Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

S:t Petersburg försvaras av stormbarriär

Från 2015
Uppdaterad 02.12.2015 16:57.
Barriär mot översvämning i St Petersburg
Bild: Direktionen för stormbarriären i S:t Petersburg.

Rysslands näst största stad S:t Petersburg har ett utsatt läge med tanke på den globala uppvärmningen. För fyra år tillbaka togs en avancerad stormbarriär i bruk ute i Finska viken. Barriären ska skydda staden från de värsta översvämningarna.

S:t Petersburg ligger på låga träskmarker där floden Neva rinner ut i Finska viken. Ända sedan staden grundades år 1703 har den varje år drabbats av svåra översvämningar.

Men en avancerad stormbarriär har satt stopp för översvämningarna.

Barriären började byggas redan år 1979, invigdes för fyra år sen och kostade hela tre miljarder euro.

Barriären är 25 km lång och förbinder den norra och södra kusten. Den har byggts av jord och sten, den har slussar som reglerar vattennivån, den är utrustad med en lång tunnel och här finns dessutom en motorväg som ingår i stadens livsviktiga ringväg.

Men barriärens mest komplicerade del finns vid en 200 meter bred kanal för båttrafiken in till stadens hamn.

Gigantisk stålport

Det handlar om 122 meter långa stålportar som kan skjutas ut i havet när fara hotar.

De anställda på stormbarriären har döpt portarna enligt fransk stil.

– Bateau-porte betyder ordagrant båt och port, förklarar barriärens informatör Aleksandr Polozov. Översättningen avslöjar bra hur mekanismen fungerar.

– Å ena sidan handlar det om ett slags fartyg som kan åka ut till kanalens mitt. Å andra sidan är det en dörr som vid behov sjunker som en ubåt och placeras på kanalens botten säger Polozov.

Vid risk för översvämning skjuts portarna ut i havet av ett specialtillverkat lok som drivs med elektricitet. Hela proceduren att stänga bort havet tar omkring 45 minuter.

Hittills har man stängt portarna åtta gånger sedan invigningen år 2011. Senast det hände var i januari i år.

Översvämningsbarriär i St Petersburg
Bild: Direktionen för stormbarriären i S:t Petersburg.

Helsingfors fredat

På det ryska kommunikationsministeriet som ansvarar för barriären säger man att den skyddar också Tallinn och Helsingfors.

- För ifall en stor översvämning drabbade Petersburg skulle stora mängder avfall och miljögifter rinna långt ut i Finska viken. En risk som nu är eliminerad.

– Eftersom här finns en barriär och S:t Petersburg är skyddat från översvämningar skyddas även hela Östersjöregionen från följderna av det här miljöhotet, betonar Polozov.

Kronstadt växer

Men det är Kronstadt som har dragit den största nyttan av barriären. En sömnig småstad ute på ön Kotlin mest känd för sin katedral och den ryska flottan.

Barriären och ringvägen löper rakt över ön och det finns nu stora planer på att utveckla staden. Det här trots att miljöforskare varnar för följderna.

Staden vill bygga en konstgjord ö på 200 hektar strax innanför barriären. På ön ska bostäder byggas för 15 000 personer.

Gazproms skrapa

På den norra stranden vill ett privat bolag bygga en annan, lika stor konstgjord ö. Också den för bostäder.

De båda projekten hänger ihop med det statliga gasbolaget Gazproms nya högkvarter. En 462 meter hög skyskrapa som för tillfället byggs nere vid stranden nära stormbarriären.

Men forskare betonar att St Petersburg riskerar att drabbas hårt av klimatförändringarna de närmaste 100 åren. Våldsamma störtregn blir allt vanligare, havets vattennivå kan i värsta fall stiga med en meter, och stränderna hotar brytas ned.

Miljöforskarnas stränga uppmaning är att inte tillåta större byggprojekt nära havsstranden. Något som man i Ryssland slår dövörat till, åtminstone än så länge.