Kimitoön måste få ordning på läkarsituationen
Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna låter blir att utkontraktera sådan service som de nya vårddistrikten i framtiden ska hand om. Men till exempel i Kimitoön är läkarsituationen så svår att en utläggning av läkarservicen kan vara enda möjligheten att få läkare.
Orsaken till kommunerna avråds från att lägga ut vård på entreprenad är att det kan bli besvärligt för de kommande vårddistrikten om kommunerna har kontrakt med många olika privata företag och kontrakten kanske inte går att bryta ifall att vårddistrikten vill organisera vården på något annat sätt än vad kommunerna haft för avsikt.
Kimitoön i en återvändsgränd
I Kimitoön överväger man ändå nu att köpa läkarservicen av ett privat företag. Omsorgsnämnden har redan godkänt förslaget på sitt senaste möte och på tisdag tar kommunstyrelsen tag i ärendet.
Kimitoön har nämligen, liksom många andra små landsbygdskommuner, stora svårigheter att rekrytera läkare och därför vill man låta ett utomstående företag axla ansvaret för att det finns tillräckligt många läkare på plats vid hälsocentralen och att också arbetsledningen vid hälsostationerna sköts.
För tillfället har Kimitoön sex läkartjänster varav endast en tjänst sköts på heltid av en och samma läkare, nämligen ledande läkaren. Han går i pension om ett år och då blir läget kritiskt eftersom det måste finnas en person som leder arbetet vid hälsocentralen.
De övriga fem tjänsterna sköts med hjälp av olika deltidsarrangemang, vikariat, hyrläkare och inhopp.
- Alla som behöver läkarhjälp får nog det, intygar omsorgschef Maria Wallin, men läkarna byts ut mycket ofta. Det är många nya ansikten, folk kommer och går.
I Dalsbruk märks läkarbristen också på att det inte finns någon läkare på plats vid hälsostationen i Dalsbruk på måndagar.
Många små kommuner har svårt att få läkare
Kommunförbundet publicerade i somras en utredning om hur vanligt det är att kommunerna lägger ut läkartjänster och jour på entreprenad.
Utredningen visar att drygt fyrtio procent av de kommuner eller samkommuner som deltog i enkäten (159 svar som gällde 235 kommuner)) har utkontrakterat åtminstone en del av hälsovårdstjänsterna.
Den vanligaste orsaken till att kommunerna vänder sig till privata företag för service inom hälsovården är att man på det sättet försöker trygga tillgången till tjänster och personal, särskilt läkare.
Hur mycket billigare eller dyrare det skulle bli för Kimitoön att köpa läkarservicen av ett privat företag vet man inte ännu.
Det är också för tidigt att säga på vilket sätt vårdreformen kan beaktas i upphandlingen, men enligt Maria Wallin är det möjligt att det går att göra upp ett kontrakt som tar slut när de nya vårddistrikten tar över.
Åbo nöjd med privat hälsostation
Åbo har sedan 2012 provat på att låta ett privat företag sköta hela hälsostationen i stadsdelen Perno-Pansio.
Enligt Katarina Korkeila, som är serviceområdeschef i Åbo har arrangemanget inte inneburit varken kostnader eller inbesparingar för staden men både patienter och personal har varit mycket nöjda.
Kimitoöns omsorgsnämnd röstade enhälligt för att Kimitoön nästa år utkontrakterar läkarservicen och vid behov även tandläkarservicen, men inför Kommunstyrelsens möte på tisdag är åtminstone Fri Samverkans Martti Murto kritisk till planerna.
Hans åsikt är att kommunen, på grund av vårdreformen, borde skjuta upp både större investeringar och anlitandet av underleverantörer inom hälsovården.
Stycket om Kommunförbundets utredning har kompletterats med antalet kommuner eller samkommuner som deltog i enkäten 24.11 kl 7.