Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

HD:s avgående president: Politikerna ointresserade av rättsfrågor

Från 2015
pauliine koskelo
Bildtext Nya utmaningar väntar Pauliine Koskelo i Strasbourg.

Högsta domstolens avgående president Pauliine Koskelo kritiserar finländska politiker för ointresse för rättsfrågor. Domstolarna i en rättsstat ska inte behöva vara beroende av så kallade julklappspengar, säger Koskelo.

Efter tio år som president för HD ska Koskelo efter årsskiftet bli Europeiska människorättsdomstolens nästa finländska domare.

Hon lämnar det finländska rättsväsendet i ett stort brytningsskede. Utmaningarna är många, inte minst på grund av regeringens sparkrav. Samtidigt förutsätts domarna känna till och kunna tillämpa nya områden som EU-lagstiftning, människorättslagar och nätbaserad brottslighet.

- Kvaliteten domstolar emellan varierar. I det här skedet vore det viktigt att trygga domarnas utbildning, säger Koskelo.

Bristande intresse

Finländska politiker är inte intresserade av rättsväsendet, och det gäller både regeringen och oppositionen, säger Koskelo. Det beror på att rättsfrågor inte ligger finländare lika nära som till exempel hälsovårdsfrågor. Ett tecken på det lama intresset är justitieministerns post som är ett halvdagsjobb.

Därför har politikerna inte heller fattat viktiga beslut om hur rättsväsendet ska utvecklas, säger Koskelo. Beslut behövs då pengarna inte räcker till i nuläget och för att många beslut kräver ändringar i grundlagen.

Ett stort beslut gäller antalet tingsrätter som i sin tur påverkar andra frågor, som möjligheten att börja filma vittnesmål, vilket skulle underlätta arbetet i hovrätterna.

Julklappspengar hör inte till rättsstat

Koskelo kritiserar regeringens sparkrav. De borde inte beröra rättsväsendet.

I huvudstadsregionen är domstolarna redan nu överbelastade och beroende av så kallade julklappspengar, tilläggsanslag som riksdagen beviljar vid årsskiftet.

- Det är ohållbart i en rättsstat att riksdagen ger julklappspengar för att domstolarna ska kunna utnämna domare för ett år i taget. Julklappspengar och visstidsdomare hör inte till en rättsstat, säger Koskelo.

Koskelo anser också att politikerna försöker styra rättsväsendet, indirekt genom ekonomiska beslut.

Den förra regeringen öronmärkte extra pengar för att motarbeta grå ekonomi och domstolarna ombads ta pengarna i beaktande. Samma situation uppstår nu när domstolarna har beviljats extra pengar för att behandla asylprocesser.

- En domare kan inte tänka att okej nu prioriterar jag de här frågorna och lägger åt sidan ett våldtäktsfall, säger Koskelo.

Fenomen för kvinnliga ledare?

Koskelo är Högsta domstolens första kvinnliga president och hon utnämndes av Finlands första kvinnliga president Tarja Halonen.

På basis av den respons Koskelo får verkar kvinnliga jurister fortfarande behöva förebilder, säger hon. Under sina år på posten har Koskelo också fått "annan slags respons" av anonyma avsändare per e-post.

- Det är tydligen ett fenomen som kvinnor i ledande position tvingas erfara, säger Koskelo.

Koskelo efterträds av Timo Esko som leder Åbo hovrätt.

Ursprunglig artikel av Päivi Happonen.