Högskolorna är välutrustade med digitala verktyg

Digitaliseringen av samhället berör också utbildningen på högskolorna. Trots att högskolorna i Finland och Sverige är välutrustade med digitala verktyg så utnyttjas de inte fullt ut.

Digitala verktyg används inte mer i Norden än i övriga Europa, berättar Jan Hylén, en av Sveriges främsta experter inom digitaliseringen av skolan. De flesta experter är överens om att digitala kunskaper är avgörande för framtidens arbetsliv.

På yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors sitter de flesta studenter vid en dator eller mobiltelefon när de inte har föreläsning. Jessica Skogberg sitter och tittar på en webbföreläsning om etik för sina studier i ergoterapi. Hon upplever att de digitala verktygen är en naturlig del av studierna.

- Vi måste egentligen inte använda så mycket men det underlättar, exempelvis när man får artiklar från nätet och för att hålla kontakten i grupparbeten och så vidare, säger Skogberg.

Max Kivivuori som studerar mediekultur första året berättar att alla studieuppgifter görs via en virtuell läromiljö. Han tycker att digitaliseringen gjort att informationen mellan studenter och lärare löper bättre.

Komplexa kompetenser

Det råder stor variation mellan högskolorna i hur hög grad digitaliseringen syns i klassrummen.

- Det vi behöver göra är organisatoriska förändringar. Vi behöver ändra på hur undervisningen organiseras, hur man använder de här verktygen, för annars får vi inte ut potentialen, säger Jan Hylén.

Samtidigt som framtidens arbetsmarknad kräver digital kompetens kommer behovet av en mer komplex kompetens att öka, tror experterna. Det blir möjligt att kunna utnyttja digitala verktyg för att träna studenter i sociala färdigheter och nyfikenhet.

-Man behöver kunna samarbeta, ställa kritiska frågor och man behöver också kunna vara uthållig. Den här typen av ganska annorlunda saker som inte har tränats så mycket i skolan, behöver vi titta mer på. Det är inga enkla saker men i digitala miljöer går det både att träna och att mäta den här typen av kompetenser, som vi tror blir viktiga i framtiden, förklarar Jan Hylén.

Jag tror man är mindre bunden vid tangentbord och skärm.

Aktivitetsband och sensorer

Studenterna Max Kivivuori och Jessica Skogberg tror inte att digitaliseringen helt kan ersätta undervisningen i klassrummen.

-Man behöver nog vara närvarande på en hel del av föreläsningarna på skolan. Det är viktigt, säger Max Kivivuori.

-Det måste finnas någon som för en på rätt spår och berättar att det är det här du ska syssla med. Diskussioner i klassrummet är helt ovärderliga, dem får du inte från nätet på samma vis, påpekar Jessica Skogberg.

Hylén tror att studierna om tio år ser annorlunda ut än idag. Han målar upp öppna klassrum där de studerande och lärarna arbetar som team.

-Jag tror man är mindre bunden vid tangentbord och skärm. Istället har vi andra typer av verktyg. Vi använder redan idag våra mobiltelefoner, en del har olika slags aktivitetsband runt handleden och man kan ha sensorer i joggingskorna. De digitala inlärningsmiljöerna är inta bara tangentbord och skärm. Det tror jag kommer vara en stor skillnad i framtiden, säger Hylén.