Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Ex-polis om Finlands mest segregerade förort Kråkkärret i Åbo: ”Misstag att lägga ner närpolisen”

Uppdaterad 14.12.2023 13:45.
Tidigare Åbopolisen Vesa Jauhiainen besviken över beslutet att lägga ner närpolisverksamheten i Kråkkärret. - Spela upp på Arenan

Åbo lade ned närpolisverksamheten i Kråkkärret som har kallats Finlands mest segregerade förort. Före detta närpolisen Vesa Jauhiainen tycker att det är ett kortsiktigt beslut.

Sju kilometer från Åbo centrum ligger Finlands mest internationella förort, Kråkkärret. Här talar över hälften av de 9000 invånarna ett annat modersmål än finska eller svenska. Andelen har ökat för varje år.

Det är en av orsakerna till att Kråkkärret i åratal fått tampas med ryktet om sig som en farlig förort med många problem.

Det ryktet vill Kråkkärrets tidigare närpolis Vesa Jauhiainen gärna slå hål på.

– Kråkkärret är mycket bättre än sitt rykte. Visst finns här många utmaningar. Men att det skulle vara en farlig stadsdel? Nejdå.

Men ryktet lever kvar.

När nuvarande finansministern, Sannfinländarnas partiledare Riikka Purra i våras besökte Åbo beskrev hon Kråkkärret som en förort med många problem på grund av den höga andelen invandrare.

Våldsspiralen i Sveriges förorter har fått Purra och andra sannfinländska politiker att varna för att en liknande utveckling kan ske i Finland, på platser som Kråkkärret.

Här berättar Vesa Jauhiainen om vad som gjorde att Kråkkärret fick ett oförtjänt dåligt rykte:

Vesa Jauhiainen berättar vad som ligger bakom Kråkkärrets dåliga rykte. - Spela upp på Arenan

– Jag rörde mig ensam här i åratal och behövde aldrig någon backup, som poliser i dagens Sverige behöver, säger Jauhiainen.

66-åriga Jauhiainen har ett perspektiv på stadsdelen som få andra. I trettio år patrullerade han i Kråkkärret fram till pensioneringen i slutet av fjolåret, de sista femton åren som närpolis.

De finskspråkiga i Kråkkärret blir färre och är nu i minoritet, jämfört med personer som talar övriga språk.

Lugnare än sitt rykte – Kråkkärret sticker inte ut i brottsstatistiken

I dag sticker Kråkkärret inte ut i brottsstatistiken jämfört med andra stadsdelar. Det visar färska siffror från Åbopolisen som Svenska Yle fått ta del av.

Enligt statistiken har drygt fem procent av alla brott i staden som anmälts till polisen under de tio första månaderna av 2023 skett i Kråkkärret. Polisens brottstatistik från åren 2022 och 2021 visar inte heller avvikande siffror för Kråkkärrets del.

De allra flesta brott i Åbo sker i centrum av staden.

Ex-polisen Vesa Jauhiainen träffar invånare i Kråkkärrets stadsdel i Åbo.
Bildtext Välkänt ansikte. Vesa Jauhiainen känner Kråkkärret och invånarna känner honom.
Bild: Arash Matin / Yle

Jauhiainen misstänker ändå att den verkliga brottssiffran i Kråkkärret kan vara lite högre än vad polisens statistik visar. Han menar att personer med invandrarbakgrund ofta har en högre tröskel än finsktalande att anmäla brott.

– Här om någonstans behövs det förebyggande arbetet som närpoliser gör.

Fakta om Kråkkärrets stadsdel i Åbo

Invånarantal: 8849 (2022). 55 procent talar ett annat modersmål än finska eller svenska. Kallas ofta Finlands mest internationella förort.

Arbetslöshet: 30 procent (juni 2023)

Medianinkomst per person: 1 248 euro/månad (juni 2023)

Andelen av de anmälda brotten i Åbo 1-10/2023: 5,2 procent eller 300 anmälda brott av totalt 5785 i Åbo under januari-oktober 2023.

Källor: Åbo stad, Polisen i Åbo, Statistikcentralen.

Besvikelsen över att närpolisverksamheten i Kråkkärret lades ned

Blicken är bestämd och hållningen rak. Nu har vi kommit till det som grämer Vesa Jauhiainen.

Då Jauhiainen pensionerade sig i fjol – efter femton år som närpolis i Kråkkärret – valde Åbopolisen att inte fortsätta med närpolisverksamheten. Det är ett misstag, tycker Jauhiainen.

– Det känns illa. Som om man tänker att arbetet jag och andra gjort här inte ses som viktigt.

Vid Åbopolisen motiverar överkommissarie Stephan Sundqvist beslutet med resursbrist.

– Vi strävar efter att rikta våra begränsade övervakningsresurser till de ställen och under de tidpunkter där vi kan göra mest nytta, säger Sundqvist.

Jauhiainen tycker beslutet är kortsiktigt. Han betonar närpolisverksamhetens förebyggande syfte. Den behövs i förorter som Kråkkärret för att skapa en levande kontakt till invånarna och för att identifiera problem i ett tidigt skede.

– Det här är en helt unik förort i hela Finland. Det ligger avsides från centrum och många invånare kommer från ställen där polisen inte alltid uppfattas som en vän.

Företagare: ”Många har bott i tio år här men kan inte finska”

Vi följer med Vesa Jauhiainen in i Kråkkärrets köpcenter. Här är han ett välkänt ansikte.

Många hälsar igenkännande på den reslige ex-polisen. Bland dem finns företagaren Mariwan Azamifar. Han driver en livsmedelsbutik och har med sin kurdiska familj bott i Kråkkärret hela sitt liv.

Azamifar säger sig vara trött på att få höra om Kråkkärrets dåliga rykte och tror det bygger på fördomar:

Företagaren Mariwan Azamifar i Åbo om Kråkkärrets utmaningar. - Spela upp på Arenan

Det största problemet i Kråkkärret enligt Azamifar är att många invånare inte talar finska. Det försvårar integrationen i samhället.

– Finskan är ett svårt språk. Vi har människor som bott här i tio år men fortfarande inte kan finska.

Satsningar på närservicen och trivsamheten skulle vara ett första steg i rätt riktning tror Azamifar.

– Det försvinner mer service härifrån än det kommer ny.

Kråkkärret har på några år blivit av med både sin hälsostation och FPA-kontor, då tjänsterna flyttat närmare centrum.

Ett beslut om att bygga en ny hälsostation i stadsdelen har tagits, men det är oklart när och om den blir klar.

I våras efterlyste Åbos stadsdirektör Minna Arve (Saml) statliga pengar för att bekämpa segregationen och kallade Kråkkärret i Helsingin Sanomat för ”Finlands kanske mest segregerade förort”.

Tjugotalet olika språk i lågstadieskolan

Ingenstans märks Kråkkärrets mångkulturella särart bättre än i stadsdelens skolor.

Eleverna Sofia Podolian och Yasin Basic berättar om sina språkkunskaper:

Eleverna Yasin Basic, Sofia Podolian, Ronela Mustafa och Aya Ahmedi går i lågstadieskolan Varissuon koulu. - Spela upp på Arenan

Vi följer med Vesa Jauhiainen till lågstadieskolan Varissuon koulu som han regelbundet besöker i egenskap av ”skolfarfar”.

I skolan talas ett tjugotal olika språk. Skolan hamnade i blickfånget i våras, då Yles skolmaskin visade att över 80 procent av eleverna är S2-elever, det vill säga elever som läser finska som andra språk.

Flera av klasserna har endast några elever som talar finska som modersmål, berättar rektorn Assi Koskelainen.

– Det påverkar såklart inlärningen om nästan alla elever i klassen har finska som andraspråk. Vi försöker dela in eleverna i grupper utifrån deras behov. Men det oroar mig nog lite.

Koskelainen vill inte ta ställning till om det är ett problem att andelen elever med finska som andra språk är så stort i skolan. Hon berömmer skolans atmosfär och säger att stödet från Åbo stad är gott.

– Ett önskemål till beslutsfattarna vore att hålla klasstorlekarna tillräckligt små.

Finns det platser på din hemort som har ett oförtjänt dåligt rykte? Berätta i kommentarsfältet!

Diskussion om artikeln