Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Hemvårdaren Nathalie Herneoja i Lovisa: ”Välfärdsområdet är en ganska empatisk arbetsgivare”

En kvinna sitter vid ett skrivbord framför en dator. Hon tittar mot kameran och ler lite.
Bildtext Nathalie Herneoja trivs på sitt jobb i Lovisa.
Bild: Mira Bäck / Yle

Nathalie Herneoja jobbar inom hemvården i Lovisa sedan många år. Hon berättar vad som fått henne att stanna kvar på samma arbetsplats, och vad hon tycker välfärdsområdet kunde göra för att locka personal.

Östra Nylands välfärdsområde ska försöka rekrytera mer egen personal för att inte behöva köpa dyra inhoppare.

Målet är att minska på den inhyrda arbetskraften med mellan 35 och 50 årsverken nästa år. Just nu finns det 180 lediga jobb att fylla.

Drygt 2 200 personer jobbar inom välfärdsområdet och Nathalie Herneoja är en av dem. Hon jobbar som resursplanerare inom hemvården i Lovisa. Det är Herneojas uppgift att pussla ihop personal och kundbesök, alltså vilken hemvårdare som åker till vilken klient och när.

– Men vårdarna som är på fältet känner kunderna bättre så de kan ändra om ordningen på besöken, säger Herneoja.

Hon har jobbat på ungefär samma arbetsplats i 17 år. Först arbetade hon inom hemvården i Pernå, sedan följde hon med över till Lovisa när kommunerna slogs ihop. Nu hör hemvården i Lovisa under välfärdsområdet.

Det här med att kunna påverka sitt jobb har varit en viktig orsak till att stanna kvar, även om mer praktiska saker förstås också spelar in.

– Jag bor i Lovisa så det att arbetsplatsen är nära gör ju mycket, i varje fall när man har mindre barn, säger Herneoja.

Ett vitt skåp. Ovanpå finns en lapp där det på finska står att skåpet innehåller blodtrycksmätare för vikarier.
Bildtext I Herneojas arbetsrum finns ett skåp med blodtrycksmätare som inhoppare kan använda.
Bild: Mira Bäck / Yle

Hon gillar att det finns en närförman som jobbar nära henne och hennes kollegor och att teamen inte är så stora.

– Jag ser att välfärdsområdet är en ganska empatisk arbetsgivare. Du lär känna dina jobbare och vet kanske hur deras privatliv ser ut och kan ordna jobbet lite enligt det, säger Herneoja.

Hon trivs med sina arbetskompisar. Dessutom ser hon välfärdsområdet som en säker arbetsplats.

– Ju större firma det är så desto säkrare är det ju ofta att man får lön på lönedagen, att man har jobb om ett år och rätt till semester och sådant, säger Herneoja.

Övergången till välfärdsområdet har inneburit en del ändringar, till exempel i på vilka grunder hemvårdsbesök beviljas. Lunchförmånen som de anställda i Lovisa hade föll bort men i stället höjdes kultur- och motionsförmånen.

– Så det kanske blev ganska plus minus noll.

I det stora hela har vardagen fortsatt som förut för Herneoja.

– Jag tror att vi vanliga arbetstagare har märkt minst av överflyttningen, säger hon.

Herneoja är nöjd med förmånerna hon får som anställd, särskilt med företagshälsovården som välfärdsområdet köper av ett privat hälsovårdsföretag.

Lockande löften

Herneoja blev intresserad av hur det skulle vara att jobba för något personalrekryteringsföretag, men efter att ha gjort lite efterforskningar kom hon fram till att det inte är något för henne.

– Man såg alla reklamer om hur fint det är och hur bra lön man får. Men sen när man lite börjar kolla efter så kanske det ändå inte är guld och gröna skogar som de erbjuder, säger Herneoja.

Hon säger att lönen är bättre till pappers men inte i praktiken om man till exempel råkar bli sjuk och inte kan jobba eller om man vill ha semester.

– Till exempel har många av företagen ingen arbetsplatshälsovård och de erbjuder ingen fortbildning. Det är bara korta kontrakt och du har ingen semester om du inte själv sparar ihop och tar ledigt, säger Herneoja.

En kvinna sitter vid ett skrivbord och skriver på tangentbordet till en dator.
Bildtext Herneoja jobbar på kontoret som finns i Lovisa hälsocentral.
Bild: Mira Bäck / Yle

Just nu finns det fyra öppna arbetsplatser för närvårdare inom hemvården i Lovisa. Enligt Herneoja använder man hyrpersonal, men inte så mycket jämfört med andra ställen.

I Lovisa är hemvården uppdelad i östra området, västra området och centrum. En eller två personer per team är inhyrd personal.

– Vi har lyckats locka några ur vår hyrpersonal till att bli fast anställda vid årsskiftet, säger Herneoja.

– Hur har ni gjort det?

– Jag tror att för många så är det ändå en ganska osäker arbetsplats att vara som hyrpersonal. Du kan bli flyttad, du har ofta bara korta kontrakt, du vet inte hur länge du får stanna på samma ställe eller hur länge du har jobb. Jag tror att det är en stor orsak, plus semestern, säger Herneoja.

En turkos cykel står uppställd inomhus. I korgen finns julgransbollar och silvergirlanger.
Bildtext Hemvårdarna har en jopo som kan användas för kundbesök sommartid. Nu får den agera juldekoration med pynt i korgen.
Bild: Mira Bäck / Yle

Herneoja ser det som bättre för både personal och klienter att vara fast anställd.

– Jag tror inte att kunden får en sämre vård men den kanske inte blir så efter kundens önskemål som den kan bli om vårdaren är någon som känner kunden, som vet om den är morgontrött eller kvällstrött och om den vill ha ost eller korv på brödet. Allt sådant faller bort, säger Herneoja.

Hennes tips till välfärdsområdet för att locka personal är att satsa på att se till så fast anställda har fler förmåner än vad hyrpersonalen har, så som förtur när det gäller arbetstursplanering och större möjligheter att påverka det egna arbetet. Om personal behöver flyttas från ett team till ett annat så borde det i första hand vara hyrpersonalen som byter, tycker Herneoja.

– För många i ett kvinnodominerat yrke är det en stor förmån att kunna bygga ihop familjeliv och arbetsliv, säger Herneoja.

Du som jobbar inom vården, vad spelar in när du väljer arbetsplats? Berätta i kommentarerna!

Diskussion om artikeln