Nu ska också svenska barn få läsa kinesiska

Det nya språkprogrammet i läroplanen ger de svenska eleverna i Helsingfors fler språkmöjligheter redan i fjärde klass. Men i praktiken har de svenska skolorna så små enheterna att det ändå oftast blir engelska som dominerar.

I och med det nya språkprogrammet kommer de flesta elever i Helsingfors svenska skolor att börja läsa finska i tvåan, engelska i femman och tyska eller franska i sjuan.

Men språkprogrammet gör också möjligt att i fyran börja läsa franska eller tyska i stället för engelska - om man går i en skola som erbjuder det och om elevunderlaget för skolan är tillräckligt stort.

I varje distrikt ska det finnas en skola som erbjuder franska eller tyska i fyran.

Det nya språkprogrammet är ett försök att stärka möjligheterna att få undervisning i fler språk, förklarar Veronica Hertzberg (SFP).

- Nu ska det i varje skola finnas möjlighet till engelska i fyran, men i varje distrikt ska det också finnas en skola som erbjuder franska eller tyska, säger Hertzberg, ordförande för utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors.

Det betyder att eleven ska byta skola om den vill gå i en som erbjuder franska eller tyska redan i fyran. Av de fyra skoldistrikten är det det västra som ska erbjuda en skola som har också franskundervisning från fyran, medan de andra tre erbjuder tyskundervisning - utöver engelskan, alltså.

Både spanska, ryska, latin och till och med kinesiska finns med. Det är skolan själv som får välja vilket språk den vill erbjuda.

Kinesiska erbjuds om tillräckligt många vill läsa det

I sjuan utvidgas valmöjligheterna sedan till fyra språk till utöver franska och tyska.

- Både spanska, ryska, latin och till och med kinesiska finns med som nya öppningar, säger Niclas Rönnholm vid Utbildningsverket.

Det är skolan själv som får välja vilket språk från listan den vill erbjuda, och så ordnas undervisningen om tillräckligt många elever valt det språket. En språkgrupp kräver ett elevunderlag på 10 barn för att undervisning ska ordnas.

I sista hand är det upp till hur många barn som väljer ett specifikt ämne.

- Vilken språkundervisning som förverkligas beror förstås på familjerna, i sista hand är det upp till hur många barn som väljer ett specifikt ämne, säger Rönnholm

Små enheter är hinder för fler möjligheter

Svenska sidans problem är ändå fortfarande att enheterna är så små. Bernt Nordman är skeptisk till att skolorna kommer att ha elevunderlag för franska och tyska från fyran i lågstadiet, då de flesta trots allt väljer engelskan.

Dessutom påpekar han att skolorna inte beviljas mer resurser.

- Skolan kan erbjuda fler språk inom ramen för sina timresurser. Men det kommer att vara ytterst osannolikt, tror han.

Yle Huvudstadsregionen berättade tidigare i veckan om att språkskolorna i Helsingfors har stängt sina dörrar för svenskspråkiga barn. Barnen i de svenska skolorna har dessutom en språkundervisning som ser annorlunda ut: de har större enheter och har möjlighet att erbjuda fler främmande språk redan tidigare i skolan.

Oro för att tvåspråkiga familjer ska välja finska skolor

Nordman hör till dem som talar varmt för större enheter i det svenska skolnätet och också i fråga om språkundervisningen kommer han in på den frågan - och är orolig att tvåspråkiga familjer ska välja finska skolor i stället.

Språkprogrammen på finska sidan är mångsidigare.

- Jag har länge talat för att det svenska skolnätet behöver större enheter. I praktiken är det den enda vägen. Språkprogrammen på finska sidan är mångsidigare. De har ryska, kinesiska, spanska redan tidigt. Det tror jag nog att kan locka familjer som har en internationell inriktning.

Finskundervisningen bordlades

Utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors behandlade den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen i går, ämnesvis. Det nya språkprogrammet för A2- och B2-språkens del godkändes i början av oktober.

Den nya läroplanen tas i bruk successivt så de utvidgade språkmöjligheterna i sjuan gäller först från hösten 2017.

Behandlingen av finskundervisningen från tvåan bordlades i nämnden i går.

- Det är en ganska stor förändring att börja läsa finska redan i tvåan, vi behöver fundera ordentligt på hur det ska göras, säger Hertzberg.

Barn i svenska skolor borde på ett naturligt sätt få öva finska med jämnåriga.

Bernt Nordman lade in ett förslag om att finskundervisningen också borde innebära ett samarbete med de finska skolornas elever.

- Undervisningen borde ordnas så att barn i svenska skolor på ett naturligt sätt får öva finska med jämnåriga. Det skulle också överbygga kulturskillnader och motarbeta de eventuella fördomar som kan finnas.