Kraftigt motstånd mot ändrade villkor för frilansares utkomstskydd

Det planerade lagförslaget om ändringar i frilansares arbetslöshetsförmåner har väckt ett ramaskri bland kulturarbetare. De flesta verkar vara ense om att lagen redan i grunden är så dålig att den borde göras om helt. Lagförslaget gör det inte lättare att försörja sig som frilansare - kanske tvärtom.

Det största problemet är att förtroendet för arbets- och näringsbyråerna är dåligt och att de fattar beslut som inte alltid grundar sig på lagen. Detta förändras inte i och med det nya förslaget, säger Journalistförbundets jurist Jussi Salokangas.

Konstrådets ordförande Tiina Rosenberg säger att den absolut allvarligaste kritiken mot lagförslaget är att det har förberetts så snabbt och i skymundan, utan ett remissförfarande, utan att representanter för de berörda inom kulturfältet har tillfrågats.

Vad handlar det egentligen om?

Lagförslaget handlar om en förändrad syn på vem som är företagare. Som det är nu använder arbets- och näringsbyråerna tre begrepp: i eget arbete, företagare och löntagare. Det nya förslaget skulle stryka kategorin ”i eget arbete”, det vill säga frilansare med korta uppdragsbaserade jobb som betalas med arvoden. De som hittills har sysselsatt sig i eget arbete skulle alltså per automatik klassas som företagare.

Journalistförbundets jurist Jussi Salokangas säger att många organisationer har varit oroliga för att de som varit i eget arbete och nu blir företagare i lagens ögon därmed mister rätten till arbetslöshetsunderstöd. Det är ändå inte det lagförslaget handlar om.

Också hittills har besluten om utkomststöd grundat sig på ifall arbetet görs som huvudsyssla eller som bisyssla, både gällande företagare och så kallat eget arbete. Om arbetet är huvudsyssla är man inte berättigad till arbetslöshetsunderstöd, men om det är bisyssla kan man vara det.

- I princip har det ingen betydelse att kategorierna förändras, säger Salokangas.

Arbets- och näringsbyråerna gör helt vilda tolkningar beroende på vilken tjänsteman som är på jobb.

― Jussi Salokangas, Journalistförbundet

Knepigt blir det ifall frilansare i framtiden i högre utsräckning klassas som företagare i huvudsyssla.

- Det är en helt befogad rädsla, säger Salokangas.

Lättare bli klassad som företagare

Helt konkret går det till såhär då man ansöker om utkomststöd: en person går till arbets- och näringsbyrån, som kollar ifall hen är i eget arbete eller företagare. Efter det reder man ut om det är frågan om huvudsyssla eller bisyssla. Att kategorierna nu förändras har lagtekniskt ingen betydelse. För att vara berättigad till utkomststöd måste man kunna visa att arbetet är en bisyssla. Om arbetsmängden är så stor att den hindrar en från att ta emot ett heltidsjobb klassas det som huvudsyssla. Det här gäller både företagare och dem som hittills har sysselsatt sig i eget arbete. För huvudsyssla har man inte rätt till utkomstskydd och detta förändras alltså inte i den nya lagen.

Arbets- och näringsbyråerna borde utvärdera bisysslan på basis av arbetsmängden. Det är här problemet ligger.

Salokangas tar upp ett exempel på en journalist som på frilansbasis skrev kolumner för en landsortstidning tre timmar per månad. Arbets- och näringsbyrån räknade det som en huvudsyssla, alltså får hen inget utkomststöd.

- Arbets- och näringsbyråerna gör helt vilda tolkningar beroende på vilken tjänsteman som är på jobb, säger Salokangas.

Lagen förbättrar inte sysselsättningen

Det egentliga problemet är alltså vad som klassas som huvudsyssla kontra bisyssla. Den nuvarande lagstiftningen uppmuntrar inte arbetslösa frilansare till att ta emot korta jobb, i rädsla för att mista utkomststödet. Det nya förslaget löser inte det här, säger Salokangas.

Det finns också en ideologisk aspekt på det hela, menar Salokangas. Konstnärer kanske upplever att man tvingas bli företagare, ett epitet som känns främmande och negativt laddat.

De som vinner på den förnyade lagen är de som nu är företagare eller i eget arbete på heltid. Det ska bli lättare att bevisa ifall verksamheten har minskat betydligt. Då kan man ansöka om utkomstskydd utan att helt avsluta sin verksamhet. Också till exempel riksdagsledamöter slipper i framtiden betala arbetslöshetsförsäkring på sina arvoden.

- Ambitionen har aldrig varit att förbättra sysselsättningen, säger Salokangas.

Fel att remissrunda uteblev

Konstrådets ordförande Tiina Rosenberg undrar varför man har så bråttom att få igenom förslaget om det är så lite som förändras. Hon är upprörd över att man har förberett lagen utan att höra några remissinstanser. Inga av de olika organisationerna, fackliga förbunden och representanterna för konstnärerna har tillfrågats. Konstrådet anser att det här strider mot tradition och demokratiskt förfarande.

Man raserar det sociala skyddet för konstnärerna och staten får inte in några pengar på det. Det är ett helt vrickat beslut.

― Tiina Rosenberg, Konstrådet

- Vi ser allvarligt på att det här har skett i smyg. Man tänkte köra igenom lagförslaget i riksdagen före jul då folk inte riktigt har koll på vilka beslut som fattas, säger Rosenberg.

Konstnärer har en väldigt skiftande ekonomi och inkomstskällorna är varierande. Lagförslaget betraktar ändå alla som företagare.

- Vi har en väldigt högerinriktad regering som har som mantra att alla ska vara företagare och att det är fantastiskt. Det är ju deras tolkning, som sen lägger ramen för lagförslaget. Det är bara det att det inte motsvarar verkligheten, säger Rosenberg.

Kritiska röster tystas ner

Rosenberg är trött på det ständiga tjatandet om att man måste spara pengar.

- Summorna är bara symboliska. Ändå gör man det här i smyg och har dessutom inte koll på vad man gör. Det är en enorm försämring av konstnärernas villkor. Man raserar det sociala skyddet för konstnärerna och staten får inte in några pengar på det. Det är ett helt vrickat beslut.

Men det är inte bara konstnärer som drabbas hårt. Också till exempel frilansjournalister och forskare skulle påverkas, säger Rosenberg.

- Det finns en massa mänskor som inte har några fasta anställningar. Regeringen är envis med att alla ska vara företagare. Man tycker att konstnärer, forskare och journalister har valt sitt öde och då har inget ett socialt ansvar för dem. Det är ju innebörden i lagförslaget. Det är en väldigt ideologiserad debatt.

Mest drabbar det konstnärerna, journalisterna och forskarna - de kritiska rösterna - som nu effektivt tystas ner.

― Tiina Rosenberg, konstrådet

I Finland har man på senaste tid väldigt ogärna talat om ideologiska skillnader. Ändå har vi en väldigt ideologiskt driven regering, menar Rosenberg. Livet ses som ett risktagande, går det bra för dig så är det bra, går det dåligt så har du ingen social trygghet.

- Det här är ett led i att rasera den traditionella socialdemokratiska välfärdsstaten, säger Rosenberg.

- Mest drabbar det konstnärerna, journalisterna och forskarna - de kritiska rösterna - som nu effektivt tystas ner.

Hör mera på temat i Slaget efter tolv onsdagen den 16 december klockan 12 och i Kulturmagasinet på kvällen kl 20:30.