Klimatmötet inne på slutspurten

I Paris råder spänd förväntan inför dagens plenum där miljöministrarna ska förkasta eller godkänna det nya utkast till klimatavtal som blev klart i morse.

Frankrikes president François Hollande deltar i dagens förhandlingar i hopp om att han ska ge en stark signal till alla att godkänna utkastet. Holland sa i ett tal inför de församlade ministrarna att avtalet är viktigt för hela världen och alla länder.

-Historien är här, vi kan inte skjuta upp det. Ni måste ta ansvar för att vår planet ska kunna leva länge och att vi kan få leva vidare en lång tid, sa Hollande.

Också klimatmötets ordförande, utrikesmininster Laurent Fabius och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon höll passionerade tal som var fulla av hopp. Ledarna vädjade till alla länder att nu ta sitt ansvar.

Under den sena eftermiddagen ska delegationerna gå igenom texten och ett resultat väntas först ikväll.

1,5 grader finns kvar

I avtalsutkastet nämns fortfarande 1,5 grader. Det vill säga att vi ska begränsa den globala temperaturhöjningen till rejält under två grader men sträva efter en maximal höjning på 1,5 grader, något som de mest sårbara länderna, som Stillahavsnationerna redan länge har krävt.

De fattiga ländernas klimatanpassning kommer att finansieras med minst 100 miljarder dollar per år från år 2020.

Finansieringen har varit en av de största tvistefrågorna under klimatmötet. U-länderna har krävt mera pengar för att de ska kunna övergå till förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringen. Enligt klimatmötets ordförandeland Frankrike får u-länderna nu det understöd de behöver.

I utkastet står det att också andra länder än de rika uppmuntras att frivilligt stöda u-länderna ekonomiskt. Det här är någonting nytt och är en antydan om att man vill att också u-länder som har gått framåt ekonomiskt ska bidra.

EU:s och USA:s krav på att ländernas utsläppsmål ska kontrolleras vart femte år finns också med i avtalsutkastet. En övervakning som bland annat Kina har motsatt sig. Enligt texten ska den första kontrollen göras år 2020. Det är ett litet minus, många länder ville ha den tidigare.

Utsläppsmålen i utkastet är luddigare än man hade hoppats. Nu står det att länderna strävar efter att koldioxidutsläppen ska nå sin topp så fort som möjligt och att de sen snabbt ska minska. Man tar i beaktande att det kommer att ta längre för u-länderna. Det finns alltså inga exakta siffror om när det här ska hända. Och man kan fråga sig om det är en tillräckligt stark signal till länderna att minska utsläppen.

Den siffra som i alla fall nämns är år 2050. Efter det strävar man efter att vi inte ska släppa ut någon koldioxid alls.

Avtalet kommer också att vara juridiskt bindande. De löften om utsläppsminskningar som länderna fick ge före mötet ingår ändå inte i den juridiskt bindande delen, vilket ses som ett sätt att få med också motsträviga länder i klimatavtalet.

Ingen får motsätta sig avtalet

Klimatavtalet ratificeras bara om ingen motsätter sig avtalsutkastet idag. Och världens blickar kommer att riktas mot de stora utsläppsländerna som Kina och Indien som också tidigare har satt sig på bakhasorna.

Pressen att godkänna avtalsutkastet är ändå stor. Så många länder sägs nu stå bakom det att man här i Paris tror att Kina och Indien helt enkelt inte täcks blockera det och få skulden för att det inte gick igenom.

På fredagen gick också Brasilien överraskande med i den så kallade koalitionen med höga ambitioner som kräver ett långsiktigt, juridiskt bindande, rättvist klimatavtal. I koalitionen ingår EU, USA och 79 utvecklingsländer.