”Nya landskapen kunde få invånarpaneler”

Då de nya landskapen tar form borde politikerna också utveckla invånarnas möjligheter att delta i besluten. Det kunde ske till exempel via medborgarpaneler och råd, säger valforskaren Kimmo Grönlund.

Kimmo Grönlund är professor vid Åbo Akademi och leder det nationella valforskningsprogrammet. Det fokuserar på demokrati och riksdagsval. Projektet finansieras av Justitieministeriet.

Politiken alltför obegriplig

I forskarnas färska rapport Demokratiindikatorerna 2015 noteras att politiken upplevs som väldigt komplicerad. I undersökningen anser två av tre män och fyra av fem kvinnor att de inte alltid förstår vad som är på gång.

En orsak kan vara att de politiska nyheterna ofta är lösryckta utan att processerna har beskrivits. Kopplingen mellan politik och ekonomi har nödvändigtvis inte heller fördjupats.

Grönlund och valforskaren Sami Borg tror att också avsaknaden av blockpolitik och en aningen oklar ansvarsfördelning mellan olika politiska institutioner kan bidra. Det är dessutom svårt att hålla reda på vad partierna egentligen står för, i synnerhet inför val.

- Före valet är alla varandras värsta fiender men efter valet talar någon konstellation ändå alltid ihop sig, säger Grönlund.

Borg tror att också mediepådraget som fokuserar på regeringsbildning och statsminister gör sitt till. Då går det lätt så att kampanjnyheterna handlar om miljarder, som är svåra att greppa.

Medborgarna bollplank i nya landskapen?

Forskarna är överens om att svårigheterna att förstå politiken är ett betydande problem. Någonting borde alltså göras. Grönlund har funderat till exempel på den förestående landskapsreformen.

Reformen träder i kraft år 2019 och då fråntas kommunerna en betydande mängd pengar och makt. Makten flyttas istället långt bort från invånarna, till 18 nya landskap, av vilka 15 också är vårdområden. Hur de styrande organen ska väljas är fortfarande helt öppet.

- Man kunde kanske testa medborgarpaneler och - råd enligt brittisk modell för att öka delaktigheten, säger Grönlund.

I Storbritannien kan invånarna i grevskapen ta ställning till aktuella regionala frågor via medborgarpaneler och de har också fungerat som bollplank för politiska beslut. De första panelerna infördes redan i slutet av 90-talet.

- Men politiker vill ju inte avstå från makt och jag är inte så naiv att jag tror att de går in för något där invånarna faktiskt också kunde påverka, säger Grönlund.

Paneler som involverar medborgarna i beslutsgången kunde ändå ge åtminstone lite "låtsasmakt". Borg påpekar att beslutsfattarna samtidigt skulle få tillgång till mera övervägda och genomtänkta medborgaråsikter än vad olika opinionsmätningar ger.

Dessutom, ju mer man involveras desto större brukar intresset och förståelsen för politiken bli, säger forskarna.

Nöjda med demokratin trots allt

Trots att merparten av folket upplever politiken som alltför komplicerad för att förstå vad som sker visar forskningen att vi ändå är mycket nöjda med vår demokrati jämfört med invånarna i de flesta andra länder i Europa.

I jämförelsen ligger Finland på femte plats. Uppskattningen av den egna demokratin är större bara i Schweiz, Danmark, Norge och Sverige.

Finländarna litar också på sina politiska institutioner. Där kommer vi på fjärde plats.