Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Konstkritiker riktar mördande kritik mot Lux Helsinki: De vill visa ren smörja

Uppdaterad 13.12.2023 13:05.
Katariina Souris målning av en samekvinna
Bildtext Katariina Souris tavla som föreställer en samisk kvinna har skapat konflikt inom Lux Helsinki-ljusfestivalen.
Bild: Lux Helsinki

En konflikt har blossat upp inom Lux Helsinki som berör konstnären Katariina Souris målning av en samisk kvinna.

Oljemålningen, som skulle vara en del av ett konstverk under Helsinki Lux, har av sameaktivister beskrivits som stereotypisk och förlegad och nu förhandlar festivalarrangören för att lösa tvisten. Någon lösning har man inte kommit fram till, konstnären Souri vägrar att ta bort målningen av samekvinnan ur hennes helhet som totalt består av 19 målningar.

Katariina Souri har själv försvarat sitt val av motiv och frågar sig vem som ska få avporträttera samerna om inte hon kan göra det?

Konflikten diskuterades i fredagens Slaget efter tolv av kuratorn Juha-Heikki Tihinen från stiftelsen Pro Artibus, konstkritikern Pontus Kyander och konstnären Cris af Enehielm som har egen erfarenhet av att anklagas för kolonialistisk rasism på grund av sin konst.

Vem kan måla samer?

38:56

Sameaktivist djupt besviken

Petra Laiti, som bland annat har varit ordförande för den samiska ungdomsorganisationen Suomen Saamelaisnuoret ry, startade debatten kring Lux Helsinki genom ett inlägg på den sociala plattformen Instagram.

Det här handlar om en sterotyp bild av samerna som säger att vi inte är ett äkta folk, att vi hör hemma hos sagofigurer och borttappade kulturer

Petra Laiti

Hon konstaterar att Katariina Souris konstverk plötsligt innebar att den bild av samekulturen som tidigare främst odlats i souveniraffärer och som Laiti upplever att ”stjäl samisk kultur och säljer det som produkter”, nu skulle återuppstå mitt i Helsingfors centrum

En kvinna i traditionell samisk klädsel på presidentens mottagning under självständighetsdagen.
Bildtext Petra Laiti på årets Slottsbal på självständighetsdagen.
Bild: Vesa Moilanen / Lehtikuva

– Att konstverket skulle visas på Senatstorget kändes som ett bakslag. Det här handlar om en stereotyp bild av samerna som säger att vi inte är ett äkta folk, att vi hör hemma hos sagofigurer och borttappade kulturer, säger Laiti.

Laiti konstaterar att det är det samiska folket som själva äger sin kultur, sina symboler, sina plagg.

– Konstnären har en frihet att måla stereotypiska bilder som stjäl samisk kultur, men till den friheten hör ett ansvar att ta emot kritik, säger Laiti.

Konstkritiker förbluffade över dåligt omdöme

Cris af Enehielm, som själv anklagats för bland annat kolonialistisk rasism i sin egen konst, konstaterar att hon har stor förståelse för Petra Laitis perspektiv.

– Det här är väldigt inne i vår tid. Man måste vara medveten och ganska påläst om de här frågorna om appropriering. Det är en svår värld.

Det är en aggressiv fight och människor har fått för sig att bli otroligt kränkta.

Cris af Enehielm

Enehielm säger att det finns en paradox i att vi å ena sida är en del av en global kulturell värld där alla ska vara tillsammans och en del av en helhet. Å andra sidan har identitetsfrågan har blivit otroligt stark.

– Det är en aggressiv fight och människor har fått för sig att bli otroligt kränkta.

Jag såg mig själv
Bildtext Cris af Enehielm framför ett av sina konstverk.
Bild: Tommi Seitajoki / Impressio Films

Enehielm har reagerat på att Katariina Souris samemålning är ”en kitschig, klicheéaktig bild som har drag av torgkonst”. Det dockaktiga flickansiktet har inget med ett samiskt ansikte att göra menar Enehielm.

– Det är en illustration av en romantisk idé. Jag reagerade ganska starkt på den här målningen. Hon som har målat har inte varit insatt i dessa frågor, det är uppenbart.

Enehielm menar att det är arrangören som borde ha reagerat på målningens karaktär i tid.

Lux Helsinki Stuba Nikula har tagit skulden för konflikten på sig.

Jag förstår inte varför det har gått så här.

Juha-Heikki Tihinen

Juha-Heikki Tihinen från Pro Artibus ifrågasätter också Lux Helsinkis agerande. Vem äger stadsmiljön? Vad händer då turister kommer och får se stereotypiska, gammaldags bilder av samer som dessutom har fel i sin klädsel och så vidare frågar sig Tihinen.

– Någon har inte gjort sin läxa. Hela idén att projicera målningar på väggar låter underlig. Det finns mycket annat man kunde göra istället. Jag förstår inte varför det har gått så här.

Tihinen konstaterar att diskussionen nu har börjat handla om vem som får avbilda vad, och att ”alla har hemskt hårda åsikter”.

Man i vinröd kostym.
Bildtext Juha-Heikki Tihinen är kurator vid Pro Artibus.
Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Konstkritiker Pontus Kyander håller med om att konflikten innehåller många kränkta känslor.

– Här finns kränkta samerepresentanter, en kränkt konstnär och kanske också i framtiden en kränkt allmänhet för det här är ju frågan om helt förfärlig konst, säger Kyander.

Och nu visar man ren smörja. Det gör mig kränkt, faktiskt

Pontus Kyander

Kyander slår fast att det ändå är problematiskt att tänka sig att vi ska censurera konst bara för att vi inte gillar den.

– Frågan dras till sin spets då det gäller konst som berör etnicitet och identitetsfrågor på ett så här naivt sätt. Så orimligt naivt sätt vill jag säga. För den här diskussionen har pågått i flera år nu och man måste ju ha levt på en helt annan planet om man har missat samtalet omkring minoritetsfolkens rätt till ett slags egen agens, säger Kyander.

Konstkritiker Pontus Kyander
Bildtext Pontus Kyander är konstkritiker.
Bild: Yle/ Alexandra Häggman

Kyander slår fast att en konstnär har all rätt att skapa lysande konst, och all rätt att skapa hur dålig konst en vill. Men det aktuella problemet finns hos arrangören Lux Helsinki, anser Kyander.

– Och det är inte första gången Lux visar usel konst. Lux har blivit ett spektakel där man ibland visar riktigt fin konst blandad med smörja. Och nu visar man ren smörja. Det gör mig kränkt, faktiskt.

Arrangörerna för Lux Helsinki kunde inte ställa upp i debatten.

Hela diskussionen om Lux Helsinki och samekonstverket kan du lyssna på genom att trycka på länken.

Artikeln är uppdaterad klockan 17:50: tidigare stod det att Souris helhet består av åtta målningar, det rätta antalet är 19.

Vad tycker du om Katariina Souris målning av samekvinnan? Berätta vad du tycker i kommentarsfältet!

Diskussion om artikeln