Hur används historia för att skapa det sanna Finland?
Det finländska sticker upp sitt ansikte i en mängd samtida sammanhang. Ett parti kallar sig de sanna finländarna, i flyktingfrågor så kan man använda historiska argument både om man vill ha ett mer- eller mindre mångkulturellt samhälle. Med mera.
Också det svenskas ställning i Finland brukar ofta ses genom historiska glasögon.
Men historia är inte sanningen i sig utan används på en massa olika sätt berättar Johanna Wassholm som forskar i historia vid Åbo Akademi.
– Historiska argument används i samhället politiska och ideologiska syften, berättar hon. Man väljer att plocka fram det som stödjer det egna argumentet och väljer bort det som motsätter det.
För Wassholm är det viktigt att nyansera och ifrågasätta den förenklade och skeva bild som man i samtiden har av det förflutna.
Historien kan ha en mängd olika funktioner för människor. Den används identitetsskapande, för att skapa individers, samhällens, nationers och olika gruppers identitet.
– Det finns extrema exempel på hur historia använts ideologiskt., säger Wassholm och tänker på nationalsocialismen i Tyskland på 1930-talet och framåt som ett kusligt exempel på hur historien blev ett redskap för nazisterna för att förverkliga de egna målen.
Det totalitära arvet som Ryssland har innebär i sin tur att en rysk historiker som vill behandla politiskt brännbara ämnen inte har möjlighet att göra det ur ett vetenskapligt sett objektivt perspektiv
Det här gäller på många håll i världen.
Fennomani och svenskan
För finlandssvenskar så vävs historiska trådar fortfarande in i människors vardag.
Det fennomanska identitetsbygget syns ännu i hur det svenska i Finland ibland beskrivs. På 1800-talet framställde man den svenska tiden som en ockupation, som ett förtryck av Finland.
– Det finns en opinion i samhället som beskriver det svenska i Finland som något främmande.
De här uppfattningarna lever segt kvar och vi är inte alltid medvetna om de skeva historiska uppfattningar, berättar Wassholm - de är ofta undermedvetna.
Perspektiv på samtiden
För Johanna Wassholm är det viktigt att det hon forskar i har en relevans idag, att det kan ge ett perspektiv på nutiden.
Idag håller det nationalistiska tänkandet på att stärkas runt om i Europa. Det tänkandet stärks när människor upplever osäkerhet och inte vet vart vi är på väg.
Wassholm har inga illusioner om att fakta enbart skulle få människor att ändra sin uppfattning.
– Man når inte människor så länge de har sitt eget intresse.
Nationalismen erbjuder människor en förklaring och trygghet mot den här osäkerheten.
Johanna Wassholm beskriver sig som en analytisk snarare än en passionerad person, och säger hon att hon utvecklat en viss motvilja mot det exkluderande nationella tänkandet och mot att bli definierad utifrån av andra.
-Det vi vill uppnå med historieundervisningen är att utveckla en färdighet att granska händelser och processer ur olika perspektiv. Att förstå att en och samma process kan ha olika betydelser för olika grupper.
Lär man sig se historiska händelser ur olika perspektiv så finns det en möjlig grund för dialog istället för den polarisering som vi ser idag.
Inte missionerande historiker
Just nu forskar Wassholm i ett sammanhang som ser framåt mot Finlands 100 års jubileum 2017. Vad firar man?
-En sannfinländare och en finlandssvensk och någon som tillhör en etnisk minoritet firar troligtvis ganska olika saker på olika sätt. För många finns det en ”sann” uppfattning om vad Finland är fortfarande idag.
Historiker idag är inte enbart intresserade av vad som är “sant”, utan även av hur olika grupper skapar olika "sanningar" och använder dem. Genom att lyfta fram de olika perspektiven kan vi bredda uppfattningen om vad historien är.
– Vi kommer inte att nå alla, men samtidigt måste vi försöka. Det är redan ett litet steg på vägen om vi kan nå någon. Jag är ändå ingen idealist och tror inte att vi kan gå ut och missionera, för de här strukturerna är så starka, konstaterar Johanna Wassholm
' /%3E%3C/svg%3E)
