Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Vad har Putin gemensamt med en 180 år gammal Charles Dickens-klassiker? Nationalbalettens En julsaga kommer med aktuellt budskap

En julsaga har världspremiär på Nationalbaletten. - Spela upp på Arenan

En julsaga har världspremiär på Nationalbaletten. Den girige Scrooge är lika självklar som julgranen, säger den brittiske koreografen David Bintley.

Vad har Putin gemensamt med en 180 år gammal Charles Dickens-klassiker?

– Ebenezer Scrooge är Putin, inte sant, säger den brittiske koreografen David Bintley, och syftar på den gamle, girige och kalla huvudkaraktären i Dickens En julsaga.

Men nämnda julsaga handlar också om godhet och rättvisa. På teaterscenerna har den visats i 180 år och det har gjorts otaliga film- och musikalversioner av den, men sällan dans.

En julsaga visas nu i balettversion på Finlands Nationalbalett, där den fick världspremiär fredagen den 1 december. Dickens klassiker slungar oss tillbaka till viktorianska 1800-talet i England, en tid med både överflöd och fattigdom.

Bakom alla vackra volanger, krusiduller, glans och prakt finns också teman som är högst aktuella än idag. När julen närmar sig blir skillnaderna mellan de som har och de som inte har extra tydliga.

– Berättelsen är fortfarande helt sann. Det är en tidlös berättelse om försoning, om en andra chans. Julen är den tiden på året då vi reflekterar över det gångna året, över saker som gick bra och dåligt, och gör löften inför det nya året, säger David Bintley och fortsätter:

– I England har vi en tradition med spökhistorier vid jul och nyår, och Dickens berättelse fångar den traditionen, slöjan mellan verkligheten och den andliga världen.

En bekransad man i rött skägg sitter på ett berg av mat.
Bildtext Yle sänder också baletten En julsaga på Arenan och Yle Teema.
Bild: Roosa Oksaharju / Kansallisbaletti

I Dickens viktorianska England pågick den industriella revolutionen, då man övergick från handgjort till maskinproducerat, och nya idéer och kulturer blandades samman. Tiden präglades, precis som idag, av en stor oro. Mycket av Dickens författarskap handlar om de rikas överflöd, fattiga och orättvisor.

Bintley har verkat som konstnärlig chef vid Birmingham Royal Ballet. Han ville vara ursprungsberättelsen så trogen som möjligt. Här finns de tre julspökena som på natten för den girige och snåle Scrooge till hans förflutna, nutiden och framtiden, men också klassklyftorna – de borgerligas överflöd och de fattiga med tomma tallrikar.

– Idag ser vi åter att klyftorna mellan rika och fattiga växer. Det här finns med i baletten, en känsla av att konsumtionssamhället spårat ur och att fattigdomen är avhumaniserande, julen stressar mänskligheten.

Dansare i ljusa, spöklika dräkter.
Bildtext Julspökena varnar Scrooge och visar honom hans förflutna, nutiden ocn framtiden, för att han ska ändra sitt beteende.
Bild: Roosa Oksaharju / Kansallisbaletti

Scrooge lika självklar som julgranen

I Finland känner många via Kalle Anka till den snåle farbror Joakim von Anka, som baserar sig på Scrooge. Men hos oss har berättelsen kanske inte samma klassikerstatus som i Storbritannien, där Dickens är näst efter Shakespeare.

Att få göra en balettversion av En julsaga var en långvarig dröm för Bintley ända sedan 1980-talet. Till skillnad från Scrooge är han en riktig julmänniska. För honom är En julsaga en lika väsentlig del av julen som julgranen eller julgubben.

– Jag läser den varje jul, och hoppas kunna läsa den för mitt barnbarn snart då han förstår lite mer. Det är en av de största historierna som någonsin berättats. Novellen går rakt på sak, den är intensivt dramatiskt och gripande med teatraliska karaktärer.

Berättelsen är hjärtskärande men också stundvis väldigt rolig.

– Det här ville jag fånga i min balettversion.

Anna Fleischle står för kostymerna och scenografin i verket. - Spela upp på Arenan

Klockor och klang

Traditionella brittiska julsånger spelar en viktig roll i En julsaga, vars engelska titel A Christmas Carol betyder just det, en julsång. Den nyskapade musiken till baletten står brittiska samtida kompositören Sally Beamish för.

Verket är en mångsidig blandning av olika musikstilar med hänvisningar till traditionella julsånger, som Hark! The Herald Angels Sing och Deck the Halls, men också folkdanser, jazz, polka och vals.

Många av de stora julsångerna skrevs efter 1840-talet. Men Sally Beamish begränsade sig till de julsånger som hade skrivits vid den tidpunkt då boken skrevs, till sådana som Dickens skulle ha känt till.

– När vi inledde samarbetet med partituren för två år sedan sa jag åt Sally att vi måste ta med julsånger, vi måste ha klockor och klang. Jag är väldigt nöjd med musiken, den innehåller mycket känslor, stundvis också skrämmande delar men framförallt stor glädje, klockor och massor av julsånger.

En julsaga hör inte till de mest kända berättelserna i Finland. Kommer den här att bli en lika älskad klassiker som mångas julfavorit, baletten Nötknäpparen?

– Det finns en anledning till att Nötknäpparen är en av världens mest älskade baletter. Det är den perfekta julberättelsen med musik av Tjajkovskij och de bästa låtarna som någonsin skrivits. Dessutom är det en 1800-talsbalett, du vet vad du får: snöflingor, älvor, prinsessor och prinsar.

En julsaga är den enda riktigt bra julberättelsen efter Nötknäpparen men den är väldigt annorlunda, menar Bintley.

– Den går till mörka platser för att i slutet ge oss försoningen och glädjen. Men många barn gillar spänning framför gullegull. Själv hör jag till dem.

En man i cylinderhatt som skuffar en pojke i släde.
Bildtext I föreställningen deltar också elever från Balettläroanstalten. På bilden Janne Kouhia (som lille Tim) och Frans Valkama.
Bild: Roosa Oksaharju / Kansallisbaletti

En av de mest känslosamma scenerna handlar om den fattige pojken lille Tim som i denna version har skadat ena benet. Om publikens ögon inte tåras vid då spökanden visar lille Tims död i framtiden (en vision som inte besannas), tycker Bintley att han misslyckats.

Samma gäller då Scrooge äntligen blir förlöst och förvandlas till den här halvgalna gestalten som spricker av glädje över att få vara vid liv.

– Om publiken inte skrattar och delar den glädjen, kommer jag att ha misslyckats igen. Jag vill röra publiken på det sätt som Dickens bok har rört människor i nästan 200 år.

Men för att återgå till frågan i början och jämförelsen mellan Putin och Scrooge – i dagens värld har vi fortfarande versioner av Ebenezer Scrooge och lille Tim. Den fattiga unga flickan på gatan, med ett spädbarn i famnen, och som förgäves försöker sälja en kvist åt Scrooge – samma personer finns i dagens Ukraina och Palestina, påminner Bintley.

– Men till skillnad från Dickens tid så man fick höra om tragedier och olyckor, kanske flera år senare, har vi idag möjlighet att omedelbart hjälpa till med bistånd, avslutar Bintley och sammanfattar berättelsens viktigaste budskap:

– Frid och välvilja åt var och en.

Yle sänder Nationalbalettens En julsaga på Arenan från och med den 23.12. På Yle Teema sänds den 26.12 och i repris den 30.12. Den 23.12 kan du också lyssna på specialsändningen Saiturin joulu voi olla rikas ja runsas – Liisa Vihmanen ja Jenny Jägerhorn baletin kulisseissa på Ylen 1 klockan 20.30–22.00 och i repris 26.12 klo 17.10–18.40.