Tyska NSU-rättegången: Jag visste inte om morden

Det var en processdag som många hade sett fram emot. I nästan tre år har den anklagade Beate Zschäpe tigit om de tio mord som den högerextremistiska terrororganisationen NSU bär skulden för. I dag lästes hennes redogörelse upp i rätten.

I rättssalen i München har Zschäpe hittills tigit och det gjorde hon också i dag. Beate Zschäpes redogörelse lästes upp av hennes advokater. I motsats till tidigare processdagar vänder sig Zschäpe i dag inte bort från fotograferna och kamerorna.

Det var först i november år 2011 i samband med ett misslyckat bankrån som de tyska myndigheterna kom NSU på spåren. Då hittades de två manliga medlemmarna i trion, Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt, döda i en brinnande husbil i staden Eisenach.

I över tio år hade de gömt sig för polisen och under den här tiden mördat nio personer med invandrarbakgrund samt en polis. De ska också ha genomfört två sprängattentat och finansierat sitt liv med flera bankrån.

Några dagar efter händelserna i Eisenach överlämnade sig Beate Zschäpe till polisen. Innan det hade hon satt eld på trions lägenhet i den östtyska staden Zwickau.

Visste inget på förhand

I redogörelsen i dag gick Zschäpe först in på sin svåra barndom i DDR och hur hon i de sena tonåren lärde känna Uwe Mundlos och senare hans kompis Uwe Böhnhardt, båda med goda kontakter till ytterhögern i östra Tyskland. Hon ska först ha haft ett förhållande med Mundlos och senare med Böhnhardt.

Efter ett bankrån år 1998 ska trion ha gömt sig för polisen och i det här skedet uppges också terroristgruppen Nationalsozialistischer Untergrund (NSU) ha kommit till.

Att Mundlos och Böhnhardt i september år 2000 mördade blomhandlaren Enver Şimşek i Nürnberg, säger sig Zschäpe inte ha haft någon aning om. Hon ska ha fått veta om det första mordet först tre månader senare. När hon då föreslår att man ska gå till polisen hotar de båda männen med att begå självmord.

Zschäpe bestrider konsekvent att hon skulle ha vetat om vad de två männen planerade. Hon säger sig inte ha varit delaktig i bombattentatet i Köln i januari 2001 eller ha vetat om att de två männen byggde bomber.

Ber om ursäkt

I de övriga nio morden var Zschäpe, enligt egen utsago, inte heller delaktig, varken i planerandet eller i genomförandet. Hon säger sig helt enkelt inte ha haft kraft att gå till polisen eller att gå tillbaka till ett normalt liv.

Att man förutom offren med invandrarbakgrund också mördade en polis i Heilbronn hängde enligt Zschäpe ihop med att man var ute efter de två polisernas vapen.

I sin redogörelse går Zschäpe till och med så långt att hon bestrider att hon skulle ha varit en medlem av terrorgruppen NSU. Enligt henne var NSU något som Uwe Mundlos kom på och där Uwe Böhnhardt möjligtvis kunde ses som en medlem.

Till slut ber Beate Zschäpe visserligen offrens anhöriga om ursäkt. Hon säger sig bära på en moralisk skuld, men hon passar också här på att betona att alla brott begicks av Mundlos och Böhnhardt.

Även om förväntningarna inför Zschäpes redogörelse var låga är det knappast någon av de anhöriga, som kommer att vara nöjd med vad som idag lästes upp i rättssalen.

Har tigit som muren

Att Zschäpe nu efter 240 processdagar väljer att ge sin syn på händelserna har flera orsaker. Hon vill naturligtvis ta avstånd från Böhnhardt och Mundlos och samtidigt måla upp en bild där hon själv är offer och ingen gärningsman.

Zschäpe står åtalad för delaktighet i tio mord, två sprängattentat och femton rån. Enligt åklagaren var hon en fullvärdig medlem av terrorgruppen och hon riskerar därmed att dömas till livstids fängelse. Genom sin redogörelse kan hon eventuellt nära förhoppningar om att inte hållas i vidare förvar efter avtjänat straff.

Efter att Zschäpe gick till polisen i november 2011 meddelade hon genast att hon ville redogöra för vad som hade hänt. Hennes tre ursprungliga försvarsadvokater har ändå ihärdigt försökt övertala henne att tiga i rätten.

Efter flera konflikter med de tre advokaterna representeras Zschäpe nu av ytterligare två advokater som anser att det är dags att hon talar ut. Zschäpe dras med psykiska problem som de tolkar att delvis beror på att hon tigande har tvingats höra belastande vittnesmål mot henne i rätten.

Fortsättning följer

Zschäpes redogörelse i rätten kommer nu att efterföljas av frågor. Försvarsadvokaterna har meddelat att de vill ha frågorna skriftligen och att man kommer att svara på dem under de kommande veckorna. Att det kommer att komma ut ny information om mordserien och högerterrorn är ändå knappast att vänta.

Också Ralf Wohlleben, som står åtalad för att ha hjälpt terrortrion, har meddelat att han kommer att lämna en redogörelse i rätten. När det kommer att ske är i det här skedet öppet.

Samtidigt står många frågor gällande NSU och gruppens kopplingar fortfarande obesvarade. En ny andra parlamentarisk utredningskommission har i slutet av november inlett sitt arbete för att försöka klarlägga de öppna frågorna.

Det handlar bland annat om huruvida det verkligen är möjligt att endast tre personer stod bakom alla de brott som tillskrivs NSU. Vittnen som hördes i samband med polismordet i Heilbronn år 2008 säger sig till exempel ha sett möjliga gärningsmän som inte på något sätt liknade Mundlos eller Böhnhardt.

Utredningarna kretsar också kring det faktum att myndigheterna aldrig kom terrortrion på spåren. I stället gjordes utredningarna vanligtvis i offrens närmaste krets och man utgick från att morden kunde ha hängt ihop med organiserad brottslighet.

Myndigheternas upprepade misslyckanden har också kopplats ihop med den tyska inrikessäkerhetstjänstens (Bundesamt für Verfassungsschutz) samarbete med vissa informatörer inom de högerextremistiska kretsarna. Av rädsla för att avslöja sina informatörer ska man åtminstone delvis ha försvårat utredningarna kring NSU.

Det finns också många frågetecken kring Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt - om de verkligen begick självmord eller inte.