Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Det går inte att automatiskt förnya gränsbeslut: ”Vi går med ögonbindel och litar på att man fattar rätt beslut”

Eeva Nykänen i porträttbild.
Bildtext Professor Eeva Nykänen tror att regeringens gränsbeslut kommer att föranleda en lång diskussion.
Bild: Eeva Nykänen

Beslutet att stänga östgränsen måste kontinuerligt granskas. Om omständigheterna ändras, måste det också synas i besluten, säger laglighetsexpert Eeva Nykänen.

Professorn i välfärdsrätt och utlänningsrätt Eeva Nykänen vid Östra Finlands universitet säger sig inte ha varit direkt överraskad av regeringens beslut att stänga östgränsen, trots att det fattades i snabb takt.

Beslutsmaterialet är hemligt. Bara justitiekanslern och de som berett och fattat beslutet vet vilka motiveringar som ligger bakom. En utomstående kan inte granska beslutets laglighet.

Eeva Nykänen hoppas att vi i något skede är i ett läge där den bakomliggande informationen kan delas med allmänheten.

– Nu går vi omkring med ögonbindel och litar på att myndigheterna klarar av att fatta rätt beslut.

Oklart hur rätten att söka asyl tryggas

Enligt Eeva Nykänen har liknande gränsstängningar inte tidigare godkänts. Sett till den europeiska människorättsdomstolens och EU-domstolens beslutspraxis är situationen långt ifrån problemfri.

– Nu kan jag inte uppskatta om något så exceptionellt allvarligt föreligger, att det potentiellt skulle kunna leda till att också internationella organ skulle bedöma situationen annorlunda.

Tre personer som leder var sin cykel och två gränsbevakare vid östgränsen i Kuhmo 20.11.2023
Bildtext Finländska myndigheter misstänker att Ryssland maskinerar invandring som riktar sig till Finland.
Bild: Risto Ukkonen / Yle

Nykänen ser det inte som konstigt att rättsprinciper och regler står i en sådan relation till varandra att det blir svårt att tillämpa dem alla fullskaligt. Då måste det hittas lösningar där man inte behöver frångå någon av principerna helt och hållet.

Till de mest centrala internationella principerna hör rätten att söka asyl, förbudet mot tillbakasändning (principen om non-refoulement) och förbudet mot kollektiv avvisning.

– Enligt informationen som figurerat i offentligheten har det blivit lite oklart för mig hur rätten att söka asyl tryggas och hur utsatta gruppers ställning skyddas, säger Nykänen.

Om omständigheterna ändras måste besluten ses över

Då regeringen dryftar fortsättningen kan inget tas för givet. Det blir inte automatiskt en fortsättning på beslutet att stänga gränsen.

Lagen ålägger att motiveringarna som står till grund för beslutet ska granskas kontinuerligt.

– Om situationen ändras och de tvingande omständigheterna luckras upp så måste besluten övervägas på nytt och vid behov annuleras eller ändras, säger Nykänen.

  • Finland har förbundit sig att följa Genèvekonventionen från 1951 om flyktingars rättsliga ställning, och dess tilläggsprotokoll

  • Enligt konventionen är flyktingar människor som har flytt från sina länder på grund av fruktan för förföljelse och som inte kan eller vill återvända

  • Förföljelsen kan bero på ras, religion, nationalitet, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp

Människorättsprofessorn Martin Scheinin sa tidigare till Svenska Yle att miljontals människor i framtiden kommer att söka sin väg till Schengen-Europa.

Enligt Scheinin finns det ingen konflikt, men nog en spänning mellan gränsbevakningslagen och de internationella avtalen som Finland förbundit sig till.

Oberoende hur det går i det långa loppet beskriver Eeva Nykänen regeringens agerande som allt annat än problemfritt ur människorättsperspektiv.

– Det här kommer nog säkert ännu att föranleda en lång diskussion.