Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Hemsjukhuset i Raseborg tas över av välfärdsområdet – sjukskötare som varit med sedan start: ”Känns vemodigt, men förstår”

En kvinna i sköterskekläder står vid en innerdörr till ett kansli. Det står bland annat hemsjukhus på dörren.
Bildtext Biträdande avdelningsskötare Ann-Christin Österlund har stortrivts med sitt omväxlande jobb vid den sjukhusanslutna hemsjukvården vid Raseborgs sjukhus i Ekenäs, en avdelning hon har varit med om att bygga upp och utveckla under nästan 30 år.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Vid årsskiftet tar Västra Nylands välfärdsområde över de hemsjukhus som finns i Raseborgs sjukhus och Lojo sjukhus.

Totalt 15 anställda vid de båda sjukhusen, främst sjukskötare, byter arbetsgivare från HUS till Västra Nylands välfärdsområde.

Vid SAH, det vill säga den sjukhusanslutna hemsjukvården vid Raseborgs sjukhus i Ekenäs, kommer personalen att splittras, vilket gör att stämningen blir lite dämpad när saken förs till tals i personalkansliet en sen eftermiddag i slutet av november.

Populärt hemsjukhus vid Raseborgs sjukhus blir en del av välfärdsområdet

17:11

En del av sjukskötarna fortsätter jobba för HUS, på den specialmedicinska polikliniken vid Raseborgs sjukhus, medan ungefär halva gänget övergår i välfärdsområdets tjänst för att sköta hemsjukhuset.

– Vi har anpassat oss, men det känns vemodigt och ledsamt. Vi förstår också att det måste bli så här, säger biträdande avdelningsskötare Ann-Christin Österlund.

Österlund konstaterar nämligen att hemsjukhuset hör hemma i primärvården, hos välfärdsområdet, fast hemsjukhuset hittills har skötts av den specialiserade sjukvården, det vill säga personal från Raseborgs sjukhus.

En kvinna i sköterskekläder sitter på en brits i ett rum på ett sjukhus.
Bildtext Den dag vi träffades på Raseborgs sjukhus hade Ann-Christin Österlund gjort hembesök hos en patient i Hangö för att ge antibiotika intravenöst. Hon hade också besökt en patient i Snappertuna och en annan i Karis.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– I vår region har det fungerat bra att vi har skött vården på det här viset. Det har varit en styrka att ha samma vårdpersonal på den specialmedicinska polikliniken vid sjukhuset som på hemsjukhuset, säger Ann-Christin Österlund.

Sämre kvällsservice för cancerpatienter

De patienter som sköts hemma får bland annat antibiotika intravenöst (i dropp), blodtransfusioner eller palliativ vård, det vill säga lindrande vård i livets slutskede.

De patienter som kommer till den specialmedicinska polikliniken vid Raseborgs sjukhus får specialiserad sjukvård, i första hand cytostatika mot cancer.

Den specialmedicinska polikliniken vid Raseborgs sjukhus blir kvar. Den kommer att hålla öppet vardagar mellan klockan 8 och 16.

– Här blir det nog en försämring för våra cancerpatienter. De har kunnat ringa sina bekanta sjukskötare på kvällen om de behövt fråga om råd. Det har varit en slags extra serviceform, eftersom vi har sjukskötare på kvällsjobb på hemsjukhuset, säger biträdande avdelningsskötare Ann-Christin Österlund.

Efter årsskiftet ska också de här patienterna ringa jourhjälpen 116 117 om de behöver hjälp efter kanslitid.

Ann-Christin Österlund har jobbat vid hemsjukhuset SAH sedan starten 1995.

– Jag har trivts väldigt, väldigt bra. En bättre arbetsplats som sjukskötare finns inte!

Initiativet till SAH kom av dåvarande sjukhusteolog Pirjo Lucander som hade kommit i kontakt med sjukhusansluten hemsjukvård i Sverige.

Några sjukskötare från dåvarande Västra Nylands kretssjukhus (dagens Raseborgs sjukhus) reste på studiebesök till ett lasarett i Motala. En av dem var Ann-Christin Österlund.

– Och vi blev helt sålda, så här ville vi också göra!

I början var motståndet mot SAH ganska stor, men sjukhusets dåvarande sjukhusekonom trodde på konceptet.

– Det första halvåret jobbade tre sjukskötare och en läkare dygnet runt. På veckosluten jobbade vi några timmar på förmiddagen, sedan tog vi paus och jobbade igen några timmar på kvällen för att inte gå över arbetstiden på åtta timmar. Vi brann verkligen för den här idén, säger Ann-Christin Österlund.

En kvinna i sköterskekläder står i ett kontor i ett sjukhus och håller upp en tavla med fotografi som föreställer en röd personbil, en Ford Fiesta.
Bildtext Den här röda Ford Fiestan var den första SAH-bilen. Bilen var en donation av den lokala Lions-föreningen. In i den lilla bilen packades vårdmaterial, mediciner och ibland också en läkare.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Småningom växte SAH, både när det kom till personal och verksamhet. Den specialmedicinska polikliniken har gjort att allt fler patienter kommer till sjukhuset för att få infusioner, i första hand cytostatika.

En blå personbil med HUS logga på dörren. Det är vinter, bilen som har lite snö på sig står parkerad invid en byggnad, Raseborgs sjukhus
Bildtext Så här ser den nuvarande SAH-bilen ut. Bilmärket är samma, men modellen är större. Dessutom är det i dagens läge nog HUS som ser till att det finns en bil för hemsjukhusets personal.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Nu är vi elva sjukskötare, men så har vi också ganska stor verksamhet, berättar Ann-Christin Österlund.

Stark arbetsgemenskap splittras

Det är det här gänget som nu delas upp mellan HUS och Västra Nylands välfärdsområde.

Ann-Christin Österlund blir kvar på Raseborgs sjukhus, vid den specialmedicinska polikliniken.

– Det var inget lätt beslut eftersom jag har varit med om att bygga upp hemsjukhuset och jag brinner för det fortfarande, men ett beslut måste fattas, konstaterar Ann-Christin Österlund.

De sjukskötare som övergår i välfärdsområdets tjänst kommer åtminstone till en början att finnas kvar på sjukhuset, men inte på samma avdelning.

Vad har varit det bästa med ditt jobb inom SAH, den sjukhusanslutna hemsjukvården?

– Arbetsgemenskapen har varit väldigt stark och alla gör sitt bästa för patienterna. Jag har också tyckt om hembesöken och så lär man sig nytt hela tiden, det kommer nya behandlingar.

Vad har varit det tyngsta?

– Det är nog de döende patienterna och speciellt de yngre. Vi har också haft några barn och att bearbeta den sorgen och se de anhörigas sorg är väldigt tungt. Därför är det bra att också ha lättare infektionspatienter. Vi åker hem till dem, ger dem antibiotika intravenöst i fem dagar och så blir de friska.

Ett diplom på en vägg i ett sjukhus.
Bildtext I slutet av 1990-talet belönades SAH med diplom som erkänsla för ett värdefullt utvecklingsarbete. Diplomet är undertecknat av generaldirektör Vappu Taipale vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovård, Stakes.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

SAH vid Raseborgs sjukhus var det första hemsjukhuset i Finland.

Mobila sjukhuset Liisa som komplement till välfärdsområdets hemsjukhus

Vid årsskiftet tar alltså Västra Nylands välfärdsområde över hemsjukhusen i Raseborg och Lojo.

I mars är målet att utvidga hemsjukhuset med det mobila sjukhuset Liisa som ska betjäna alla orter som hör till Västra Nylands välfärdsområde.

Det mobila sjukhuset är en serviceform som också riktar sig till klienter i hemvården och personer som bor på äldreboenden och servicehem.

Hemvårdspersonal och anställda på vårdboenden kan alltså ringa det mobila sjukhuset om en klient mår dåligt eller är sjuk. Det mobila sjukhuset kan komma hem eller besöka äldreboendet i stället för att klienterna ska ta sig till närmaste jourpoliklinik.

Det mobila sjukhuset fungerar redan i Esbo och Kyrkslätt och där har servicen visat sig vara smidigare för de äldre, men också billigare eftersom det inte alltid behövts vård på avdelning.

Enligt Tuula Suominen, serviceområdesdirektör vid Västra Nylands välfärdsområde, kommer man att flytta över några anställda från hemvården till det mobila sjukhuset. Dessutom kommer det att behövas mera personal.

Suominen uppskattar att välfärdsområdet kommer att rekrytera cirka tio personer till de olika funktionerna vid hemsjukhuset.

Namnet Liisa kommer för övrigt från finskans liikkuva sairaala.

Diskussion om artikeln