Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

”Det mest hållbara plagget är det man redan äger” – EU vill att vi reparerar i stället för konsumerar

Rätt att reparera - Spela upp på Arenan

Europaparlamentet vill att vi ska börja reparera mer och konsumera mindre. Men alla konsumenter vet inte att trasiga grejer kan gå att reparera. Sömmerskan Mia Holm tycker att momsen kunde sänkas på reparationer.

Mia Holm i Korsholm syr och designar, som hon själv säger, allt från brudklänningar och festklänningar till motorcykelkläder och arbetskläder.

– Vanligaste är kanske festklänningar, kostymer och vardagliga kläder som folk använder och behöver. Vinterjackor som behöver nya dragkedjor och jeans som behöver repareras eller sys om i midjan så att de passar och är rätt längd. Man kan göra jättemycket också för att reparera och faktiskt till och med fördubbla klädernas livslängd, säger Holm.

Enligt Holm känner alla inte till att man åtminstone kan försöka reparera kläderna.

– Det är också en ekonomisk fråga. Men tyvärr är det nog i dag så att väldigt, väldigt många inte ens vet om att man kan reparera kläder. Och tyvärr är dagens kläder ofta så dåligt planerade och tillverkade. Det är mycket svårare att reparera idag än för några årtionden sedan, säger Holm.

Hur kan det vara billigare att importera en skräpsak från andra sidan jorden, som inte håller mer än några månader, än att anlita en lokal hantverkare och reparera någonting gammalt

EU vill att vi reparerar

Därför har Europaparlamentet lagt fram ett nytt lagförslag där man vill uppmuntra till en hållbarare konsumtion genom att göra det enklare att reparera trasiga varor, minska avfallet och stödja reparationssektorn.

Toni Vihanto jobbar som skomakare i Vasa och hans lilla verkstad är full av skor och handväskor som ska få nya dragkedjor och sulor.

– Jag tror ryktet har spridit sig ganska bra att jag är här. Jag får in ganska mycket skor som ska klackas om och sulas om. Nya kunder som kommer är nöjda och kommer tillbaka, säger Vihanto.

Man lutar sig mot en bänk i en skomakarbutik
Bildtext Toni Vihanto jobbar som skomakare i Vasa.
Bild: Kim Blåfield / Yle

Sänkt moms

Europaparlamentet skriver i ett pressmeddelande att reparationer ofta kan vara dyra för konsumenterna och att produkterna ibland inte går att reparera på grund av hur de är tillverkade.

”Parlamentet tycker att oberoende reparationsfirmor, renoveringsföretag och slutanvändare ska ha tillgång till alla reservdelar, reparationshandledningar och verktyg som behövs till en rimlig kostnad.”

”Nätplattformar ska inrättas för att hjälpa konsumenterna att hitta lokala reparatörer och återförsäljare av renoverade varor där de bor. För att göra reparationer mer överkomliga och attraktiva föreslår ledamöterna att konsumenterna erbjuds värdecheckar och andra ekonomiska incitament genom nationella reparationsfonder.”

– Det mest hållbara plagget är ju det som man redan äger. Det bästa vi kan göra ur en hållbarhetssynpunkt är att använda det som redan är producerat så länge som möjligt, säger Holm.

Både Holm och Vihanto tycker att man ska ta reda på om det trasiga plagget går att reparera.

– Ofta kan en sömmerska hjälpa till med mycket mer än kunder först tror, det lönar sig alltid att fråga, säger Holm.

– Har du bra kvalité på skorna lönar det sig att reparera dem. Men har du köpt en billig sko då kan man ifrågasätta lite om det lönar sig eller inte. Är det älsklingsskorna som du tycker om. Ja, då kan jag inte säga emot heller, säger Vihanto.

Kvinna i syateljé vårdar en stickad tröja
Bildtext Mia Holm syr och designar nya kläder och reparerar gamla.
Bild: Kim Blåfield / Yle

Det mest hållbara plagget är ju det som man redan äger

Mia Holm

Både Holm och Vihanto anser att det effektivaste sättet att få folk att reparera mera skulle vara att sänka momsen på deras tjänster.

– Jag tycker att det är lite grymt att säga att man ska ta 24 procent moms på det du reparerar för hand. Färdiga grejer som du säljer kan det vara 24 procent på, men allt som du reparerar och lagar borde ha en mindre moms, säger Vihanto.

– Vill vi gå mot en cirkulär ekonomi och faktiskt snabba på processen är det nog dit vi behöver gå. Ibland kan det vara dyrare att reparera än att köpa nytt. Då måste vi fråga oss om det faktiskt är rätt balanserat. Hur kan det vara billigare att importera en skräpsak från andra sidan jorden, som inte håller mer än några månader, än att anlita en lokal hantverkare och reparera någonting gammalt, frågar sig Holm.

Slöjdlärare står vid arbetsbänk i metallslöjdsal
Bildtext Juha Hartvik som är universitetslektor i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi berättar att hållbart tänkande är en del av slöjdundervisningen.
Bild: Kim Blåfield / Yle

Slöjdundervisningen ger kunskap om material

Vid Åbo Akademi är slöjd en del av lärarutbildningen och Juha Hartvik som är universitetslektor i slöjdpedagogik berättar att hållbart tänkande är något som man försöker lära eleverna inom flera ämnen i skolan.

– Inte ska vi kanske gå direkt till årskurs ett och säga att nu ska du återanvända. Utan vi ska med vårt sätt att verka ge dem möjlighet att jobba i processer. Ge dem möjlighet att se tingens ursprung. Sen kan vi krydda med att tänka på ekonomi, hållbarhet och tekniken vi har runt oss. Det är en viktig verksamhetsform i paletten av skolämnen. Alla är viktiga och det här är någonting som jag tycker ligger nära vårt område, säger Hartvik.

Kommunerna kan själva påverka hur mycket slöjd eleverna har i grundskolan. Men enligt Hartvik har de flesta två lektioner slöjd i veckan i lågstadiet. I högstadiet har de flesta tre lektioner slöjd i veckan på sjuan, och på åttan och nian är slöjd ett valfritt tillvalsämne med två lektioner.

Enligt Hartvik kan läraren under slöjdlektionen lära ut hållbarhet på många olika sätt.

– Vilka material väljer man, hur hushåller jag med materialen, vad kostar materialen. Där kommer de ekonomiska sakerna. Vad ska jag spara, hur ska det återvinnas, vart ska det läggas när det inte behövs eller kan användas mer, sådana saker, säger Hartvik.

Diskussion om artikeln