Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

När datatekniken trängde in i vårt samhälle – entusiasm och rädsla inför de intelligenta maskinerna

Två pojkar spelar på en Commodore 64, 1986
Bildtext Två pojkar spelar på en Commodore 64, 1986
Bild: Markku Juntunen

Datorerna började komma till Finland på 1960-talet. När de kom in i hemmen och arbetsplatserna väckte de dock inte bara glädje, utan också oro. Och värre blev det när det globala nätverket Internet dök upp på 1990-talet.

Kommer du ihåg din första dator, eller om du var orolig för internets faror? Kommentera gärna i slutet av artikeln.

De första datorerna och alla möjligheter

En "elektronisk hjärna" förevisas, 1961 - Spela upp på Arenan

De elektriska informationsbehandlingsmaskinerna blir allt vanligare också i vårt ”avlägsna Finland”, berättar man i ett nyhetsklipp från december 1961. Den elektroniska hjärnan är mycket stor och styrs med hålkort. Under en sekund kan maskinen räkna nästan tiotusen tal.

Datorns inre undersöks, 1967 - Spela upp på Arenan

Ingenjör Lisa Carlsson förklarar för redaktör Ulla Gyllenberg vad en datamaskin är och vilken betydelse den kan ha i framtiden.

Lisa Carlsson framhåller att datamaskinerna inte kommer att ge färre jobb, utan det behövs nya jobb som hålkortsstanserska och programmerare.

Under 1970-talet blir datorerna vanligare. I synnerhet på större företag och statliga ämbetsverk.

I början av 1980-talet började det komma så kallade mikrodatorer, små hemdatorer, till Finland. De kopplades till en television.

1980 hade ungefär 13 000 hushåll en mikrodator hemma, men redan 1983 hade de ökat till c. 60 000.

Så föddes tanken om att det i varje hem skulle finnas en ”kunskapsstation”. Priset på en dator var dock ännu högt, i synnerhet om man ville man ha extra funktioner som ordbehandlingsprogram.

Pojke vid dator, 1985
Bildtext Pojke vid dator, 1985
Bild: Yle kuvapalvelu/Pertti Aherva

Vid valvakan i TV efter riksdagsvalet 1983 presenterades de som kommenderade datamaskinerna som sändningens viktigaste personer. Mot slutet av sändningen kraschar dock de nya datorerna och svartvita reservdatorer får köra in slutresultaten.

Också närmare vår tid har datorer och innovationer mötts med iver och entusiastiska utrop:

Finlux introducerar en platt tavel-tv, 1987 - Spela upp på Arenan
Nu har vi fått Cd-rom, 1995 - Spela upp på Arenan

De skrämmande datorerna

Men ny teknik har förstås också alltid väckt rädsla och skepsis.

  • Kommer datorerna att styra våra liv?

  • Kommer det att finnas arbete för medborgarna?

  • Och kan en dator plötsligt göra intrång och skjuta iväg atomvapen eller radera all information?

1979 skall tidningen Hufvudstadsbladet få ny datateknik.

Men journalisterna är misstänksamma och vill inte befatta sig med den nya bildskärmen, som står inlåst i ett rum.

Och de frågar sig om papperstidningen verkligen skall försvinna så att prenumeranterna får sin morgontidning på TV:n.

Läs mera om hur journalisterna tar emot datorn på Hbl:

Redaktörerna på aktualitetsprogrammet Veckans puls är också mycket kritiska 1982. Man intervjuar diplomingenjörer, jurister och en futurolog.

Datorernas intrång i vårt samhälle

13 min

Men jag tror inte någon egentligen behöver en datamaskin!

Martin Rehnberg i programmet ADB-ABC

1984 sände Rundradion en tv-serie, ADB-ABC, för att informera om datorer och skingra folks rädslor. I den första delen presenteras datorerna, och logiken bakom dem.

ADB-ABC, del 1 (1984) - Spela upp på Arenan

Redaktör Martin Rehnberg har aldrig använt en dator förr. Han är därför både rädd och tveksam. Datorer finns ju överallt omkring oss, det är ett måste att veta något om dem, säger konsult Siv Their. Och det är inte svårt.

Jag kopplade på strömmen här och det är det första jag någonsin gjort på en dator. Vad gör jag nu? hojtar redaktören Martin Rehnberg nervöst

Du skriver bara in RUN och LOAD, svarar Siv Their lugnt

1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat. Hemdatorer var nu inte bara för nördar och spelgalna unga pojkar. Men behöver alla en mikrodator undrar man skeptiskt i Regionalen 1985.

Ett stort problem redan 1985 är vad som kommer att hända med allt datorskrot, i och med det tekniska slöseriet. Datorernas livslängd blir allt kortare och det blir fler och fler apparater att skrota.

Barn skall skyddas från datorerna?

Barnprogrammet Stoff tar oss med in i datorernas värld 1986. Datorer är inte onda eller goda i sig själv, allt beror på hur vi använder dem, påpekar redaktör Lotta Wigelius.

Om datorer i Stoff

14 min

Mårten Mickos, som studerar adb-teknik, påpekar att datorer efterhand kommer att bli mer användarvänliga och lättillgängliga för alla, också för dem som inte kan binära talsystem med ettor och nollor.

Tangentborden och bildskärmarna kommer att förändras på 20 år. Och man kanske kommer att kunna tala till sin dator.

Datorundervisning i skolan, 1987 - Spela upp på Arenan

Adb är inte ännu ett skolämne på 1980-talet, men det skall bli det i den nya läroplanen. Eleverna tycker adb-undervisning är roligt, viktigt och lättare än andra ämnen ”bara man lär sig vilka knappar man skall trycka på”.

Men för lärarna är det nästan mera problematiskt. Det är svårt att lära ut informationsteknik om man inte själv har kunskapen och är rädd för datorerna.

Rasistiskt datorspel bland ungdomar, 1996 - Spela upp på Arenan

Många ansåg att datorer bara var för datorspelande pojkar och oro väcktes för deras skolprestationer och sociala relationer. Flickors intresse för datorer och teknik betraktades generellt som lägre.

Rädslan och moralpaniken inför hur barn använder datorer, och senare internet går hand i hand.

Det farliga internätet

I början av 1990-talet var internet ännu ganska nytt och konstigt, trots att en hel del människor använde sig av det. Flera redaktörer på Rundradion tror att en en stor del av människorna inte någonsin kommer att börja använda internet.

Internet sprider barnporr? (1995) - Spela upp på Arenan

Men i och med att nätverket fortsätter att sprida sig blir man orolig för följderna. Internätet är nämligen inte bara nyttig information. Där sprids olagligheter, som till exempel barnporr. Och dessutom kanske via en anonym server i Helsingfors.

Världens största datanätverk Internet misstänks sprida barnporr.

Tv-nytt 1995
Internet växer, och också internets avigsidor, 1999 - Spela upp på Arenan

1999 har man godtagit att internet har kommit för att stanna. Nu diskuteras nackdelarna och de mörka sidorna med internet djupare. Särskilt de unga måste skyddas från internets avigsidor.

Kan man vara beroende av internet? - Spela upp på Arenan

Snart är internet på allas läppar och finns i varje liten knut i Finland. Och då blir den stora och skrämmande frågan: När vistas man för mycket på internet? I synnerhet de ungas användning sätts under lupp.

Virusattacker och farliga hackers

I början var datorvirus enkla, självreplikerande program, utformade mest för att störa. De gjordes ofta av amatörer och enskilda hackers. Men när teknologin gick framåt började det komma avancerade virushot, som kunde stjäla viktig information.

Också organiserade kriminella grupper och större aktörer ligger i bakgrunden, med både politiska och ekonomiska intressen.

Vad är ett datavirus? (1987) - Spela upp på Arenan

Från att ha spridits via disketter flyttade virus till e-post och internet, vilket gjorde dem snabbare och svårare att stoppa. Säkerhetsföretag och myndigheter måste hitta nya sätt att skydda datoranvändare mot växande cyberhot.

Om hackning av datamaskiner, 1986 - Spela upp på Arenan

Global datakrasch nyåret 2000?

Den så kallade millenniebuggen inför årsskiftet 1999-2000 väckte rädsla för att att datorerna inte skulle kunna processera datum efter den 31 december 1999. I stället skulle systemen nollas och datorerna sluta fungera.

Kommer våra datorer att krascha den 1 januari 2000? (1998) - Spela upp på Arenan

Buggen berörde inte bara datorerna utan alla apparater, maskiner och hushållsapparater som hade inbygda datasystem med datum. För att inte tala om kärnkraftverk och andra samhällsviktiga instanser.

Många företag och myndigheter upprättade kris- och beredskapsorganisationer och gjorde sig beredda på det värsta; som att städer skulle bli utan elektricitet och förnödenheter.

När nyåret närmade sig började människor hamstra mat, pengar och jodtabletter för att kunna klara sig.

Ett nytt millennium utan större dataproblem (2000) - Spela upp på Arenan

Årsskiftet kom och gick utan några större incidenter, kanske på grund av de uppdateringar och det arbete man hade gjort på förhand.

Den ohälsosamma datorn

Men även om allt fungerar som det ska med din dator och du kan reglera ditt internetanvändande menade många att det är ohälsosamt att använda datorn. Datorn kan skada både kroppen och huvudet.

Dåligt för kroppen att använda dator? (1996) - Spela upp på Arenan

Hälften av alla som jobbar med datorer lider av värk. Särskilt om man sitter fel. Dock kan man åtgärda och minska skadorna på enkla sätt.

Men den viktigaste faktorn är att inte använda datorn så mycket. Och att lära datorn förstå prat vore bra, resultaten var 1995 inte ännu så uppmuntrande.

Utbrändhet och utmattning i IT-branschen, 1999 - Spela upp på Arenan

Vad gäller psyket är det svårare. Den så kallade ”projektkulturen” drabbar i synnerhet unga. Man blir lockad av pengar och prestige, men också pressad. Fritid och sömn finns inte alltid i it-världen, man jobbar natten igenom på sina datorer. De som är i riskgruppen är de supermotiverade.

Diskussion om artikeln