I hamnen är stuvaren kung
Sjöfart och hamnverksamhet hör av tradition intimt ihop med livet i kusttrakterna, men vilken är deras betydelse för livet i Svenskfinland i dag?
Dennis Finnberg har arbetat fjorton år som stuvare i Hangö hamn.
Han har varit med om både nedgångar och uppsving för de finländska hamnarna.
Arbetsdagen i Hangö hamn börjar med att Dennis öppnar datorn och går igenom dagens jobb. Antalet stuvare ska stämma överens med antalet fartyg på väg in och ut för att arbetet ska flyta. Efter det bär det av ut till containrar, lastrum och båtar.
Hangö hamn går bra i dag. Trafiken ökar och arbetssituationen är god. De tre senaste åren har kurvorna bara pekat uppåt.
Så har det ändå inte alltid varit. För några år sedan hängde hotet om permittering och uppsägningar tungt över personalen. Tillsammans lyckades ändå personal och ledning tillsammans vända trenden. Trots Hangös svaga ekonomi har hamnen inte drabbats.
- Vi införde helt egna system för några år sedan. De har visat sig vara bra, säger Dennis Finnberg.
Vi har jobbat för fullt här i hamnen. Det ska vi också fortsätta med.
Stuvarna, som hör till bil- och transportarbetarförbundet AKT, har gjort sig kända för att vara strejkbenägna. Dennis Finnberg, som också är huvudförtroendeman för stuvarna i Hangö, förklarar det här med behovet av att försvara sina rättigheter.
- När importen och exporten står stilla så då står ju allt stilla. Dessutom har stuvarna ofta försökt hjälpa någon annan arbetsgrupp.
”Utan hamn finns inget Hangö”
Hangö hamn grundades 1871, tre år före staden Hangö kom till. Från första början har staden och hamnen gått hand i hand. I dag står Hangös ekonomi på tre ben; hamnen, turismen och övrig industri. Enligt stadsdirektören Denis Strandell är hamnen viktig för hela Västnyland.
- Vi är den hamn som är närmast Europa, säger han. Hangö är den näststörsta trailerhamnen. På trafiken till Tyskland är den störst. Tyskland är en stor import- och exportpartner för Finland.
Kombi lastfartyget Plycos från Antwerpen lägger ofta till vid kajen i Hangö hamn. Vattnen är välkända för kaptenen G.F.P Hollender. Han besöker Hangö föera gånger i månaden. Fartyget kör rutten Antwerpen, Hangö, Raumo, Antwerpen.
Den stora utmaningen för framtiden är i prissättningen.
- Stora logistiska förändringar är på gång i Östersjöområdet, säger stadsdirektör Denis Strandell. Inte heller Hangö hamn kan vara säker på sin position.
Rysslandsexporten går via Karleby
Längst norrut i Svenskfinland ligger landets tredje största hamn, Karleby hamn. Lite beroende på hur man räknar är det bara Helsingfors och Fredrikshamn-Kotka som är större.
Under 2000-talet har hamnen tredubblat sin trafik. Fjolåret var ett rekordår med 8,6 miljoner ton. I år väntas resultatet bli något mindre.
Djuphamnen är en av de djupaste i Finland och farleden på trettio meter gör det möjligt att ta emot riktigt stora fartyg. Dessutom finns det en allvädersterminal där fartyg vid behov kan köra in för att lastas och lossas inomhus.
Den största kunden finns i Ryssland.
För Karleby hamn är det inte bara fråga om Finlands ekonomi utan om Europas och världsekonomin. Kina spelar en stor roll för den trafik som går via Karleby.
- I år kommer vi att köra en bra trafik som är lite mindre än i fjol, säger hamnkaptenen Torbjörn Witting.
Vi tar sats på nästa uppgång. När det blir vet vi inte men vi är beredda på den när den kommer.
Hamnarna måste samarbeta mera i framtiden
Det finns ett 50-tal hamnar i vårt land. De tio största står för omkring 80 procent av all trafik.
Av de mellan 90 till 100 miljoner ton varor som rör sig i de finska hamnarna står importen och exporten för ganska exakt hälften var.
18 miljoner resenärer reser från våra hamnar. Sedan 1990-talet har Sverigeresenärerna hållit sig på samma nivå med ca 9-10 miljoner resenärer årligen. Sedan 90-talet har Estlandsresenärernas antal stadigt ökat och ligger nu på samma nivå som resenärerna till Sverige.
Sköldvik är den hamn som har den största trafiken av godstrafik. Nivån har de senaste tre åren legat på 20 miljoner ton årligen.
Nästaktivaste hamnen är fusionen Kotka-Fredrikshamn som har två fysiska hamnar men ett gemensamt hamnbolag.
I antal varor kommer Helsingfors på tredje plats, Karleby på fjärde och Raumo på femte plats. Ser man enbart till exporten var Karleby ännu förra året tredje aktivast i landet före Helsingfors.
Vid forsknings och skolningscentralen för sjöfart vid Åbo universitet följer man noga med de finländska hamnarnas situation.
Specialforskaren Tapio Karvonen är övertygad om att alla hamnar behövs, men de allmänna hamnarna borde samarbeta bättre.
- Fredrikshamn och Kotka är ett bra exempel på två hamnar som bildade ett gemensamt företag. De har båda ännu trafik men gemensamt styre. Jag tror det skulle passa bra även på andra orter, speciellt på västkusten.
I Hangö fortsätter Dennis Finnberg och de andra stuvarna arbetet i hamnen. Stuvaren är än så länge spindeln i nätet för att lasttrafiken ska fungera. Hur länge det är så kan ingen svara på. När tekniken går framåt och allt sköts maskinellt från terminalen kan det hända att stuvarna inte längre behövs.
Nu fortsätter i alla fall arbetet fullt ut. Inte har vi några andra grejer i horisonten fast solen skiner. Det passar nog bra att fortsätta med detta.
Närbild i Yle Fem måndag 7.12.2015 kl 20.00
Programmet sänds också tisdag 8.12.2015 kl 17.25
' /%3E%3C/svg%3E)
