Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Peter Backa: Ojämlikheten växer när ekonomin växer

Från 2015
Uppdaterad 03.12.2015 11:40.
Peter Backa
Bildtext Peter Backa

Inkomstklyftorna växer och ojämlikheten kommer att ta ytterligare fart när eller om ekonomin börjar växa, skriver gästkolumnisten Peter Backa. Backa höjer ett varningens finger för att se på historiska exempel.

Tillgänglig statistik visar att inkomstskillnaderna ökar i Finland. De ökar i andra länder också, vi toppar inte ojämlikhetsstatistiken.

Under 1980-talet var vi som mest jämlika, efter det har det gått sakta uppåt. Förändringarna under 1990-talet - depression och politiska beslut - verkar ha orsakat de ökande klyftorna.

Den bilden får man när man ser på den så kallade gini- koefficienten. Man kan se hur den rikaste tio procenten ökat sin andel av rikedomarna medan de övriga 90 procent har släpat efter.

Det grova gini-redskapet döljer dock en av de stora förändringarna. Den rikaste procenten av befolkningen har verkligen dragit ifrån. Den franska ekonomen Thomas Piketty har visat på uppseendeväckande siffror på den här globala trenden. Finland har samma sorts siffror också här.

Piketty visar vidare att kapitalinkomsterna har blivit en allt större del av den rikaste procentens tilldelning. Det betyder att ojämlikheten kommer att få ytterligare fart när (om) ekonomin börjar växa.

Välfärdsflyktingar

Media spetsar till bilden; de rika har fått allt mer obegripligt stora löner. Ofta kombinerat med aggressiv, ibland olaglig, skatteplanering. Toppskiktet blir ibland också "välfärdsflyktingar", man bosätter sig utomlands för att undvika skatt.

Parallellt med detta drar regeringen ner på inkomstöverföringarna till de svagaste grupperna och arbetsgivarna pressar ner lönerna på ett tidigare otänkbart sätt.

Till exempel när posten vill genomföra rejäla lönesänkningar för låginkomsttagare och använder sig av inhyrd arbetskraft för att omintetgöra strejker.

Nästan alla partier är skyldiga

Det är enkelt att peka på vilka partier som är politiskt ansvariga. Med regnbågsregeringar och six-pack har alla i något skede suttit med och skapat den ökande ojämlikheten. Sannfinländarna har för all del varit borta fram till den nuvarande regeringen, nu sitter de också i samma båt.

Frågan som många medborgare troligen ställer sig är; vem kan man rösta på om man inte vill ha ökande inkomstklyftor?

Farligt söka exempel i historien

En oroväckande möjlighet är att man börjar söka exempel från historien. Där hittar man ett parti som i en fruktansvärd ekonomisk situation höjde de eländiga pensionerna, införde en sjukförsäkring, förbättrade socialskyddet och avskaffade en jättelik arbetslöshet på sex år. För att klara biffen bröts vissa internationella avtal och aktiebolagen tvingades betala skyhöga skatter. Detta skedde åren 1933-1939 i Tyskland. Ledaren hette förövrigt Hitler.

Priset som den gången betalades för en (OBS: enbart för tyskar) god socialpolitik var oerhört. De flesta tänkande och kännande människor kan inte acceptera förföljelser och förintelse av ohyggliga mått samt ett förödande världskrig. Men vad gör den som förlorat tron på de existerande partiernas vilja att skapa jämlikhet?

Jämlikhet är brännade hett

Flyktingkrisen, de tankar och instinkter som den väckt hos en del av befolkningen gör hotet ännu allvarligare. Vad händer om ett parti lyckas kombinera invandrarrädsla med en trovärdig socialpolitik?

Den obehagliga spekulationen ovan får inte förverkligas! Det finns också goda exempel på välfärdssamhällen. De humana politiska krafterna måste inse att jämlikhet är ett brännande hett tema!

Min dystra erfarenhet är dock att jämlikhetsfrågorna inte tas på allvar.

Peter Backa
pensionerad landsbygdsutvecklare