Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Henrik Meinander om det dramatiska året 2023: ”I något skede måste Ryssland och EU nå en ny balans”

Henrik Meinander står och tittar upp mot kameran med ena handen på en stol. Bakom komom är väggen täckt av bokhyllor.
Bildtext Professor Henrik Meinander i sitt arbetsrum på Helsingfors universitet.
Bild: Mikko Koski / Yle

Finland firar i dag sin första självständighetsdag som Natomedlem. För att återställa relationerna med Ryssland behövs en kursändring i Kreml, anser historikern Henrik Meinander.

– Det har skett en stor geopolitisk förskjutning i Europa, som ledde till att det som man redan en längre tid hade haft beredskap att genomföra, det vill säga ansöka om Nato-medlemskap, kom att drivas igenom. Det var ju också på det sättet dramatiskt att det inte var någon självklarhet att det skulle gå så snabbt, säger Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.

I dag är det drygt åtta månader sedan den 4 april då Finlands flagga hissades vid Nato-högkvarteret i Bryssel, bland de övriga medlemsländernas flaggor.

Flaggor hissas utanför natohögkvarteret i Bryssel.
Bild: Johanna Geron / EPA

Henrik Meinander ser det som resultatet av en långsamt accelererande process, som började år 2008 i och med Rysslands angrepp på Georgien. Anfallskriget i Ukraina våren 2022 blev den avgörande faktorn.

Försiktiga massmedier

Finlands snabba utrikes- och säkerhetspolitiska kursändring fick också Ryssland att snabbt ilskna till. De finländska beslutsfattarna och massmedierna har ändå hållit huvudet kallt, anser Meinander.

Som exempel nämner han skadorna på gasledningen Balticconnector i höstas. Det är uppenbart att det var en hybridoperation styrd från Ryssland, anser han.

– Det är ju en ganska radikal åtgärd, som i andra situationer skulle beskrivas nästan som en krigsförklaring. Men i våra medier har man varit mycket försiktig med att beskriva det så, och det tycker jag är alldeles riktigt, säger Meinander.

Fartyget Turva i området där gasledningen Balticconnector skadades.
Bildtext Bevakningsfartyget Turva undersökte skadorna på Balticconnector i oktober.
Bild: Rajavartiolaitos

– Det är varken i Finlands eller i Rysslands intresse att det här mycket låsta läget fortsätter. I något skede måste Ryssland och EU nå en ny balans, och det förutsätter att man också löser den ukrainska frågan. Jag tror att den enda lösningen är att det sker en kursändring i Ryssland, fortsätter Meinander.

Paralleller till 1700-talet

Den rådande situationen är unik i historiskt perspektiv, då Finland för första gången som självständig stat är militärt allierad med USA och väst.

Det är svårt att hitta motsvarande epoker i Finlands historia, men Henrik Meinander anser att en haltande jämförelse kan göras med perioden då Sverige och Finland på 1600- och 1700-talet var allierade med Frankrike.

Henrik Meinander sitter i en biedermeiersoffa. På ett bord ligger böcker.
Bild: Mikko Koski / Yle

Frankrike representerade då den starka makten i väst, och det var under denna period som Sveaborgs fästning byggdes vid inloppet till Helsingfors.

– Skillnaden var ju förstås den att Ryssland då var en expanderande stormakt. Nu är Ryssland en krympande stormakt, påpekar Meinander.

Hör hela intervjun med Henrik Meinander i Yle Vega på självständighetsdagen!