Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Brittiska och norska experter: Rysslands förluster på dagsnivå större än någonsin i Ukraina

Kring Avdijivka i östra Ukraina rasar hårda strider. - Spela upp på Arenan

Ryssland har aldrig tidigare lidit så stora förluster i kriget i Ukraina som under november. Det uppger Storbritanniens militära underrättelsetjänst. Varje dag stupar eller såras över 900 ryska soldater.

Det pågår hårda strider i och kring staden Avdijivka i östra Ukraina. Enligt de ukrainska militära myndigheterna har de ryska styrkorna intensifierat sina anfall de senaste dagarna.

De ukrainska och ryska soldaterna strider väldigt nära varandra på det här frontavsnittet.

I de senaste striderna uppges ockupationsstyrkan ha använt sig av bomber, raketer och över 1 000 artillerigranater. Avdijivka uppges nästan vara omringat av ryska trupper.

Stora siffror

Varken de ryska eller de ukrainska myndigheterna uppger hur många som såras eller stupar på den egna sidan. Men Ukraina uppger att 931 ryska soldater sårades eller dödades i strid varje dag under november.

Enligt Storbritanniens militära underrättelsetjänst håller siffrorna sannolikt streck.

Siffrorna är de högsta i kriget hittills. Tidigare i år ska den högsta förlustsiffran ha varit 776 stupade och sårade per dag i samband med striderna kring byn Bachmut.

Enligt norska militärexperter verkar de senaste uppgifterna trovärdiga och pekar på att kriget utvecklas i en viss riktning.

Det är ett sätt att operera på som kostar mycket i människor. Och det är nog orsaken till de höga siffrorna

Karsten Friis

– De brittiska siffrorna verkar trovärdiga, säger överstelöjtnant Geir Hågen Karlsen vid norska försvarshögskolan Forsvarets høgskole.

Han säger att britterna lägger stor vikt vid att noga undersöka den information de får innan de går ut med den. Enligt Karlsen har den brittiska underrättelsetjänsten varit en god källa under hela kriget.

En forskare vid Norges utrikespolitiska institut NUPI säger att säger till rundradiobolaget NRK att utvecklingen verkar vara den som britterna beskriver.

– Man måste ju alltid vara försiktig med att ta sådana siffror helt bokstavligt, men att trenden är att det nu har blivit en ökning i de ryska förlusterna jämfört med tidigare, det tror jag nog vi kan lita på, säger forskaren Karsten Friis vid NUPI.

Accepterar stora förluster

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sa tidigare i veckan att Ryssland har byggt upp stora lager av raketer inför vintern och att det kommer att komma nya angrepp mot kraftverk och infrastruktur.

Enligt Natochefen kommer ryssarna att försöka lägga Ukraina i mörker och köld. Han påpekade också att den ryska ledningen accepterar att de mister soldater.

– Vi får inte underskatta Ryssland. Vi har sett att president Putin har en hög tolerans för förluster. Hittills har de mist 300 000 soldater, underströk Stoltenberg i samband med Natos utrikesministermöte.

En ukrainsk artillerienhet svänger in på en väg där en man i camouflageuniform står. Vid vägkanten är marken frusen.
Bildtext Artilleriet spelar en viktig roll i striderna vid Avdijivka.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Använder fotsoldater

Forskaren Karsten Friis säger att ryssarna försöker omringa Avdijivka för att få kontroll över staden. De striderna har pågått i flera veckor.

– Det har inte gått värst bra. De har gjort vissa framsteg, men inte något genombrott, påpekar han.

Enligt den norska forskaren har ryssarna använt samma framgångsmetod som på flera andra ställen i Ukraina.

Den metoden går ut på att använda fotsoldater till att avslöja var ukrainarna håller till. Infanteriet drar eld till sig och då ser artilleriet varifrån de skjuter och kan rikta in artillerigranater mot de ukrainska ställningarna.

– Det är ett sätt att operera på som kostar mycket i människor. Och det är nog orsaken till de höga siffrorna, konstaterar Friis.

Överstelöjtnant Geir Hågen Karlsen säger att ryssarna är villiga att acceptera väldigt stora förluster.

– De försöker inta områden på ett väldigt gammaldags sätt genom att skicka in vågor av soldater, de har väldigt liten respekt för människoliv, säger han.

Enligt Karlsen gör ryssarna så här eftersom de inte klarar av att genomföra mer avancerade operationer: de faller tillbaka på det enkla och förbrukar människor.

Vägen vidare

I Bryssel deltog Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i veckan för första gången i ett möte med kollegerna i Nato. Han var föga entusiastisk över att få frågor om krigströtthet från journalister i väst.

De ukrainska myndigheterna har fortfarande som mål att befria hela sitt territorium från de ryska ockupanterna.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock pratar med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Bildtext Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock pratar med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under försvarsalliansens utrikesministermöte i Bryssel i slutet av november.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

– Jag bedömer att det mest sannolika scenariot är ett långvarigt utmattningskrig. Så har det ju i verkligheten varit sedan 2014, säger Karlsen.

Han tror inte att Putin kommer att förhandla om fred så länge han sitter vid makten.

Friis tror att kriget kommer att gå in i en lugnare fas när vintern kommer med köld och mörker. Han säger att ukrainarna kommer att ställas inför större utmaningar i och med att västs leveranser av vapen och ammunition verkar minska.

Men en viktig följd av kriget kommer att bestå, understryker Friis.

– Ukraina tillhör västvärlden i framtiden. Det är inte längre ett land där ute, det har blivit en del av den europeiska politiken, framhåller han.

Källa: NRK