Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Golden Globe-nominering till Klaus Härö

Från 2015
Uppdaterad 08.01.2016 10:16.
Scen ur Klaus Härös film Fäktaren

Det har förflutit sextio år sedan en finländsk film senast varit aktuell i Golden Globe-sammanhang. 1956 var det Erik Blombergs Den vita renen man talade om. 2016 är det Klaus Härös tur att stå i centrum med Fäktaren.

Handlingen i den finsk-estniska produktionen utspelar sig i 1950-talets Estland och tar därmed sats mot bakgrunden av en tid då varje ord vägs på guldvåg. Åtminstone av den som till varje pris vill undvika en enkelbiljett till Sibirien.

Till en liten skola i Hapsal anländer en dag en ung man vid namn Endel Nelis (Märt Avandi). En man som skall jobba som lärare och vid sidan av detta upprätthålla någon form av fritidsaktivitet för barnen.

Valet faller på fäktning.

Det visar sig snart att Endel Nelis är exceptionellt bra på att fäktas. Och nästan lika bra är han på att dölja hemligheten om sin egen bakgrund.

Men bara nästan.

En framgångshistoria

Det har gått bra för Klaus Härös verklighetsbaserade film (med manus av Anna Heinämaa) ända sedan premiären i mars. Kritikerna var huvudsakligen nöjda och publiken strömmade till.

I september utsågs Fäktaren till Finlands oscarskandidat 2015 och för en tid sedan framgick det att man för första gången i finsk filmhistoria satsar på crowdsourcing - eller gräsrotsfinansiering - för att få marknadsföringen att lyfta.

Däremellan stod det klart att filmen får distribution i USA - något som är tämligen ovanligt för finländska filmer.

För tre veckor sedan vann den pris för bästa film i Estland.

Och idag stod det klart att den nominerats till en Golden Globe i klassen Årets bästa utländska film.

Goda odds

Det finns mycket som talar för att Fäktaren kan gå långt i priskampen. Temat är intressant, skådespelarna bra, det visuella språket tilltalande.

Och därtill spelar man på något som alltid går hem i den amerikanska sfären - underdog-perspektivet.

Den 10 januari gäller det med andra ord att hålla tummarna för att finländsk film äntligen skall fäkta sig fram till en seger. Och av bara farten befria oss från känslan av att vara den eviga underdogen.

Läs en recension av Fäktaren här
Läs en längre Fäktaren-intervju med Klaus Härö här