som varit med sedan start.

– Vi ville ändå ha en fortsättning och då tyckte vi att det är värdefullt att kurserna ordnas på båda språken. Jag tycker att det är speciellt trevligt att här är både svensk- och finskspråkiga och till och med ukrainare, och att man kan tala alla språk. Barnen är glada att de får nya vänner från andra skolor, säger Axo.

Tidigare har yngre och äldre elever gått i separata grupper, men numera deltar alla tillsammans.

– Det fungerar jättebra, trots att det är nio-tioåringar och tonåringar i samma grupp. De äldre eleverna visar gärna hur man ska bete sig i ett kök, att man inte får leka eller springa här, säger Helenius.

Två kvinnor i ett kök.
Bildtext Piia Helenius och Maria Axo tycker det är fint att kursen är öppen för elever från alla Pargas grundskolor.
Bild: Carmela Johansson / Yle

”Vi hoppas vi kan fortsätta med fler kurser under vårterminen”

Pargas stad står för lokal och lärarens lön under kockkursen och elevernas föräldrar betalar för råvaror och ser till att barnen få skjuts till kursen. I år var intresset för kursen stort och därför delade man upp kursen i två grupper.

– Det är bättre att dela upp det, så att flera har möjlighet att delta. Vi hoppas att vi kan fortsätta med fler kurser under vårterminen, men det beror på om vi får mer finansiering, säger Axo.

Diskussion om artikeln