Smyghöjd patientavgift drabbar fattiga och sjuka

Patientavgifterna inom social- och hälsovården stiger med 30 procent efter årsskiftet. Regeringen klubbade igenom beslutet i all tysthet för ungefär en och en halv vecka sedan.

I slutet av november antog regeringen en förordning gällande högre patientavgifter inom social- och hälsovården. De nya avgifterna träder i kraft i januari 2016.

Höjningen gäller bland annat sjukhusens polikliniker, hälsovårdcentralernas öppenvård, tandläkartjänster och hemservicen för åldringar. Det är låginkomsttagarna och de sjuka som drabbas värst, säger flera experter som Yle har talat med.

Avgifterna inom social- och hälsovården är indexbundna och justeras vanligen vartannat år. Den här gången skulle den indexbundna höjningen ha landat på 1,74 procent. Det är alltså betydligt lägre än den höjning på 30 procent som regeringen nu slagit fast.

Också ifjol genomfördes en undantagshöjning på 9,4 procent.

Regeringen själv motiverar beslutet med sparmålet på 150 miljoner euro.

Ingen remissbehandling

Att höjningen skedde genom en förordning innebär att man inte bad några experter ge utlåtanden om förslaget. Frågan behandlades inte heller i riksdagen.

Flera experter inom social- och hälsovården som Yle har talat med säger att eftersom höjningen är den samma för alla tjänster tyder det på att det bara finns en orsak bakom beslutet.

– Idén är enbart att få in mer pengar. Man har inte tänkt igenom några andra aspekter, utan bara räknat ut att med den här procenten så får vi ihop en viss summa pengar, säger generalsekreterare Vertti Kiukas vid föreningen för social- och hälsovårdsorganisationer i Finland.

Det här är en sparåtgärd som betalas av de fattiga och sjuka, säger Kiukas.

– Regeringen verkar inte vara så intresserad av hur beslutet påverkar människors liv. Man tycks se det som en mekanisk del av sparpaketet, säger han.

Höjningen är ovanligt stor

Alla experter som Yle har talat med anser att en remissbehandling hade varit ett måste eftersom det handlar om rekordstora höjningar.

– En höjning på 30 procent är extremt ovanlig. Under 40 år har jag aldrig sett något liknande, säger utvecklingschef Ilkka Lehtinen vid Statistikcentralen.

Enligt Lehtinen kan man inte förklara de höjda avgifterna med att kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna skulle ha blivit väldigt mycket högre. Om man jämför höjningen på 30 procent med den inflation på 1,1 procent som Finansministeriet räknar med nästa år är skillnaden enorm.

Finland har redan nu höga avgifter

Flera av de tillfrågade experterna ifrågasätter också höjningen eftersom avgifterna i Finland redan nu är betydligt högre än i till exempel Sverige, Danmark eller Norge.

Kommunerna har ändå själva möjlighet att avgöra om de tar i bruk de högre avgifterna eller inte. Regeringen slår fast den maximala avgiften, och i regel är det också den som kommunerna använder sig av.

Professor Pasi Moisio på Institutet för hälsa och välfärd tror att höjningen av patientavgifterna kan påverka hela det kommunala sjukvårdssystemet.

– Kommunerna uppbär en avgift av två orsaker. Dels står den för en del av kostnaderna för tjänsterna, dels fungerar den som en säkerhetsmekanism så att kunderna bara använder sig av tjänsterna då de verkligen behöver dem.

Men enligt Moisio är höjningen så betydande att den kan förändra kundernas användning av vårdtjänsterna.

– Nu är det kunden som ska stå för en stor del av kostnaderna. Det kan till och med gå så långt att man låter bli att söka vård eftersom man helt enkelt inte har råd, säger Moisio.

Timo Seppänen, Yle Uutiset