Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

"Klimatavtalet ingen självklarhet"

Från 2015
Anna Abrahamsson
Bildtext Anna Abrahamsson deltog i klimatkonferensen i Paris.

– Här ser vi hur världen går under på det mest tråkiga sätt möjliga sade någon under konferensen, säger Finlands unga klimatdelegat Anna Abrahamsson som precis har kommit hem från Paris. Enligt henne var det aldrig någon självklarhet att världen skulle nå ett klimatavtal.

Det var två veckor fyllda med möten, föredrag och ett evigt lobbande för klimatets bästa i Paris för Anna Abrahamson som deltog i klimatkonferensen som Finlands unga klimatdelegat.

– Vi satte och lyssnade på diskussioner och ibland fick man inte ens lyssna, utan var tvungen att vänta på att höra vad som hade diskuterats på möten. Men de facto så var det väldigt intressant, säger Abrahamsson.

Enligt henne var det aldrig någon självklarhet att alla världens 195 länder skulle skriva på ett historiskt avtal om att minska koldioxidutsläppen.

– Det fanns ett stort politiskt tryck på att uppnå något, men det fanns många svåra frågor också som inte hade några självklara svar, säger Abrahamsson.

President Barack Obama talar vid klimatmötet i Paris 2015
Bildtext USA:s president Barack Obama på klimatkonferensen.

"1,5 en politisk siffra"

Enligt avtalet ska vi begränsa den globala temperaturhöjningen till rejält under två grader men sträva efter en maximal höjning på 1,5 grader. Enligt Abrahamsson är det ett mål som länge funnits med i bilden.

– Det är mest en politisk siffra, men tidigare har det inte vunnit någon politisk bärkraft och man har inte tagit det på allvar. Men under årets konferens dök det plötsligt upp en samling stater som kallades för High Ambition Coalition som plötsligt skrev under 1,5 grader, säger hon.

Ursprungligen är det de fattigaste länderna i Afrika och de små östaterna som drivit hårdast på 1,5-graders målet då de drabbas så hårt av klimatförändringen.

– Det uppstod det en politisk plattform för de länder som har stort politiskt inflytande att gå med i den här kampen. Länder som USA och Australien, som kanske tidigare inte har setts som frontfigurer i arbetet mot klimatförändringen, började driva på 1,5-graders målet. Plötsligt ville alla vara med i den klubben.

Demonstranter i Le Bourget uppmanar världsledarna att bekämpa klimatförändringen.
Bildtext Många kritiska röster utanför konferensen.

Kritik mot avtalet

I avtalet står det att man strävar efter att vi inte ska släppa ut någon koldioxid alls efter 2050. Och 2020 ska man kontrollera att alla länder har ett program för att minska på sina utsläpp.

– Redan inför Paris har de flesta länder kommit med löften om att de ska minska på sina utsläpp. Och nu kom man överrens om att man var femte år ska komma med nya löften och i varje nytt löfte ska man bli lite mer ambitiöst, säger Abrahamsson.

Den kritik som kommit mot avtalet gäller främst att de tvingande mekanismerna inte är så starka.

– Men det är rätt så typiskt för dessa breda avtal där vi vill ha med alla, också dem som har svårt att binda sig. Däremot är dessa löften offentliga och granskas offentligt så det finns ett stort politiskt tryck på att skapa förändring, säger hon.

Mer om ämnet på Yle Arenan