Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Esboföräldrar nobbar stadens vård när barnet är sjukt

Från 2015
Uppdaterad 24.11.2015 14:15.
Juha Salmi med sonen Otto.
Bildtext Juha Salmi och treåriga Otto. De valde på måndagen en privat läkarcentral i Hagalund framom stadens.
Bild: Yle/ Christoffer Gröhn

När barnet är sjukt väljer föräldrar i Esbo allt oftare privat läkarvård istället för offentlig. En undersökning visar att andelen som bara går privat ökar år för år medan andelen som bara får vård hos staden minskar.

I läkarcentralen Pikkujätti i Hagalund i Esbo sitter Juha Salmi med treåriga Otto i famnen. Han har astma.

- Alltid när influensasäsongen är här får han problem med lungorna och andningen och därför kom vi hit, säger pappa Juha Salmi.

Varför har ni inte sökt vård vid stadens hälsostation?

- Det är tyvärr så att vården här är snabbare och barnet kommer fortare hem. Vi har också försäkring så varför inte, säger Salmi.

Kort väntetid avgörande

- Barnen är försäkrade och vi går därför privat. Vi bor dessutom nära och det är lätt att få tid till läkaren. Jag tycker den kommunala vården till och med är bättre, men det är ändå lättare att gå privat eftersom man inte behöver köa, säger Jenny Heino som också står i väntrummet i Pikkujätti.

Barnen är försäkrade och vi går därför privat. Vi bor dessutom nära och det är lätt att få tid till läkaren.

Jenny Heino

Den korta väntetiden är avgörande för Sari Utriainen som besökte läkarcentralen tillsammans med sin son Axel.

- Om det händer något akut väljer vi kommunens vårdcentral, men i huvudsak går vi här. Barnen är försäkrade. Jag sade precis åt min son att inom den offentliga vården måste man vänta längre men det blir billigare, medan man här får vård direkt, men det blir dyrare, säger Utriainen.

Andelen barn som enbart går hos privata läkare är störst i Esbo

Institutet för hälsa och välfärd THL har tillsammans med Folkpensionsanstalten FPA undersökt läkarbesök för under sjuåringar i huvudstadsregionen, det vill säga i Esbo, Helsingfors och Vanda. Undersökningen publicerades i det senaste numret av Lääkärilehti.

Det här kan leda till att den offentliga vården blir sämre. De privata företagen lyckas nu locka allt fler läkare och kommer att växa.

Hennamari Mikkola

Undersökningen visar att andelen som enbart går hos privata läkare är störst i Esbo och minst i Helsingfors. Undersökningen gjordes mellan 2006 och 2011 och under den perioden ökade andelen i Esbo som bara går privat år för år, medan andelen som bara går hos stadens läkare på motsvarande sätt minskade år för år.

- Det finns flera orsaker till det här. En är att föräldrar med medelinkomster eller goda inkomster har bättre möjligheter att skaffa privata vårdförsäkringar, en annan är att de privata vårdföretagen marknadsfört sig allt aggressivare. Barnfamiljer lever ofta ett hektiskt liv och är då redo att betala för att få vård direkt, säger forskarprofessor Hennamari Mikkola på FPA.

Trenden med de privata försäkringarna bekräftas av Folkpensionsanstaltens statistik som visar att FPA år 2014 ersatte privat vård för 44 procent av Esbobarnen under sex år, medan andelen i början av 2000-talet var 35 procent. Andelen barn som ersätts för privat vård har stigit under 2000-talet i hela huvudstadsregionen.

Hennamari Mikkola tror att vårdreformen kan åtgärda saken.

- Förhoppningsvis förändras situationen i och med reformen så att alla barn oberoende av hur rika föräldrarna är har möjlighet att få lika god vård.

Professor: Kan leda till sämre offentlig vård

I slutet av undersökningsperioden var andelen i Esbo som bara gick offentligt 24 procent medan andelen som bara gick privat 36 procent. Andelen räknas utgående från alla barn, oberoende av om barnet gick hos läkare eller inte under året.

Forskarprofessor Hennamari Mikkola anser att kommunerna måste reagera på det här.

- Det här kan leda till att den offentliga vården blir sämre. De privata företagen lyckas nu locka allt fler läkare och kommer att växa, säger Mikkola.

Förhoppningsvis förändras situationen i och med vårdreformen så att alla barn oberoende av hur rika föräldrarna är har möjlighet att få lika god vård.

Hennamari Mikkola

Minerva Krohn, läkare vid THL och fullmäktigeledamot för De gröna i Helsingfors, är orolig över utvecklingen med de privata sjukförsäkringarna.

- De föräldrar som aldrig använder den offentliga vården kan börja ifrågasätta varför de betalar skatt för en tjänst dom inte använder. Dom kan också tro att köerna är långa och servicen dålig, även om de som använder sig av den skulle vara nöjda.

Enligt Krohn gör de privata sjukförsäkringarna att tröskeln att söka vård blir väldigt låg, också när barnet skulle tillfriskna av sig självt.

Om barnet har någon allvarlig sjukdom, är det ändå den offentliga sidan som tar hand om det. Om du har ett friskt barn som får infektioner ibland klarar det sig bra både med och utan försäkring.

Minerva Krohn

- Bland mina vänner är de som har privat sjukförsäkring väldigt nöjda och säger att barnen har haft många öroninflammationer. De som inte har en privat försäkring är också nöjda och säger att barnen har varit friska.

Klarar sig ofta utan läkare

Att diagnostisera till exempel en öroninflammation är inte någon exakt vetenskap enligt Krohn och oftast skulle barnet bli friskt också utan antibiotika.

Minerva Krohn är läkare och Grön fullmäktigeledamot i Helsingfors.
Bildtext Läkaren och fullmäktigeledamoten Minerva Krohn tycker att de privata sjukföräskringarna sänker tröskeln för att söka vård lite för mycket.
Bild: Yle/Johanna Minkkinen

Enligt Minerva Krohn kan föräldrar känna en viss press att skaffa en privat sjukförsäkring för sitt barn, när allt fler har en sådan. Men den som inte tar en privat sjukförsäkring åt sitt barn är absolut inte en dålig förälder.

- Nej. Ungefär hälften har en försäkring medan hälften är utan. Om barnet har någon allvarlig sjukdom, är det ändå de offentliga sidan som tar hand om det. Om du har ett friskt barn som fåra infektioner ibland klarar det sig bra både med och utan försäkring.

Nämndordförande: Staden väntar på vårdreformen

För några år sedan var köerna till hälsostationerna i Esbo längre, men har nu förkortats avsevärt. Staden för statistik på väntetiden per månad och under 2015 har kön hittills varit längst under april då den var 24 dygn.

Ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Esbo, Johanna Värmälä (SDP) anser att THL:s och FPA:s undersökning är intressant.

- I det här skedet lönar det sig inte att göra några centrala förändringar när det gäller stadens social- och hälsovård. Vårdreformen kommer ändå att leda till stora förändringar inom vårdstrukturen. Däremot kan vi öka samarbetet mellan hälsovården och specialsjukvården. Undersökningen visar att de barn som fått privat vård har färre besök inom specialsjukvården än de som fått vård vid stadens hälsostationer.

Ersättningar för privat vård har ökat

- Statistik från Folkpensionsanstalten som Yle Huvudstadsregionen har tagit del av visar att andelen barn under sex år som får privat vård har ökat i huvudstadsregionen under 2000-talet.

- Statistiken visar hur stor andel av alla barn inom kommunen som fått ersättningar för privat vård. Åren som jämförs är 2000 och 2014.

- I Esbo har andelen ökat från 35 procent år 2000 till 44 procent år 2014. I Grankulla har andelen ökat från 42 procent till 46 procent under samma period.

- I Helsingfors har ökningen gått från 27 procent till 35 procent.

- I Kyrkslätt har ökningen varit störst, från 31 procent till 45 procent. I Vanda har andelen ökat från 34 till 41 procent.