Tomas Brännkärr: Tvåspråkighet i praktiken i skolkontext

Inom skolpolitik i Finland har målet varit att hålla båda nationalspråken åtskilda. Tomas Brännkärr skriver i sin gästkolumn att skolor med olika undervisningsspråk i Finland har mycket lite kontakt med varandra. De finska och de svenska skolorna finns av tradition ofta i separata egna byggnader.

Tyvärr är det ibland även så att skolorna ofta också har endast lite kontakt med det kringliggande samhället. Även i tvåspråkiga regioner som Vasaregionen finns det mycket få kontaktytor mellan svenskspråkiga och finskspråkiga skolor.

Samlokaliseringen i gymnasiecampus LYKEION utgör ett undantag. I campus LYKEION finns Vasa gymnasium, Vasa svenska aftonläroverk samt Vaasan lyseon lukio, det första tvåspråkiga gymnasiecampuset i Finland.

Inom Vasa övningsskolas gymnasium finns en IB-linje med egna kvoter för svensk- och finskspråkiga, där möts både svensk- och finskspråkiga ungdomar samt ungdomar med andra modersmål.

Inom yrkesutbildningen utgör Vasa yrkesinstitut ett undantag eftersom VYI ordnar utbildning för bägge språkgrupperna. Helsingfors universitet har i Vasa en tvåspråkig juridisk fakultet.

Förbereder för vuxenlivet

Inom språkbadsundervisningen badar finskspråkiga barn och ungdomar oftast i minoritetsspråket svenska. Enligt en uppgjord plan undervisas inom språkbadet vissa ämnen på svenska. På senare tid har ett utökat samarbete mellan finskt och svenskt diskuterats även inom utbildningen på tredje stadiet.

Skolan förbereder barn och ungdomar för vuxenlivet. Vi finlandssvenskar behöver finskan, utan kunskaper i det andra inhemska språket begränsar vi kraftigt våra egna möjligheter till en karriär inom arbetslivet.

Det borde vara självklart att alla bör kunna kommunicera på majoritetsspråket i Finland. Många med finska som modersmål inser även betydelsen av att kunna svenska, särskilt i vår region. Tvåspråkighet erbjuder oss alla fler möjligheter.

Hur kommer det sig då att skolorna i vår region inte mera bejakar just det att Vasaregionen är ett genuint tvåspråkigt område?

Inom t.ex. grundläggande utbildningen finns det många skolor som också fysiskt befinner sig inom promenadavstånd från varandra. Klasser kunde ha vän-klasser i varandras skolor och ibland kunde man även umgås virtuellt t.ex. med hjälp av sociala medier.

Flerspråkiga familjer

Inom många familjer i vår region finns båda språken aktivt med i bilden, allt fler familjer är idag tvåspråkiga eller t.o.m. flerspråkiga. Vi kommer i kontakt med olika språk och kulturer dagligen via t.ex. TV, internet och annan media.

Vuxna förväntas också inom arbetslivet kommunicera på flera olika språk. Utöver språkkunskaper krävs också interkulturell kompetens dvs. förståelse och kunskap om andra språk och kulturer.

Vasaregionen är ett praktexempel på ett område där företag, inte minst inom energiklustret, agerar på den internationella arenan. Denna internationella miljö erbjuder också barn och unga många olika kontaktytor till olika språk och kulturer.

Inom finlandssvenska kretsar har man ofta hänvisat till den Taxellska paradoxen då man strävat efter att inte öppna upp för olika former av samarbete och samverkan över språkgränsen.

Mottot har varit att enspråkiga lösningar tryggar tvåspråkigheten bäst i Finland. För mig är detta en främmande tanke. Ju mer vi umgås med varandra desto mer lär vi också av varandra. Detta gäller all form av kunskap, även språk.

Spelregler ger trygghet

För att skapa trygghet krävs det ändå tydliga strategier, spelregler och även språkprinciper. Personligen upplever jag inte att jag har blivit mindre finlandssvensk under den tid jag jobbat i vårt gymnasiecampus som samarbetskoordinator. Tvärtom har jag lärt mig att uppskatta mitt kulturarv ännu mer.

Jag har också dagligen haft möjligheten att dela med mig av vårt finlandssvenska kulturarv samtidigt som jag fått en inblick i den finska kulturen. Detta kallar jag en äkta win-win situation.

Inom skolvärlden registreras man som svensk- eller finskspråkig. Hur skall man agera om man är eller vill bli tvåspråkig? Vid val av skolspråk väljer man också kulturtillhörighet.

Jag belyser med ett exempel. En finskspråkig familj väljer att sätta sitt barn i svenskspråkig skola. Detta medför inte enbart att svenska blir undervisningsspråket utan också att målet är att inkludera eleven i den finlandssvenska gemenskapen, vilket kan eventuellt bli problematiskt för den finskspråkiga familjen eftersom hemmet och skolan då har i vissa avseenden olika värderingar och normer.

Språkbad är populärt

Språkbad som skolform är ett alternativ men språkbadsskolor finns endast i begränsad utsträckning. De är numera mycket populära. Språkbadet är en ypperlig skolform för barn där aktiva föräldrar haft insikten och modet att låta barnet som talar majoritetsspråket som modersmål utvecklas i en mångspråkig miljö.

Språkbad kan även ordnas så att språkbadet sker i båda riktningarna, dessa skolor är än så länge sällsynta.

Hur ser det då ut i våra finlandssvenska skolor? Ibland blir jag mycket förvånad över hur väl vi lyckats med att segregera de båda språkgrupperna. Svenskt är svenskt och finskt är finskt.

Alla svenskspråkiga barn och ungdomar läser det andra inhemska språket finska redan i de lägre klasserna i grundskolan, det är bra! Många studerar, men inlärningsresultatet är inte alltid så lysande.

I gymnasieåldern har många ungdomar problem med att kommunicera och framföra sina åsikter på finska. Hur kommer det sig?

Enbart klassrumsundervisningen räcker inte till i många skolämnen idag för att prestera ypperligt i t.ex. studentskrivningarna.

Som lärare i historia och samhällslära vet jag att studerande måste vara motiverade, följa med samhällsdebatten och engagera sig i samhälleliga frågor för att uppnå goda resultat i studentskrivningarna. Samma fenomen gäller i andra ämnen.

Varför grammatik?

Skolundervisningen i finska har den senaste tiden diskuterats livligt i media. En del kritiska tankar har framförts gällande påstådda föråldrade undervisningsmetoder.

Frågor som "varför läsa så mycket grammatik och ordlistor" har figurerat i olika debattinlägg. Andra hänvisar till läroplanen och kursinnehållet när de förklarar svaga resultat.

Så lätt är det inte att hitta en lösning på varför resultaten inte alltid är så goda. Precis som inom samhällsläran så räcker inte enbart klassrumsundervisningen till för att uppnå goda eller utmärkta resultat i ett skolämne.

Umgänge på båda språken

Gällande uteblivna goda resultat i det andra inhemska språket måste vi nog även analysera och studera inställningen till språket både i skolan och i hemmen.

Hur fostrar vi och lär vi våra barn? Hur förhåller vi oss till information på finska i media? Vilka TV-program ser vi på? Hur ser de sociala kontaktnäten ut? Kommer barn i kontakt med båda språken under fritiden?

Lärarna har nog en övermäktig uppgift i skolan om inställningen till språket inte är positiv hemma. Om inte eleverna eller studerande är motiverade så uteblir också resultaten, detta gäller förstås samtliga skolämnen.

Ofta handlar det om små detaljer som är nog så viktiga. Föräldrarna kan också som rollmodeller visa vägen. Det gäller att på många olika sätt skapa en berikande motiverande miljö också utanför skolan.

Den senaste tiden har man i media på ett tråkigt sätt lyft fram finskan i de svenska skolorna i Finland. Genom att förlöjliga ordlistor och läromedel kommer vi inte framåt, detta bara undergräver situationen.

Klart är att också läromedel bör granskas kritiskt, i läromedlen i historia kan vi säkert också hitta ord och begrepp som är helt främmande för de flesta.

Praktik stärker självkänslan

För att stärka barnens självkänsla är det av central betydelse att barnen känner att de vågar och kan använda det språk de studerar i skolan. Skolundervisningen kunde säkert innehålla ännu fler inslag av praktiska kommunikativa arbetsmetoder.

Det är bra att kontinuerligt träna språket i genuina inlärningsmiljöer, men det behövs alltid också teori och grammatik.

Språkinlärningen bör inledas så tidigt som möjligt för att ge goda resultat. I förskola och de lägre klasserna i den grundläggande utbildningen bör fokus definitivt vara på den praktiska språkanvändningen.

Klasstandem

I gymnasiecampus LYKEION har vi tillsammans med Åbo Akademi och Vasa universitet utarbetat en metod som kallas klasstandem. Förenklat handlar det om att studerande med olika modersmål bildar arbetspar. Turvis fungerar man som språkmodell och som den som lär sig.

Samma arbetspar studerar olika fenomen och problem under en hel kurs. Självfallet behövs även här teori och grammatik. Studerande har efter kurserna varit mycket nöjda. Den praktiska språkanvändningen har ofta upplevts som något mycket positivt.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om resultaten i studentskrivningarna. Empiriska undersökningar får om ett tag avslöja huruvida resultaten blivit bättre, sämre eller om resultaten är oförändrade. Attityden till de båda språken har åtminstone utvecklats på ett positivt sätt.

I skolor och skolmiljöer där man inte påträffar studerande från bägge språkgrupperna kan man med fördel ordna en del av undervisningen enligt e-klasstandem-modellen. Det gäller då att hitta en samarbetsskola och sedan bilda arbetspar som jobbar tillsammans virtuellt t.ex. via sociala medier.

Att ha kontakt med en annan skola är oftast på många olika sätt mycket berikande. Man kan med fördel söka samarbetsskolor också innanför Finlands gränser. Fostran till internationalism börjar här hemma, att först bekanta sig med landets egna kulturer och språk är en bra språngbräda ut i världen.

Muntligt studentprov

I gymnasierna är det studentexamen som styr undervisningen i en stor utsträckning. Förhoppningsvis kommer det i framtiden att ingå även muntliga moment i studentproven.

De muntliga färdigheterna kan redan nu utvärderas i de nationella muntliga språkproven som ordnas i modersmålet, det andra inhemska språket och engelska. Muntliga färdigheter är viktiga och nyttiga i dagens samhälle.

Vasamodellen

I det internationella Vasa finns det otaliga möjligheter att skapa modeller för flerspråkighet och multikulturalism i undervisningen.

I gymnasiecampus LYKEION har vi utvecklat en strategisk modell som också officiellt heter VASAMODELLEN. Enligt modellen strävar vi bl.a. efter att förbättra kunskapsnivån i det andra inhemska språket samt att erbjuda studerande tvåspråkiga inlärningsmiljöer med olika temahelheter.

Studerande erbjuds möjligheter att delta i kurser, projekt, temadagar och olika evenemang där deltagare finns från båda språkgrupperna. I dessa blandade grupper tränar vi oss att inhämta kunskap, kommunicera på bägge språken samt att agera i en flerspråkig miljö på ett naturligt sätt.

Idéen att jobba i blandade grupper "bilingual class" har vi hämtat från en skola i Schweiz, nämligen skolan ST:Croix i Freiburg. I den tvåspråkiga skolan är undervisningsspråken franska och tyska. Vi har inlett ett samarbete med skolan, vilket också kommer att innehålla ömsesidiga elevutbyten.

För tillfället planerar vi en tvåspråkig kurs med temat Kvarken - vårt världsnaturarv. Hösten 2016 besöker vi ST:Croix och då presenterar studeranden olika teman för varandra. Våren 2017 blir det sedan återbesök i Vasa.

Enligt Vasamodellen förhåller vi oss positivt till flerspråkighet, vi bejakar att allt fler önskar ha två modersmål. Vi understryker betydelsen av den egna identiteten samtidigt som vi uppmanar till tolerans gentemot andra. Vi eftersträvar interkulturell kompetens.

Ett campus rikt på språk

I campus LYKEION talas närmare 30 olika språk och många olika kulturer finns representerade bland våra studerande. Varje år utlyser vi att campus LYKEION är ett område fritt från diskriminering. Både multikulturalism och flerspråkighet är en rikedom.

För att uppnå våra mål måste vi jobba för att bli mer toleranta, ta del av olika värderingar och ideologier samt respektera varandra. Vi måste våga se framåt och ta i bruk också nya metoder.

Vi måste kontinuerligt utvärdera både gällande och planerade teser, teorier och arbetsmetoder.

Vi bör vara öppna och se oss omkring och fundera på hurudan värld vi lever i samt vilka kunskaper och färdigheter som är centrala för våra ungdomar i en allt mer mångfacetterad värld som vi lever i.

Tomas Brännkärr,
Biträdande rektor Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk
Samarbetskoordinator i campus Lykeion