Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Föräldrarna är för sent ute – Helsingfors försvarar sitt jättedaghem i Berghäll

Vera Schulman, chef för lokalenheten i Helsingfors
Bildtext Vera Schulman, Helsingfors stads chef för lokalenheten inom fostran och utbildning, ser flera fördelar med det planerade stora finsk- och svenskspråkiga daghemmet i Berghäll.
Bild: Hannah Thule / Yle

Helsingfors stad ser flera fördelar med ett stort finsk- och svenskspråkigt daghem i Berghäll, trots kritik från föräldrar. Att bygga så här stort är ett misstag, säger forskare vid Helsingfors universitet.

Föräldrar har ställt sig kritiskt till Helsingfors stads planer på att bygga ett stort finsk- och svenskspråkigt daghem i den gamla blindskolans lokal på Första linjen i Berghäll.

Just nu står Barnavårdsföreningen för den svenska servicen i området och köpavtalet med staden tar slut sommaren 2024.

Föräldrar har tidigare berättat för Svenska Yle att de är väldigt nöjda med Barnavårdsföreningens daghem i området och att de oroar sig för de problem som uppkommit med stora daghem. Dessutom frågar de hur staden ska hitta tillräckligt med personal när det redan råder brist på småbarnspedagoger.

”Finns flera fördelar med stort daghem”

Vera Schulman, chef för lokalenheten på Helsingfors stad, ser flera fördelar med stora daghem och tillbakavisar kritiken om att de skulle vara dåliga för barnen.

– Man borde istället prata om att det blir flera små daghem i en och samma byggnad. Barnen går inte omkring oplanerat i en jättestor byggnad utan de har sitt eget trygga område.

Schulman pekar på ritningarna och förklarar att de olika grupperna får sina egna utrymmen på byggnadens tre våningar. De äldre barnen får en egen matsal, något som önskats av pedagogerna så att man slipper städa undan leken i det egna utrymmet.

Hon säger att flera barngrupper också ökar chansen till att alla barn hittar vänner.

– När det finns flera grupper kanske det inte finns en likasinnad i din grupp, men i en annan grupp som du sedan träffar ute på gården.

Även ett större kollegium innebär större variation av kunskap och färdigheter som barnen får ta del av, säger Schulman.

– Oavsett hur yrkeskunnig och skicklig personal vi har så är det sällan samma person som är toppmusiker, specialist på sociala färdigheter och toppkonstnär. I ett större kollegium hittar du alla de här, och då kan kollegerna stötta och ge tips till varandra. Det här är en enorm möjlighet för barnen att prova på olika saker och hitta sina egna styrkor.

..och flera nackdelar

En som däremot ger kritiska föräldrar rätt är Marjatta Kalliala, forskare och docent inom småbarnspedagogik på Helsingfors universitet. Hon ger inte mycket för stordaghem.

– Barn kan inte känna samhörighet med 200 personer. Och inte är det lättare för barn att hitta kompisar på en livlig skolgård än det är för vuxna att hitta kompisar i en stor folkmassa.

Tanken om att stora daghem är som flera små daghem under samma tak brukar inte fungera i praktiken, enligt Kalliala. De stora enheterna är uttryckligen planerade för gemensam användning.

– Lokalerna är så trånga vid Helsingfors jättedaghem att barnen inte får någon plats som kan kännas som hemma för dem på samma sätt som på mindre daghem. Buller, kaos och minutscheman på jättedaghem belastar både barn och personal orimligt mycket. Att bygga så här stort är ett misstag.

Gammal byggnad i Berghäll.
Bildtext Det svenskspråkiga daghemmet med 84 platser öppnar på Första linjen våren eller sommaren 2025.
Bild: Christoffer Gröhn / Yle

Varför byggs det allt större daghem?

– För att spara pengar, och jag förstår att staden måste ta ekonomin i beaktande. Men jag försöker påverka så att barnen ska få tillbringa de här viktiga åren i hemtrevliga och trygga daghem där man kan förvekliga en innehållsrik småbarnspedagogik, säger Kalliala.

För sent att påverka

Fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion godkände planerna på ett nytt daghem i stadens regi i juni. Nämnden har alltså beslutat att det ska byggas daghemslokaler på Första Linjen 1. Det beslutet kan föräldrar inte längre påverka, säger Vera Schulman.

– Det här är något som väldigt ofta går fel för folk. De tror att de kan stoppa ett byggprojekt när grävmaskinerna är på plats.

– Det är stadsplanen stadsbor kan påverka mest. Det ordnas flera tillställningar och informationskvällar om planändringar, och ibland deltar många och ibland få. Det är ganska vanligt med informationskvällar där bara en eller två medborgare deltar, och att medborgarna i ett senare skede när beslut redan tagits av nämnder och fullmäktige är upprörda.

Schulman säger att hon brukar tipsa medborgare om att ta reda på vad som sker på området. Och det gäller att vara ute i god tid.

– En stor sak som spelar in är att stadsplaneringen kan ske 15-20 år innan själva byggprojektet startar. De har kanske inte ens bott på området när beslutet tas.

– När man köper en bostad eller beslutar sig för att flytta borde man titta vad stadsplanen säger. Då vet du vad som kommer att hända på området.

Byggarbete intill daghemsgården

Helsingfors stads bostadsbolag Heka har planer på att bygga ut ett av sina hus intill den gamla blindskolan. En farhåga är att det här stora byggprojektet skulle störa friden på daghemmet de första åren. Schulman tror inte att det blir några problem.

– Det påverkar inte barnen, byggmaskinerna måste hålla sig på sin egen tomt. Vi har goda relationer med många byggföretag och de informerar oss om tidtabellen för renoveringen. Sedan måste man ju förklara för barnen vad som sker, säger Schulman.

Hur ser man till att bullret från renoveringen inte stör barnen?

– Vi kommer överens med byggföretagen om när de får föra buller. Under vilotiden är det fullkomligt förbjudet. Byggföretagen har väldigt hög förståelse för det här, det har fungerat väldigt bra.

Det svenskspråkiga daghemmet planeras öppna våren eller sommaren 2025

Daghemmet planeras ha 224 platser, varav 84 platser reserveras för svensktalande barn. Syftet är att täcka det växande behovet av daghemsplatser i Berghäll.

Till en början ska det nya daghemmet tjäna som ersättningslokal för tre finskspråkiga daghem som behöver flytta från sina nuvarande lokaler. De flyttar in i januari 2025.

Niclas Grönholm som är direktör för den svenska servicehelheten berättar att det svenskspråkiga daghemmet öppnar först när lokalen är helt färdigrenoverad, antagligen våren eller sommaren 2025.

Grönholm säger att staden inom kort ska inleda en diskussion med Barnavårdsföreningen kring om det finns behov att förlänga avtalet med ett år.

Ännu i somras hette det att flera finskspråkiga daghem i stadsdelen ska stängas och att verksamheten flyttas till det nya daghemmet på Första linjen. Enligt beslutet som klubbades igenom i oktober står det att en eventuell nedstängning avgörs enskilt för varje enhet längre fram i processen.

Stadsstyrelsen ska ännu godkänna projektet

Trots att det är för sent för föräldrarna att påverka planerna för jättedaghemmet så ska projektet ännu behandlas i stadsstyrelsen, vilket sannolikt sker den fjärde december.

– Projektplanen är godkänd och bygglov finns, men pengarna fattas, säger Hanna Lehtiniemi som är ledare för projektet.

Kostnaden för stordaghemmet har beräknats till knappt åtta miljoner euro.

Diskussion om artikeln