Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Svårare för Finland att återhämta sig ekonomiskt på grund av bristen på arbetskraft – störst är behovet inom vården

En kvinna med axellångt hår ser in i kameran.
Bildtext Understatssekreterare Elina Pylkkänen på Arbets- och näringsministeriet vill se mera invandring.
Bild: Patrik Schauman / Yle

Arbets- och näringsministeriets Arbetskraftsbarometer visar hurdan kompetens arbetsgivarna söker i landets olika delar och hur stort behovet är. Störst är bristen på vårdpersonal.

Finlands ekonomiska tillväxt nästa år kan bromsas av bristen på arbetskraft. Många hoppas att tillväxten ska ta fart igen under år 2024, men matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande stora.

Det visar Arbets- och näringsministeriets färska Arbetskraftsbarometer.

Elina Pylkkänen som är understatssekreterare på ministeriet säger att bristen på arbetskraft redan har bromsat vår tillväxt.

– Vi skulle ha haft 130 000 fler i arbete än vi har i dag, men arbetsgivarna har inte lyckats rekrytera sådan personal som de behöver. Alla dessa jobb är ändå inte heltidsjobb eller fasta anställningar.

Den nya Arbetskraftsbarometern är en webbsida där vem som helst kan kolla hurdan kompetens som saknas på arbetsmarknaden i landets olika delar. Webbsidan ger också en bild av hur stort behovet är. Störst är bristen för tillfället på vårdpersonal.

Om dagens situation fortsätter i många år kommer läget kontinuerligt att försämras

Elina Pylkkänen

– Vi har tillräckligt många platser inom utbildningen, men de fylls inte. Vårdsektorn lockar inte just nu tillräckligt mycket. Pensioneringsgraden är också hög.

Det är också allt vanligare att vårdpersonal säger upp sig för att söka jobb i andra branscher.

Vårdarnas låga löner har debatterats mycket i offentligheten. De har också svårt att strejka för att få upp sina löner då det skulle äventyra patientsäkerheten.

Elina Pylkkänen säger ändå att vårdsektorn kämpar med brist på vårdpersonal över nästan hela Europa.

– Det är viktigt att man både ser till att lönerna inte halkar efter och att arbetsmiljön fyller vårdarnas önskemål. Då skulle de orka arbeta bättre och vara mer motiverade. Om dagens situation fortsätter i många år kommer läget kontinuerligt att försämras.

Också tekniksektorn har rekryteringsproblem

För att samhället ska få råd att betala högre löner till vårdarna borde exportbranscher som teknologiindustrin kunna växa. Men också den kämpar med brist på arbetskraft.

Elina Pylkkänen hoppas att invandring ska hjälpa upp en del av problemet. Invandringen ökar hela tiden, men det gör utvandringen också. Nettoinvandringen till Finland är bara ungefär 50 000 personer per år.

– Det räcker inte till. Vi har 270 000 arbetslösa i Finland. Om vi räknar med alla som omfattas av aktiveringsåtgärder har vi 370 000 arbetslösa.

– Den mängden verkar inte minska. Därför måste vi utbilda om den del av befolkningen vars kompetens eller utbildning inte längre är efterfrågad på arbetsmarknaden. Kanske en del av problemet är att många har en nedsatt arbetsförmåga. Vi måste undersöka detta och fokusera på hur vi kan få flera in i arbetslivet.

Brist på kunskap inom AI och robotik

Det finns brist på många olika typer av kompetens inom teknologibranschen.

– Behovet av kunskap om till exempel artificiell intelligens ökar. Därför är arbetsgivarna hela tiden ute efter nya kunskaper. Sektorn utvecklas hela tiden. Det finns också behov av kunskap om robotik.

Enklare arbetsuppgifter och rutinmässigt arbete kan i dag utföras av robotar. Efterfrågan på arbetskraft har ändå ökat markant. Utvecklingen startade redan före coronapandemin.

– Både antalet sysselsatta och efterfrågan på arbetskraft ökar stadigt. Den privata och offentliga sektorn behöver folk. Samtidigt skulle den arbetsföra befolkningen i Finland krympa om vi inte hade invandring.

Vi har inte heller bara brist på personer med hög utbildning. Också branscher som städbranschen som kan sysselsätta relativt lågkvalificerad personal lider brist på arbetskraft i alla andra delar av landet än Nyland.

– De som har nedsatt arbetsförmåga kan tyvärr inte ens ta emot dessa arbeten, säger Elina Pylkkänen.

Allt fler arbetar deltid

Utvecklingen är ändå inte fullt så rätlinjig som den först verkar. Visserligen ökar antalet sysselsatta i Finland, men andelen deltidsjobb ökar också. Det är en utveckling där vi verkar närma oss andra nordiska länder där många arbetar deltid.

Den här utvecklingen har lett till att antalet arbetade timmar i Finland inte har ökat även om antalet sysselsatta har blivit fler.

– Vi måste se noggrannare vad det beror på. Tidigare arbetade ungefär 14 procent deltid. Nu har andelen stigit till 18–19 procent. Om vi jämför antalet arbetade timmar per anställd jobbar vi ändå mera i Finland än i övriga Nordiska länder.