En majoritet av Borgåborna vill ha långt höstlov – men bara en minoritet av de svenskspråkiga

4 700 Borgåbor besvarade stadens enkät om höstlovet. De flesta vill ha längre höstlov, men inte svenskspråkiga som är nöjda med nuvarande kutym. Ordförande för svenska utbildningssektionen tänker föreslå en kompromiss.

I Borgå har man i flera år använt en modell där man i skolorna växlar mellan ett par dagars höstlov och ett längre höstlov som varar en vecka.

Nu finns ett förslag om att höstlovet i fortsättningen alltid skulle vara en vecka och att tidpunkten för höstterminens början och längden på jullovet skulle variera enligt kalenderår.

Orsaken till den här förändringen är att nämnden för växande och lärande i fjol beslöt att åsikterna utreds genom en enkät och att man siktar på en mer långsiktig riktlinje.

Politikernas önskemål var att det skapas riktlinjer som gör det möjligt att fatta ett principbeslut om att höstlovet till exempel är en vecka långt.

– Målet med enkäten var att göra det lite lättare för varje år att fatta beslut, att vi inte alltid skulle återkomma till samma frågor. Och det har jag full förståelse för, säger utbildningsdirektör Rikard Lindström.

Därför ordnade Borgå stads grundläggande utbildning och gymnasieutbildning på hösten en enkät om arbets- och lovtider under läsåret. En enkät som skulle fungera som underlag till beredningen.

– Det är en fråga som helt tydligt engagerar en stor mängd människor. Vi fick över 4 000 svar och jag tror inte att vi har lyckats lika bra med någon enda enkät vi har gjort, säger Lindström.

Enkäten besvarades av finsk- och svenskspråkiga elever, deras vårdnadshavare och skolpersonalen. Majoriteten understödde en veckas höstlov.

I enkäten fick man av tre alternativ välja det som känns bäst. Ett fem dagars höstlov som antingen tidigarelägger datumet för när skolan börjar i augusti eller ett kortare jullov. Det tredje alternativet var ett kortare höstlov på två eller tre dagar.

Mellan den 25 september och 8 oktober besvarades enkäten av 4 705 Borgåbor. Av dessa var 1 374 elever, 2 785 vårdnadshavare och 546 skolpersonal. 2 590 svar kom från finskspråkiga skolor och 2 098 från svenskspråkiga skolor.

Ett längre höstlov påverkar arbetshälsan

En knapp majoritet (55 procent) av alla svarande understödde ett fem dagars höstlov som skulle tidigarelägga startdatumet i augusti. På andra plats (37 procent) kom förslaget om ett kortare höstlov och på tredje plats (8 procent) kom förslaget om ett fem dagars höstlov som skulle förkorta jullovet.

– Såsom vi har tolkat enkäten är att det inte finns en klar majoritet, men ändå en majoritet som vill ha en veckas långt höstlov under vecka 42 och att det är bättre att starta höstterminen lite tidigare än att förkorta jullovet, säger Lindström.

Lindström betonar att eftersom julafton kan infalla mitt i veckan så har tjänstemännen varken velat slå fast när höstterminen inleds och jullovets längd, annat än att det sträcker sig till trettondagen.

Även en majoritet av eleverna stöder ett längre höstlov som skulle tidigarelägga startdatumet i augusti. En dryg tredjedel av eleverna önskar ett kortare lov och under tio procent vill förkorta jullovet på höstlovets bekostnad.

Stöden för ett längre höstlov var också klar bland vårdnadshavare och personal.

– En svårighet med enkäten är att det finns en oändlig mängd sätt att variera det här, om vi ska börja läsåret lite tidigt eller lite senare. Hur vi än beslutar finns det alltid någon som tänker att det kunde ha varit annorlunda. Diskussionen kommer aldrig att ta slut, säger Lindström.

Skillnad bland språkgrupperna

Det finns tydliga skillnader mellan språkgrupperna. Cirka 73 procent av alla finskspråkiga svarande önskar ett längre höstlov som tidigarelägger startdatumet i augusti, men bara 33 procent av de svenskspråkiga röstade för samma lösning.

Liksom Lindström poängterar SFP:aren Malin Lönnroth, ordförande för svenska utbildningssektionen, att enkäten kommit till för att det känts jobbigt att varje år föra diskussionen om lovets längd.

– Det har blivit en ganska stor grej bland föräldrar och personal och som man kanske kunde vänta så är åsikterna ganska delade. Själv ser att jag att, även om beslutsunderlaget är att det i fortsättningen bara ska vara en vecka långt, så är där så pass stora skillnader mellan språkgrupperna att jag kommer att föreslå att man fortsätter med modellen vartannat år, säger Lönnroth.

En majoritet av de svenskspråkiga önskar alltså ett kortare höstlov (59 procent), och en del av de finskspråkiga (20 procent) likaså.

– Då är alltid hälften nöjda och hälften missnöjda och med den variationen skulle man få kontinuitet den vägen. Att man alltså bestämmer att det skulle vara vartannat år två dagar och vartannat år fem, säger Lönnroth.

Fast en knapp majoritet av eleverna önskar längre höstlov, tror Lönnroth att det finns äldre elever eller studerande som hellre sommarjobbar någon vecka extra före skolstarten, än börjar tidigare i augusti.

Båda språkgrupperna är däremot eniga om att man inte vill pruta på jullovet.

Argumentet för ett längre höstlov är att det främjar återhämtning och påverkar allas arbetshälsa, men samtidigt har många vårdnadshavare inte möjlighet att ta ut semester både hösten och vintern.

Rikard Lindström menar att det ur vårdnadshavarnas sida inte förändrar antalet semesterdagar eftersom de fortfarande är 187-190 arbetsdagar per läsår, oberoende när loven faller och hur långa de är.

– Det upplevs kanske lättare eller mer lämpligt i många familjer att julen är den normala tiden för att ta ledigt och hösten är den här utmaningen, säger Lindström.

Lönnroth påpekar att man i båda språkgrupperna tidigare var ense om hälsoaspekterna av ett längre höstlov, men att åsikterna ändrat efter pandemin.

– Man var väldigt tydlig om att det var jättetungt för personalen i skolan och att man behöver hela veckan, men nu har man tydligen kommit igång i skolan och fallit tillbaka i den här indelningen igen, säger Lönnroth.

Varken Malin Lönnroth eller Rikard Lindström kan med säkerhet säga varför åsikterna mellan svensk- och finskspråkiga går i sär när det gäller höstlovet.

Lättare att resa med fler lediga dagar

Lindström har en viss uppfattning om att fler bland personalen i de finskspråkiga skolorna kommer från ett geografiskt större område och behöver fler dagar för att kunna så att säga åka hem över loven.

– I Borgå är man på finska sidan överlag mer benägen om att flytta efter arbete. På svenska sidan håller vi oss mer till våra hemtrakter. På två dagar tar man sig då inte till sina hemtrakter, medan man kan göra det på en vecka.

Lönnroth kan inte peka på enskilda faktorer som skiljer mellan språkgrupperna.

– Det där är svårt att säga. Jag vet inte, men om jag själv fick bestämma skulle det alltid vara bara två dagar för jag har inget behov av att vara ledig när det är som mörkast och eländigast. Men kanske därför är en det bra med en kompromiss för folk har olika smak och preferenser, säger Lönnroth.

Frågan ska diskuteras i de två utbildningssektionerna, den finskspråkiga 16 november och den svenskspråkiga 21 november.

Nämnden för växande och lärande beslutar om höstlovet vid sitt möte den 23 november.