”Magplask, märkligt och suck” – staten backar nedskärningar efter kritik

Statsandelarna till kommunerna skulle minska ännu mer nästa år, men nu fördelas minskningen på flera år.

Beskedet att statsandelarna minskas med 501 miljoner istället för 224 miljoner nästa år möttes av oro och förvåning hos direktörer på olika håll i Österbotten.

– Det är nästan så man trodde det var ett skämt. Det handlar om så pass stor minskning av statsandelarna redan nästa år att det är svårt att ta in. Jag tror att alla kommuner för tillfället är väldigt upprörda, säger ekonomi- och utvecklingsdirektör Cecilia Raunio i Vasa.

Beskedet om ytterligare minskningar kom på fredag kväll (17.11).

– Det överrumplade mig helt, jag hade ingen aning om att det kommer en sådan här drastisk förändring, och jag kan inte förstå att man kommer ut med en sådan här nyhet i det här skedet, säger stadsdirektör Stina Mattila i Karleby.

Inga kommunvisa siffror finns att tillgå, utan Finansministeriet talar om en minskning på 80 euro per person. I Vasa skulle det innebära att budgeten landar 11-12 miljoner på minus. I Karleby innebär det att man i stället för ett tre miljoners underskott landar på ett minus på sju miljoner.

– Det handlar om riktigt stora belopp, säger Raunio.

– VI vet inte hur det slår ut på respektive kommun men jag befarar att det blir ett hårt slag i Österbotten och speciellt för mindre kommuner. Jag är ganska orolig på ett allmänt plan, säger förvaltningsdirektör Marcus Beijar i Korsholm.

Alltför sent besked

Statens tidigare besked har alltså varit att andelarna minskar, men inte så här mycket. Beijar förundrar sig över att arbetet med siffrorna har tagit så här lång tid.

– Det är någon form av totalt magplask att man har kommit fram till det här den 17 november, alltså samma dag som kommunerna enligt lag ska ha meddelat sin skatteprocent till ministeriet, säger Beijar.

Liksom Beijar anser också Mattila och Raunio att tidpunkten är alldeles för sen.

– Man borde kunna lita på prognoserna som gäller statsandelar från Finansministeriet. Man förstår att de också har en budget de måste följa, men i det här skedet av året kan man inte komma ut med en sådan här nyhet, säger Mattila.

Karleby har redan fastställt både budget och skattesatser för nästa år, och har inget annat val än att låna för att täcka de minskade statsandelarna som nu aviseras.

– Jag kan inte säga annat än suck för vi är slutet av november och budgetåret börjar om drygt en månad, säger Mattila.

Marcus Beijar reagerar på att hela processen med vårdreformen och statsandelarna har dragit ut så vid ministeriet.

– Det är trots allt en statlig reform som staten har sjösatt och då tycker man det skulle vara en annan framförhållning i beredningsarbetet. I november 2023 ska vi inte sitta och fundera på de här sakerna. Tar man fram en så här stor reform borde man hand i hand med det ta fram en finansieringsmodell som håller. Det har staten helt klart inte lyckats med.

Nya besked från ministeriet

Finansministeriet kommer ännu att försöka ändra budet, det här enligt ett pressmeddelande idag, måndag 20. november. Det går ut på att ministeriet senare i veckan föreslår för riksdagen att minskningen fördelas på åren 2025-2027.

Det är precis vad Cecilia Raunio i Vasa hoppades på.

– Vi behöver inleda anpassningar i ett tidigt skede. Ska man hitta så här stora belopp i ekonomin så måste man göra ganska stora förändringar och sådant kan ta tid. Vi behöver plan b, c och d för att klara det här.

Raunio hoppas att staten dessutom förklarar hur skillnaderna i beräkningarna kan vara så stora. Samtidigt konstaterar hon att vårdreformen är historisk och den innehåller många olika mekanismer och att det då kan vara svårt att göra beräkningar.

– Men det är ganska märkligt. Man blir lite skeptisk, säger Raunio.