Sömnmedlens historia kantad av biverkningar

Sömnlöshet är inte ett modernt samhällsproblem. Redan babylonierna och de gamla grekerna använde sig av olika slags sömnmedel, till exempel substans av opium var vanligt förekommande.

- Olika dekokter av örter och växter användes också, säger professor Jerker Hetta på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Till exempel valerianarot är en växt som använts under mycket lång tid för att tillverka läkemedel som kan lindra insomningsbesvär.

Under antiken använde sig egyptierna och fenicierna av växten belladonna för att bota sömnlöshet. Det kanske mest allmänt förekommande sömnmedlet genom tiderna är ändå alkohol, och är så kanske än idag.

- Araberna kunde framställa alkohol, alltså etanol, som fungerade rogivande, säger Hetta.

Kemiskt framställda preparat

Användandet av alkohol hade visserligen förekommit även före Kristus, men på medeltiden var den arabiska medicinen mycket framträdande och fick därför genomslag.

På våra breddgrader använde vi oss under dessa århundraden ofta av huskurer och kloka gummor.

- De kloka gummornas kunskaper är väl inte synonyma med välbeprövad medicin, de står snarare för ett slags omhändertagande som man hade då, säger Hetta.

På 1800-talet kom kloralhydrat, som var ett kemiskt framställt preparat. Detta missbrukades i viss utsträckning, men tråkiga följder.

- Det förekom att man droppade kloralhydrat i glasen, så att personen i fråga däckade totalt, säger Hetta.

Kloralhydrat skulle alltså enbart användas i mycket små mängder, och medlet användes i mer eller mindre utsträckning ända till 1960-talet. Parallellt med detta användes barbituraterna, som kom vid sekelskiftet 1900 och som var receptbelagt.

Stress och sömnproblem

Det var många som använde sig av barbituraterna, och redan då talade man om ”den stressade nutidsmänniskan” som hade svårt att sova på grund av all jäkt. Den tid vi nu lever i är alltså inte unik ur den synvinkeln.

Men det fanns ett stort problem:

- Det kom in mycket biverkningsrapporter om både barbiturater och kloralhydrat. Det var allt för lätt att ta sitt liv ifall man tog en näve av dessa i samband med alkohol. Det hämmade andningen så att man till slut avled, säger Hetta.

Till exempel Marilyn Monroe och Elvis Presley dog av en överdos av bland annat barbiturater och alkohol.

Det senaste århundradet förde med sig bättre dokumenterade resultat och noggrannare undersökningar. Under 1920-1950-talen kom det en hel mängd olika typer av preparat, både kort- och långtidsverkande.

Nya genombrott

Ett betydande genombrott vid behandling av sömnsvårigheter var bensodiazepinerna som kom 1960.

- Bensodiazepinerna fick en stor genomslagskraft, men ett par år senare kom diazepam som blev ännu populärare, säger Hetta.

En mängd olika varianter av bensodiazepiner framställdes och marknadsfördes. Men precis som barbituraterna hade även bensodiazepinerna besvärliga biverkningar så som beroende, missbruk, yrsel och kognitiva problem.

På 1980-1990-talen kom de så kallade zetasubstanserna, som var besläktade med bensodiazepinerna, och som hade färre bieffekter och blev mycket använda.

Idag finns det flera olika typer av läkemedel som kan användas när man har problem med sömnen. Vissa inverkar bara på sömnen medan andra också har andra användningsområden.

Det har nu kommit ett nytt stjärnskott inom läkemedelsindustrin som skall hjälpa oss att sova. Suvorexant heter det och det är en helt ny grupp av läkemedel som används mot insomnia. De används redan i USA, och väntas tas i bruk här hos oss inom det närmaste året. Studier har visat att biverkningarna är färre och hittills har man inte funnit några tecken på att medicinen skulle vara beroendeframkallande. Utsikterna och förhoppningarna är med andra ord goda. Men det är inte förrän en tillräckligt stor andel av populationen testat suvorexant som man kan veta säkert.

- De fungerar så att de verkar på neuropeptidhormonerna hyporkretin och orexin som reglerar vår vakenhet, förklarar Hetta.

Det nya sömnmedlet blockerar med andra ord de kemiska budskap i hjärnan som kontrollerar vår vakenhet. Vissa människor blir pigga när det är dags att gå och lägga sig, eftersom de har för mycket orexiner i kroppen, och det är det här som suvorexant kommer in och justerar.

Det ultimata sömnmedlet

Sömnmedlets historia är en historia som dock inte kan berättas utan att även biverkningarna nämns, och ett av de värsta exemplen är neurosedyn, ett sömnmedel man gav åt gravida under tidigt 1960-tal och som förorskade svåra fosterskador.

Vi har lärt oss sedan dess, och det perfekta läkemedlet för att råda bot på sömnproblem finns ännu inte på marknaden här hos oss.

Eller som Hetta uttrycker det:

- Vi letar efter ett sömnmedel med maximal effekt och minimala biverkningar.

Trots att sömnmedlen kantats av svåra biverkningar historien igenom, bör man ändå komma ihåg de positiva effekterna.

- Sömnmedlen har nog räddat livet på mången människa som inte kunnat sova, säger Hetta.