Forskare undersöker välmåendet i skolor i Vasa och Korsholm: ”En stor majoritet av eleverna mår bra”
En stor majoritet av eleverna mår rätt bra. Det visar första delen av ett forskningsprojekt på Åbo Akademi i Vasa kring elevernas hälsa i Vasa och Korsholm.
Det handlar om forskningsprojektet SAMSYN, där man under flera års tid följer eleverna i årskurserna fyra till sex i ett antal svenskspråkiga skolor i Vasa och Korsholm. Projektet pågår till år 2025.
De första resultaten har kommit in och Åbo Akademi-forskarna Johanna Nordmyr, Anna Widlund och Anna Forsman kan utgående från det åtminstone dra en tydlig slutsats.
– En stor majoritet av eleverna mår ganska bra. Det hörs mycket negativt om hur folk mår, till exempel i media, men det tycks vara så att det är en mindre grupp elever som mår sämre, kring 20 procent, säger Widlund.
Ingen överraskning
Widlund är universitetslektor i specialpedagogik, Forsman är äldre universitetslektor i hälsovetenskaper och Nordmyr universitetslektor i vårdvetenskap.
Resultatet var ingen överraskning för forskarna.
– I våra tidigare projekt har vi tittat på välmåendet i högstadiet och på andra stadiet och där ser det rätt likadant ut, säger Widlund.
Dock går välmåendet över hela skalan ner en aning när man går från lågstadiet till högstadiet.
– Det finns delvis naturliga orsaker som ligger bakom. De går in i puberteten och byter skola och det är därför en jobbig tid för många.
Kan ni säga något om orsakerna till varför det finns en grupp som mår sämre?
– Klassen eleven går i tycks inte förklara måendet. Det tycks mer ha att göra med individuella faktorer, som till exempel förhållanden där hemma, säger Widlund.
Det som syns är att flickor är mer i riskzonen när det gäller måendet. I årskurs fyra syns ingen skillnad mellan könen men i årskurs sex börjar skillnaderna vara signifikanta.
Inlärningssvårigheter är också en faktor som korrelerar tydligt med måendet.
Just nu befinner man sig alltså mitt i projektet. Och så småningom kan man börja se orsak-verkan sammanhang. Man samlar också in data från föräldrarna och skolpersonalen.
– De sitter på viktig information som kan hjälpa oss förstå vad som ligger bakom hur välmåendet utvecklas, säger Anna Forsman.
Tillbaka till skolbarnen, det är oroligt i samhället just nu med krig och elände.
Har ni ställt specifika frågor om vad illamåendet kan bero på?
– Inte direkta frågor, nej. Men vi samlar data om kompisrelationer, relationerna till familjemedlemmar och lärarna och om hur mycket tid de lägger på sociala medier. Sen när vi har data över en längre tid så ska vi till exempel testa om det finns samband mellan tiden på sociala medier och välmåendet, säger Widlund.
Till slut ska allt utmynna i rekommendationer kring hur man kan utveckla det hälsofrämjande arbetet i skolorna.
– Vi ska se om det finns nya arbetssätt och nya verktyg som vi kan pilotera i ett par skolor och sedan utvärdera vilken effekt det har, säger Johanna Nordmyr.