Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Dyrare råvaror ledde inte till nöjdare elever i Borgå – nästa steg är att göra skolmatsalarna trivsammare

Kvinnlig skolelev äter skollunch, en vegetarisk tortilla.
Bildtext Tortilla hör till en av favoriterna på skollunchen. Arkivbild från Strömborgska skolan i Borgå.
Bild: Yle / Mikko Koski

Mera pengar och bättre råvaror betydde inte automatiskt att Borgåeleverna blev nöjdare med skolmaten.

Under 2023 har de som planerar skol- och daghemsmaten i Borgå haft ett extra anslag på en miljon euro att jobba med, för att försöka göra lunchen bättre.

Med anslaget förbättrade man bland annat utbudet av bröd, tillsatte fisk- och efterrätter, bjöd på pålägg eller ost med soppa och gjorde salladsborden mångsidigare. Dessutom användes anslaget för att förbättra arrangemangen i vissa matsalar.

Eleverna fick besvara en enkät om skolmåltider i september. Som helhet är svaren på enkäten motstridiga.

Av de som svarade på enkäten upplevde 19 procent att kvaliteten på maten har förbättrats, 21 procent svarade att kvaliteten har försämrats och 60 procent ansåg att kvaliteten har hållits på samma nivå.

Äppel i en skolmatsal.
Bildtext I år har eleverna ibland fått efterrätt till skollunchen.
Bild: Niko Mannonen / Yle

Svaren visar också att över hälften anser att maten är välkryddad. Eleverna anser att utbudet i salladsbordet är något mer lockande än förut, även om det finns förbättringsförslag. Ungefär hälften av eleverna vill inte ha vegetarisk kost.

Trivsel och trygghet

Både bildningsdirektör Sari Gustafsson och Leila Korhonen som är vd för Borgå kost- och städservice har läst enkätsvaren och tagit till sig resultaten.

– Jag tolkar det som att skolmaten har en viss prägel. Var, när och hur man äter har kanske en större betydelse än vi tänkt, säger Sari Gustafsson.

Hon säger att det verkar som att matsalens trivsamhet, om den ser vacker ut och om det finns stöd från vuxna, påverkar en hel del.

Lärarna äter tillsammans med eleverna i de lägre klasserna, men är inte på samma sätt närvarande i de övre klasserna. Det verkar ändå som att också de äldre eleverna vill ha de vuxnas stöd i matsalen.

Elever vid Näse skola äter lunch.
Bildtext Hur matsalen ser ut och lärarnas närvaro verkar påverka aptiten. Arkivbild.
Bild: Yle / Hanna Othman

– Vi har i år gjort pilotprojekt i Kvarnbackens skola, i Vårberga skola och i Pääskytien koulu. Från Pääskytien koulu har vi fått väldigt fina resultat, säger Gustafsson.

Hon berättar att de ändrat hur borden står, var lärarna sitter och hur man går in och ut. Det finns också kompisbord dit barnen kan gå och sitta om de inte har någon annan att sitta med.

Förändringarna fick 40-50 barn att äta mera.

– Det är ett jättefint resultat. Med små förändringar kan man få barnen att tycka mera om lunchen.

Nu är meningen att sprida kunskaperna som man fått från pilotskolorna till de andra skolorna i Borgå.

Under 2024 är tanken att upprätthålla samma nivå av kvalitet på skol- och dagismaten som under det här året.

Diskussion om artikeln