Islands fotbollshemlighet: Tränare och träningsförhållanden av toppklass
Finland är ett litet land. Island är ännu mindre. Med våra 5,5 miljoner invånare är vi mer än tio gånger fler än de 330 000 islänningarna. Ändå tog sig Island till fotbolls-EM, inte vi. Hur var det möjligt?
En av höstens stora överraskningar i fotbollseuropa kom i september då Island säkrade en plats i herrarnas EM-slutspel i Frankrike nästa sommar. För första gången och som det befolkningsmässigt minsta land som någonsin tagit sig till ett EM-slutspel. Det här då vi talar om herrarna, de isländska damerna har redan spelat i EM två gånger, åren 2009 och 2013.
Under ledning av svenska chefstränaren Lars Lagerbäck har de isländska mannarna gjort EM-historia. Stommen i laget utgörs av spelare som redan under sina sista juniorår fick ta del av den målmedvetna satsning på tränarutbildning och träningsförhållanden som den isländska fotbollen gjort under de drygt tio senaste åren.
Tränare med UEFA-licens ända från start
År 2003 införde det isländska fotbollsförbundet ett licenssystem för klubbarna på högsta och nästhögsta serienivå. Sedan dess har klubbarna årligen genomgått en granskning av verksamheten och ekonomin. En central del av paketet handlar om tränarnas utbildningsnivå. Redan från början ställde man upp en hög kravnivå på samtliga tränare, från representationslag till de yngsta juniorerna. Lever klubbarna inte upp till kraven är följden sanktioner.
Statistiken visar att licenssystemet varit lyckat. År 2003 hade ingen isländsk tränare fullföljt en tränarutbildning på UEFA B- eller UEFA A-nivå. År 2014 har 587 isländska tränare B-licens, 184 A-licens och 10 UEFA-Pro-licens. Ungefär vid samma tid hade Finland klart fler tränare med UEFA Pro-licens (91), men betydligt färre med B- (443) och A-licens (131).
Småningom har man nu nått en punkt där barn redan i 5-6-årsåldern tränas av proffstränare. Klubbarna konkurrerar med sin professionalism och ingen klubb vill vara den med de sämst utbildade tränarna. Samtidigt är föräldrarna idag mycket medvetna och måna om att deras barn ska vara i sakkunniga, trygga händer ända från start.
Om den typiska isländska fotbollsspelaren ännu för tjugo år sen kännetecknades av fysisk styrka och viljan att aldrig ge upp, är dagens spelare dessutom tekniskt skickliga, vilket enligt islänningarna själva är följden av de radikalt förbättrade träningsförhållandena och den högklassiga träningen som också de yngsta spelarna numera får.
Träningsförhållanden i toppklass året runt
Sedan början av 2000-talet har det på Island byggts ett stort antal nya fotbollshallar, uppvärmda konstgräsplaner och mer än hundra miniplaner, även de försedda med konstgräs.
Då miniplanerna byggdes mellan åren 2004 och 2008 var målet att ge barn en möjlighet att spela fotboll för nöjes skull, i goda och trygga förhållanden. Därför byggdes de staketomgärdade, i de flesta fall upplysta konstgräsplanerna på skolgårdar. Och där har de varit i konstant bruk ända sedan dess.
För Islands drygt trehundratusen invånare, med en spridning på 3,2 invånare per kvadratkilometer, finns idag följande fotbollsfaciliteter:
- 7 fullstora fotbollshallar
- 4 halvstora fotbollshallar
- 22 fullstora uppvärmda konstgräsplaner
- 5 halvstora konstgräsplaner
- 111 miniplaner som byggts intill skolor
EM i Frankrike 2016 må vara Islands första framträdande i ett stort mästerskap på herrsidan, men knappast det sista. Med största sannolikhet medverkar även Islands damer i nästa EM, som går i Holland 2017. Laget har hittills spelat tre segerrika kvalmatcher och leder kvalgrupp 1 med en målskillnad på 12-0.
Mer om det isländska bollsportsundret i Sportmagasinet från den 1.12.
