Skolpsykolog: Tillåt sårbarhet och svaghet i skolan

Från 2015

Publicerad 23.11.2015 19:16. Uppdaterad 23.05.2016 15:28.

Två personer som håller händer. — Bildtext "Satsa mer på empati och omsorg för varandra i skolorna".
Bild: Newcast Online

Mycket görs för att eleverna skulle må bra i skolan - men mer kunde göras om resurserna skulle vara större. Det är fortfarande stor skillnad på tillgången till psykologhjälp beroende på var i Svenskfinland eleverna bor.

I Åboland har man gjort mest för att resursera psykologhjälp i skolan, visar Institutet för hälsa och välfärd THL:s statistik.

På en skala från 1-100 får Åboland siffran 71, Nyland 60, hela landet 49 och till sist Österbotten siffran 35. Här är resurserna tydligt svagast när det gäller psykologtjänster i skolorna, kommenterar man vid THL. Värdet är också klart lägre än medeltalet i hela landet.

Enligt THL:s mätare är poäng från 1-25 dåligt resultat, 25-75 kan förbättras och 75-100 bra resultat. För att få fram siffrorna har THL bett rektorerna om hjälp i respektive region. De flesta skolpsykologer och -kuratorer jobbar ju i många skolor i dag.

Tröskeln att söka hjälp ännu hög

Nikolaj von Veh är skolpsykolog i Borgå — Bildtext Vi arbetar mycket med att sänka tröskeln för att besöka skolpsykologen, säger von Veh.
Bild: Yle/Anna Savonius
borgå,skolpsykolog,von veh,nikolaj von veh

I skolhälsoundersökningen svarar eleverna på behovet av psykologtjänster. Omkring 40 procent, närmare hälften av högstadieeleverna alltså, upplever att det är svårt att komma till skolpsykologen. Nästan var femte eller 18 procent av de svarande uppgav att de behövt psykologhjälp mot depression.

Siffrorna hör delvis ihop med hur skolorna resurserar skolpsykologens arbetstimmar. I Lovisa arbetar Peter Sundsten i tio skolor sammanlagt. När han hör siffran 3,6 timmar per 100 elever suckar han.

- Visst märks det i mitt arbete, fast det är skäl att minnas att stödtjänsterna består av hela elevvårdsteam. Håller ändå med om att tiden är knapp här.

Trots de braskande rubrikerna om ungas illamående påminner Peter Sundsten om att det ur hans synvinkel sett inte har blivit sämre.

- Läget är hanterbart, det har inte blivit värre under de senaste åren men visst finns det många ungdomar som mår dåligt.

Peter Sundsten är psykolog i Lovisa — Bildtext Hälsa omfattar mycket, också förmågan att tolerera sårbarhet och ställa upp för de svagare, säger Peter Sundsten, skolpsykolog i Lovisa.
Bild: Yle/Anna Savonius
lovisa,sundsten,skolpsykolog,peter sundsten

Sundsten säger att det gäller att omfatta hälsa i ett bredare perspektiv i skolan, höja omsorgen för de svagare på skolans agenda igen.

"Depression ofta en normal reaktion"

- Man borde satsa mer på förebyggande arbete, höja på elevernas allmänna hälsa. Depression är i många fall en normal reaktion på något som händer i ungdomarnas liv. En del hanterar svåra saker bättre, andra sämre.

- Skolkulturen kunde bli mer tillåtande, mer sårbarhet borde tolereras, funderar Sundsten. Alla kunde se efter de lite svagare eleverna och skolan borde uppmuntra en stödande kultur. Hur man kommer fram till det är sedan en knepigare fråga.

Eftersom eleverna tillbringar så stor del av sin uppväxt i skolan så kunde man göra mera där.

- Det är aldrig fel att fråga - hur står det till, hur mår du - och visa att det finns någon som funderar på just dig, funderar Nikolaj von Veh.

Det här gäller både lärare men också eleverna sinsemellan. Empatin har kanske hamnat i skymundan i det paradigmskifte som både undervisning och teknik nu genomgår.

- Man behöver en känsla av att man blir hörd i skolan, som elev måste man kunna få påverka och det är en viktig del av den roll man har i skolan, säger von Veh.

Mycket av tematiken hos de elever von Veh möter handlar om saker som förorsakar stress: kompisrelationer, vuxenrelationer, prestationer i skolan och på fritiden. Under de fem träffar han först har med de elever som får hjälp försöker de tillsammans få tag på vilka smärtpunkterna är - och hur man kunde leva med dem.

- Av 1 300 elever möter jag ett 50-tal personligen, i mitt rum. Av dem uppvisar var femte symtom som påminner om nedstämdhet eller depression. En handfull av de 50 uppvisar självskadebeteende och dem har jag skyldighet att gå vidare med och kontakta föräldrarna.

Von Veh betonar att de första samtalen med skolpsykologen kan ske mellan fyra ögon, utan att föräldrarna vet om det.

- Ifall vi besluter oss för att gå vidare med träffarna så rekommenderar jag att eleven talar om det för föräldrarna så att vi kan involvera familjen.

Spelandet har en social dimension

Von Veh har satsat mycket på att sätta sig in i spelvärlden för att kunna bemöta killar som spelar mycket - och måste lära sig bättre tidsanvändning för att hinna med allt i vardagen.

- Spelandet är en hobby bland andra, det finns de som vill demonisera spel. Jag vill föra fram spelen som en del av livet men man måste lära sig att portionera den tid man använder för att spela.

Von Veh betonar spelandets sociala dimension - och nyttan för bland annat språkinlärningen.

- För den ensamma killen kan spelandet erbjuda en kanal utåt.

Man kan påverka vuxenlivet - i skolan

För skolorna är utmaningen stor i att värna om den sociala kompetensen. Samtidigt är tonåren den mest fruktbara tiden med tanke på hur vuxenlivet formas.

- Tonåren är en sårbar period. Det är värt att satsa mycket på frågor som hör till psykisk hälsa, det påverkar inlärningen, familjen - ja allt.

- Det påverkar hela livet för de berörda ungdomarna. Därför behövs det mycket satsningar just under skoltiden, summerar Sundsten.