"Tvåspråkiga lösningar ger mer än två språk"
Tvåspråkiga skollösningar är fortfarande ovanliga i tvåspråkiga Vasa. Från skolvärlden ser man ändå många vinster med utökade språkkunskaper.
Tomas Brännkärr, biträdande rektor vid Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk och samarbetskoordinator i campus Lykeion, talar i sin kolumn för Yle Österbotten för tvåspråkiga lösningar.
- Språkkunskaper är en rikedom, säger Brännkärr.
Brännkärr är själv enspråkigt svensk och tycker att man i ett tvåspråkigt land som Finland bör behärska båda språken. Därför förespråkar han tvåspråkiga skolor.
Karita Mård-Miettinen utbildar språkbadslärare på Vasa universitet och är själv enspråkigt finsk.
- Åtminstone i Vasa ser jag det absolut som en positiv sak att ha tvåspråkiga lösningar.
Finskspråkiga positiva
Karita Mård-Miettinen säger att man från finskt håll inte tycker det är lika självklart att man ska behöva kunna båda språken. Samtidigt vill hon också framhålla att man inte heller är lika negativ som det emellanåt framställs.
- Utgångstanken är alltid att vi finskspråkiga inte är intresserade, säger Mård-Miettinen.
Men det stämmer inte, menar hon. Hon arbetade själv på en finskspråkig ort där man startade svenskspråkig verksamhet och det var en hel del familjer som var intresserade av det alternativet.
- Man tror kanske inte ens att intresset finns, och då initierar man inte heller svenskspråkiga verksamheter.
Umgås över språkgränserna
De skolor som Tomas Brännkärr är rektor för, Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk, är enspråkigt svenska. Det han talar för är att man med naturliga lösningar skulle få in finskan.
- Det kan bland annat handla om att skapa inlärningsmiljöer där man inte tänker på språket utan snarare det man lär sig, säger Brännkärr.
Karita Mård-Miettinen tycker att språkbadet är ett bra exempel på en miljö där man fokuserar på det man gör snarare än på vilket språk man gör det.
- Ett annat exempel är det på Lykeion där man har klasstandem och på så sätt umgås naturligt över språkgränserna.
Det betyder att eleverna har en vänelev från den andra språkgruppen.
Hålla på det finlandssvenska
Tomas Brännkärr är inte på något sätt ute efter att rasera den finlandssvenska skolan.
- Skolan är en kulturbärande institution, säger Brännkärr.
Men han menar att vi också måste titta på helheten.
- I verkligheten, utanför skolan, är det tvåspråkigt.
Betyg mäter inte allt
Det är för tidigt att uttala sig om klasstandem som inlärningsmetod, berättar Tomas Brännkärr. Det här på grund av att studentskrivningarna, som är en bra mätning, inte är gjorda ännu.
- Men man får med sig en positiv attityd och självkänsla när man får kommunicera med en jämnårig i en tvåspråkig miljö.
Karita Mård-Miettinen å sin sida, tycker att man ska sluta mäta resultaten i studentskrivningar.
- Språkbadselever kanske inte skriver ett L i svenska fast de har haft svenskan sedan de var fem, men de får mycket mera med sig, säger Mård-Miettinen.
Hon menar att de litar på sina språkkunskaper och kan använda dem.
Mervärde
Det finns också andra värden och vinster med att få två språk med sig, konstaterar Karita Mård-Miettinen. Att lära känna människor från en annan språkgrupp kan få folk att ändra attityder.
- Man förstår att nånting annorlunda inte är skrämmande, säger Mård-Miettinen.
Tomas Brännkärr vill också lyfta fram det internationella perspektivet. Han menar att det också handlar om förståelse och bejakande av olika kulturer.
- När man möter främmande kulturer och har en trygg identitet med både det svenska och finska kulturarvet i bagaget så kan man därifrån fostra till internationalism. Det är en språngbräda ut i världen, säger Brännkärr.
