Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Amnesty: Våldtäkt del av krigsstrategi

Från 2004

Våldtäkter och tortyr av kvinnor har blivit en del av krigets strategi, hävdar människorättsorganisationen Amnesty Internationals generalsekreterare Irene Khan.

Våld mot kvinnor i krishärdar uppkommer inte spontant utan det är fråga om klara order. Våldet godkänns och tolereras inom ramen för de politiska målsättningarna, sade Khan i samband med publiceringen av Amnestys rapport om kvinnor i krig.

Angreppen riktar sig mot kvinnor eftersom man då sårar samhällets sociala heder. Khan vädjar till myndigheterna i speciellt Afghanistan och Irak att värna om kvinnors rättigheter.

Kvinnornas ställning var en viktig grund för de militära interventionerna i bägge länderna. Därefter har kvinnornas ställning fått mycket liten uppmärksamhet, säger Khan.

Krigsherrarna i Afghanistan använder kvinnor som handelsvara i krissituationer. Även kidnappningar av kvinnor och tvångsäktenskap är enligt Khan vanligare än någonsin tidigare. Krigsherrarna ställs aldrig till svars och de brott som de begår utreds aldrig, påpekar hon.

Brott som begås mot kvinnor är synnerligen svåra att observera eftersom de ofta förknippas med hemlighetsmakeri och skam. Men Khan hävdar att brott mot kvinnor är mycket allmänna.

Även när kvinnor inte avsiktligt är måltavlor faller de offer. Det som brukar beskrivas som oavsiktliga civila förluster (collateral damage) handlar för det mesta om kvinnor, oavsett om dessa förluster orsakas av så kallad precisionsbombning eller minor.

I Irak 2003 använde de amerikanska styrkorna enligt uppgift över 10 500 klusterbomber med minst 1,8 miljoner små laddningar, konstateras det i rapporten. I snitt brukar det vara fem procent som inte fungerar som de ska. Det bör betyda att det finns runt 90 000 små laddningar som ännu inte exploderat utspridda över Irak.

Khan kräver att den internationella brottsmålsdomstolen ICC tar sig an ett par fall för att ge världen en påminnelse om att dylika brott inte accepteras.

ICC som inledde sin verksamhet i juli 2002 ska pröva och döma personer som gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.