Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Vad händer om alla i Malax blir vegetarianer?

Från 2015
Uppdaterad 19.09.2017 14:26.
Klimatlogga till vegetarianism
Bildtext Nötkött förorsakar 15 kg koldioxidekvivalenter per kilo
Bild: yle

Vad spelar det för roll för klimatet om du slutar äta kött eller börjar cykla till jobbet? Märks det någonstans om alla i hela Malax gör det?

Vi har gjort en räknare där du enkelt kan se hur dina val påverkar koldioxidutsläppen och vad som ska till för att Finland ska nå sina klimatmål.

Det är lätt att man drabbas av klimatångest. Det känns som om våra vardagliga insatser är en droppe i havet. Vår mätare visar hur dina och andras insatser kan hjälpa Finland att nå sina klimatmål.

Finland har redan minskat utsläppen med cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mätaren räknar därför med 10 miljoner ton plus resultatet av de valda klimatmålen.

Det märks om alla gör något

Om bara du låter bli att flyga till södern kommer mätaren knappast att röra sig men om du får med dig hela kommunen börjar saker hända.

År 2014 reste finländarna till länder utanför Europa 709 000 gånger. Det innebär 892 miljoner kilo koldioxidekvivalenter (ekvivalenter är en måttenhet som beskriver effekten av olika växthusgaser omräknat i koldioxid). Den mängden utgör 3 procent av 28,4 miljoner ton.

Om vi helt och hållet låter bli att åka någonstans med flyg och väljer något annat transportmedel för de över 3,4 miljoner resor vi åker på till Europa minskas utsläppen med i 9 procent av Finlands klimatmål för 2030.

Av de faktorer vi har räknat med hör flygresorna till dem som förorsakar mest koldioxidutsläpp, privatbilismen och nötköttet är de andra. Vi har medvetet försökt ta med faktorer som förorsakar stor utsläpp.

Om alla i hela landet lät bli att flyga, valde cykel i stället för bil, bytte till förnybar el, blev vegetarianer, badade bastu (elbastu) bara en dag i månaden, bytte ut riset till potatis och sänkte inomhustemperaturen med en grad då kunde vi komma halvvägs till målet för 2030.

Att bara byta ut glödlamporna och sedan åka till södern har dessvärre inte så stor inverkan på koldioxidutsläppen. Om vi ska få ner koldioxidutsläppen kommer det att betyda att var och en måste ge avkall på något.

28,4 miljoner ton koldioxid ska bort

Just nu sitter politiker och miljöpåverkare från hela världen och försöker komma överens om hur världen ska få ner sina koldioxidutsläpp.

Finland deltar i EU:s gemensamma löfte om att minska på koldioxidutsläppen med 40 procent från nivån år 1990. För oss betyder det att vi ska släppa ut 28,4 miljoner ton mindre koldioxid per år.

2008 släppte Finland ut 71 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Redan nu har vi kommit en bit på vägen, förra året släppte Finland ut dryga 60 miljoner ton.

En minskning med 40 procent fram till 2030 är det klimatlöfte EU går in i förhandlingarna i Paris med. Vad EU:s slutgiltiga mål kommer att landa på vet vi inte ännu.

Förutom att vi deltar i EU:s mål har Finland dessutom eget nationellt mål som är ännu mer ambitiöst.

Finland har för egen del förutsatt sig att få ner koldioxidutsläppen med 80 procent fram till 2050. Det betyder att vi år 2050 ska släppa ut 57 miljoner ton mindre koldioxid än år 2008.

Invecklad matematik

Det här testet är en medveten generalisering. Redan det faktum att klimatmålen fokuserar på producenternas utsläpp medan vi har fokuserat på konsumenterna innebär att det är svårt att räkna.

mätaren ger ändå en ganska bra bild av vilka saker som har betydelse

- Det är klart att man kör rakt i en del kurvor här, men mätaren ger ändå en ganska bra bild av vilka saker som har betydelse, säger miljöråd Magnus Cederlöf på miljöministeriet.

De absoluta utsläppen är omöjliga att beräkna exakt, det finns många skolor inom det här området. Om du till exempel byter ut griskött och potatis mot höna och ris, kommer du snabbt upp i samma utsläppsnivåer igen.

Elförbrukningen är svår att räkna

Miljöråd Magnus Cederlöf
Bildtext Magnus Cederlöf har själv minskat på köttet
Bild: Yle/Malin Ekholm

- Elförbrukningen är knepig eftersom många redan köper grön el. Till exempel Ekenäs energi producerar sin el av flis som är en förnybar källa och inte förorsakar koldioxidutsläpp som vi räknar med, säger Cederlöf.

Naturligtvis åker inte alla i Malax eller Raseborg till både Thailand och europeiska städer varje år. Orterna är valda eftersom de till sin storlek representerar en medelstor kommun med runt 5 000 invånare och en medelstor stad med ungefär 30 000 invånare.

Vi tar oss friheten att låtsas att alla Malaxbor är ivriga resenärer och att ingen i Raseborg har grön el för att kunna belysa vilken effekt det skulle ha om de stannade hemma eller bytte till grön el.

Så gjorde vi

Mätaren baserar sig i huvudsak på uppgifter om koldioxidutsläpp som förekommer i två test som är framtagna av Valonia och Finlands miljöcentral. Vi har valt de poster som gav upphov till mest koldioxidutsläpp per år och multiplicerat dem med antalet invånare eller hushåll i orterna som fungerar som exempel. Resultatet har vi ställt i förhållande till Finlands klimatmål.

När det gäller utsläppen för resor, bilism och matvanor har vi räknat utsläpp per person. I frågorna som berör el, bastu och temperatur har vi räknat med utsläpp per hushåll.

I Malax bodde 5 457 personer år 2014 och det fanns 2 505 hushåll. I Raseborg fanns 27 930 invånare och 13 646 hushåll. För Huvudstadsregionen var antalet invånare år 2014 1 441 381 och hushållens antal var 698 824. I hela landet bodde det år 2014 5 351 173 personer i 2 617 780 hushåll.

Vi har kompletterat med uppgifter om t.ex. Finlands totala köttkonsumtion och det totala antalet resor från statistikcentralen.

Källor: www.pieniatekoja.fi, www.ilmastodieetti.fi, WWF, Finlands miljöcentral, Statistikcentralen.

Diskussion om artikeln