Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

”Kulturfonden borde stöda en Svenskfinlands Zlatan”

Från 2015
Uppdaterad 04.05.2016 14:00.
Fredrik Furu
Bildtext Fredrik Furu trivs i Stockholm sedan fyra år tillbaka.

Spetsprojekt för den finlandssvenska musiken vore framtidens grej – om en lyckas så följer andra efter. Och ändå kunde många små grupper få ett litet bidrag av Kulturfonden. Det tycker musikern Fredrik Furu. Svenska Yles kulturredaktion har granskat de bidrag som Svenska Kulturfonden ger till skivinspelningar.

Det känns helt rätt att träffa Fredrik Furu just i Kulturhuset. Trots att det bara är en vanlig måndag, tidig eftermiddag dessutom, sjuder det av liv i den luftiga byggnaden invid Sergels torg. Här i Stockholm har Fredrik Furu bott i fyra år. Han knyter kontakter, gör spelningar och skriver låtar.

- Jag såg ingen annan möjlighet än att komma hit. Sverige var nästa steg för mig.

Fredrik Furu har ändå inte slutat vara finlandssvensk artist. Han behåller kontakten med sin finlandssvenska publik, och helgen innan vi träffas har han haft en spelning i Jakobstad och en annan i Vasa.

Kulturfonden har inflytande – vare sig man vill det eller inte

Som finlandssvensk artist har Fredrik Furu naturligtvis en koppling till Kulturfonden. Av de otaliga artister vi talat med under vår granskning är Furu en av de få som vill tala öppet om Kulturfonden.

Det går helt enkelt inte att låta bli ha ett förhållande till Kulturfonden som kulturaktör i Svenskfinland. Furu har tidigare fått arbetsstipendium från Kulturfonden, och också understöd för enskilda skivprojekt. Andra gånger har han inte fått bidrag trots att han ansökt.

Fredrik Furu
Bildtext Helhetsstöd för några bra produktioner, det önskar sig Fredrik Furu av Svenska kulturfonden

- Det är väldigt dubbelt. Man är såklart otroligt tacksam för det stöd man får, och jag blir väldigt taggad på att visa vad jag går för och är noggrann med att leverera ett bra resultat, säger Fredrik. Samtidigt blir man taggad också då man blir utan pengar; jag ska visa att jag klarar mig utan fondpengar! fortsätter han.

Alltid har det inte varit så lätt. Furu har lånat pengar av sina föräldrar för att färdigställa skivinspelningar. Många tar banklån för att köpa en lägenhet – Furu tog ett lån för att kunna spela in ett album i USA.

Små summor till alla ett problem?

Summorna som skivinspelningarna tilldelas i understöd är små i relation till andra stöd som Kulturfonden årligen delar ut: de flesta stöd till skivinspelningar går på 1500-2500 euro. Många olika projekt står på samma linje: Både körer och spelmanslag som vill dokumentera sin verksamhet, och pop- och rockgrupper med ambition – men vars krav på en lyckad skivinspelning är betydligt högre. Ändå får många liknande summor. Ett resultat av vår granskning är att projekt går i stå då pengarna inte räcker till det som gruppen vill göra. För att spela in en högklassig popskiva får man räkna med att det kostar minst 10000 euro.

- Det är svårt. Alla kan ju inte få samma summa. De som söker har ofta väldigt olika ambitioner. Resurser för att plocka in sakkunniga har de ju på Kulturfonden, men jag tror att man kanske ändå inte alltid vet hur man ska gradera de olika ansökningarna som kommer in. Då är det lättare att dela ut lite åt alla, säger Furu. Och man går som musiker ju inte in och överklagar ett beslut som man precis fått, tillägger han med ett skratt.

Kulturfonden vill se till bredden

Är det ändamålsenligt att vara så nitiskt demokratisk med pengarna? Konkret exempel: För ett band som kulturredaktionen talat med räckte pengarna inte till en skiva och det momentum bandet hade, det försvann – då en skiva inte fanns, falnade intresset från en potentiell stor distributör.

På Kulturfonden säger kulturombudsman Annika Pråhl att bredden uttryckligen är fondens ändamål:

Annika Pråhl, kulturombudsman
Bildtext Kulturombudsman Annika Pråhl

- Vi tycker det är viktigt att alla kan få ett bidrag, att alla har möjlighet att göra något. Vi finansierar inte hela skivor.

Ansökningarna till Kulturfonden behandlas av sakkunniggrupper bestående av personer med kunskap om och insyn i kulturlivet. Pråhl poängterar att en välgjord och mångsidig ansökan är den bästa garantin för att få den summa man ansöker om.

Kan Kulturfonden stöda "den finlandssvenska Zlatan"?

Samtalet glider in på Kulturfondens utdelningar och understöd av skivinspelningar – om huruvida det är smart att ge små summor till alla, eller om man borde satsa mera på ett par artistskap med framgångspotential.

- Varje land behöver en Zlatan, säger Fredrik Furu. Vi behöver någon som visar vägen och går fullt ut. De artister från Svenskfinland som klarat sig inom popmusiken har ofta tagit sig över språkgränsen och landsgränsen, och för att nå över gränserna behövs pengar för t.ex. marknadsföring, radiopromotion och musikvideor.

Den klassiska fondtanken – ”alla ska få lite, så upprätthåller vi en kulturell diversitet” - det är en fin tanke, men en del av Kulturfonden kunde vara en spetsdel, som ett management, för alla framtida finlandssvenska Zlatans. Det skulle lyfta all annan kulturell verksamhet, funderar Furu.

- Det vore kanske en bra idé att också ta in sakkunniga från musikbranschen från finskspråkigt och svenskt håll för att se saker från ett annat håll än det finlandssvenska.

Men är det Kulturfondens uppgift att se till att en Zlatan blir av?

- Jag är inte i en position där jag kan säga vad Kulturfondens roll ska vara. Jag tycker det är jättebra att det finns möjlighet för alla att söka och få stöd, spela in sin första demo, åka på gigresa. Men det behövs en satsning för att få fram en Zlatan, en förebild som visar att fast vi är från lilla Svenskfinland så klarar vi av att slå även stort. Det behövs någon slags spetssatsning över lag, för annars stannar man här och spelar på de där tio spelställena som finns, konstaterar Fredrik Furu.

Men om man är tillräckligt bra borde man väl nå ända fram ändå. Hur bra är den popmusik som görs i Svenskfinland?

- Det är inte så många här i Sverige som klarar sig själv heller, fast de ofta gör riktigt bra saker. Maskineriet kostar, kompetensen kostar. Och här ligger vi efter i Svenskfinland ännu. Tänket är ofta: Nu har du skivan, nu är du färdig! Men nej, det verkliga jobbet börjar där.

Hur det skulle kunna vara

Fredrik Furu har tänkt en hel del på hur Kulturfonden kunde agera i den förändrade musikvärlden. Han tycker inte heller det är lika självklart att det är skivinspelning som ska stödas idag.

- I stället kunde fonden kunna erbjuda ett produktionspaket som de finansierar, där det ingår stöd för inspelning av en eller två låtar och finansiering för musikvideo och promotionarbete. Då vore det väldigt viktigt med uppföljning och i samband med den en möjlighet att söka mer bidrag. Det kommer så många oförutsedda utgifter. Om det går bra för den ena låten måste man göra fem till. Om man har en ansökningstid per år så kan det hända att momentum för bandet rinner ut i sanden.

Att stöda spelningar och evenemang vore också smartare än att stöda skivor, menar han. Ju fler nya speltillfällen för artister och band, desto bättre – eftersom det är spelningar som inbringar inkomster och som bidrar till en levande kultur, framom fysiska skivor.

Strängare med pengarna i år

I fjol var man på Kulturfonden strängare med utdelningen till skivinspelningarna och de tilldelades mindre pengar. Den kommande utdelningen kommer förmodligen inte heller att ge lika mycket bidrag till dem som är intresserade av att få fondfinansiering för sina skivprojekt. Man har kommit till samma slutsats som Fredrik Furu: själva skivan är inte så viktig att stöda längre.

- I stället är det allt annat runt omkring som kostar, säger även kulturombudsman Annika Pråhl:

Kulturfonden stödjer med Musik och talang

Annika Pråhl säger att Kulturfonden visst erbjuder stöd och mentorskap för musiker.

– Den årliga finlandssvenska musikmässan Musik och talang är ett tillfälle där unga och oerfarna musiker får mentorering och konkret hjälp på vägen.

Pråhl rekommenderar att söka stöd för annat än skivinspelningar. Skivor är inte det man ska ansöka om man vill ha pengar för att utveckla sitt artisteri, säger hon.

Många stödformer finns redan

Annika Pråhl kommenterar inte direkt Fredrik Furus tankar. Den viktigaste av Kulturfondens stödformer är arbetsstipendiet på 1-3 år som beviljas för eget konstnärligt arbete, påpekar Pråhl.

- De kan beviljas personer som har visat på potential och har en god ansökan och goda arbetsprov. Vi beviljar många olika former av projektstipendier för olika musikevenemang både till enskilda personer, grupper och samfund. Det gäller allt från körers verksamhet till, konserter, tävlingar, festivaler och evenemanget Musik och talang. Bidrag till skivinspelningar är en ganska liten del av vårt stöd till musiksektorn.

- Kulturfondens uppgift är att stöda konst, kultur och utbildning på svenska i Finland. Vi vill ge möjlighet till högklassigt konstnärlig arbete, säger Pråhl.

#fondfyrkfinns2015

Mer om ämnet på Yle Arenan