Skolmaten behövs: Barnen är hungriga på måndagar

Den finländska skolmaten kom till för att motarbeta undernäring - och också i dag märks det att många barn är hungriga efter ett helt veckoslut hemma.

Det går åt mera skolmat på måndagar. Barnen är hungrigare efter en helg hemma, eftersom de inte nödvändigtvis får varma mål mat under helgen. Det har Yle Huvudstadsregionen fått höra av flera olika skolor och daghem.

Det går åt mera skolmat på måndagar - att många av barnen är hungrigare efter en helg hemma.

Aulikki Johansson är chef för matservicen på Helsingfors stads servicecentral, tidigare känd som Palmia, och bekräftar uppfattningen.

- Vi har inga siffror på hur mycket mer mat det går åt på måndagar, men visst går det åt mer mat då, säger hon. Det är inte bara vår uppfattning utan också har också länge varit ståndpunkten hos utbildningsverket.

Veckostarten planeras så att barnen ska bli mätta efter helgen.

- Vi planerar skolmatsmenyerna så att det på måndagar ska serveras rätter som så många som möjligt tycker om och vill äta mycket av. Makaronilåda eller köttbullar är bra, till exempel.

Måndagar serveras rätter som så många som möjligt tycker om och vill äta mycket av.

20 procent mer på måndagar

Också på företaget Vantti som sköter skolmaten för de flesta skolor i Vanda har man märkt av fenomenet att barnen är hungriga på måndagar.

- I en del skolor går det åt 20 procent mer mat på måndagar, säger matservicechef Marjukka Myötämäki.

Men i andra skolor är det ingen skillnad på veckodagarna. Företaget vill inte ge ut information om specifika områden eller skolor.

I en del skolor går det år 20 procent mer mat på måndagar.

Det andra skolmatsföretaget i Vanda, Fazer Food Services, säger att måndagar inte skiljer sig från andra veckodagar. Det samma säger Espoon Catering i Esbo.

- Vi har ingen statistik på det, men hur mycket mat som går åt beror nog mycket på vad vi har på menyn, säger kundchef Tuija Sivonen på Espoon Catering.

33 s

Yle Vega Huvudstadsregionen: Din stad: Behövs gratis skolluncher? - Spela upp på Arenan

Skulle krävas lagändring att frångå skolmaten

Inom projektet Din stad har Yle Huvudstadsregionen fått in en publikfråga om skolmaten: har det nuvarande systemet en framtid i Finland eller kommer man att övergå till ett betalsystem i stället? Undervisningsråd Marjaana Manninen på Utbildningsstyrelsen poängterar att det skulle kräva ett riksdagsbeslut för att frångå den avgiftsfria skolmaten. Den är skyddad i lag sedan sin start 1948.

Skolmaten är en del av undervisningen och ska också ha en bildande funktion.

- Den ska enligt lag vara avgiftsfri från förskoleundervisningen till andra stadiet, och i grundskolan har den dessutom en del tilläggskriterier, säger Manninen. Där ska den vara del av undervisningen och ha också en bildande funktion. Skolmaten är del av läroplanen.

Vad säger du om att skolbarnen i Helsingfors kan vara extra hungriga efter en helg hemma?

- Så är det nog. Barn behöver fler mål mat per dag än vad vuxna gör, och det kan ibland vara svårt att komma ihåg.

Det är ett bra sätt att försäkra sig om att barnen får regelbundna, varma måltider.

För närmare 70 år sedan när skolmaten infördes var en av målsättningarna att förebygga undernäring hos barnen. I dag är skolmaten del av pedagogiken, men har fortfarande en viktig uppgift i att korrigera eventuella missförhållanden i barnens kost.

- Skolmaten är ett av de bästa medlen vi har för att förebygga hälsoproblem hos barn. Det är ett bra sätt att försäkra sig om att barnen får regelbundna, varma måltider samt se till att de får mat som inte har för hög socker- eller fetthalt.