Här föddes Pippi, här snurrar Karlsson
När besökaren öppnar dörren till Astrid Lindgrens hem står allt orört. En del gråter när de stiger in.
Jackan hänger kvar på sin galge och tre enkla hattar står på hatthyllan.
En rörande blandning av hemgjorda Pippi- och Emilfigurer samsas med lerstatyer och teckningar från barnbarn och kanske barnbarnsbarn på hyllan i arbetsrummet.
I skrivmaskinen finns ett brevpapper med Lindgrens namn och adress i vänstra hörnet i väntan på nästa brev som skulle skrivas.
Så här har allt fått bevaras sedan Astrid Lindgren dog för snart 14 år sedan.
Dalagatan 46 i Vasastan i Stockholm öppnade för allmänheten i mitten av november.
Familjen står för hyran medan Astrid Lindgren-sällskapet sköter visningarna på frivillig basis. Guidningarna måste förbokas och det enorma intresset har överraskat föreningen. Just nu är de fullbokade i flera månader framåt.
Hemmet berättar om anspråkslöshet
Det här var Astrid Lindgrens hem i sextio år, sedan hon flyttade in i början av 40-talet till dess att hon dog. Yle Nyheter får en visning av Lena Törnqvist, som är aktiv inom Astrid Lindgren-sällskapet och personligen kände Lindgren.
- Det här hemmet berättar, tror jag, vilken anspråkslös människa Astrid Lindgren var. Det har kommit journalister, speciellt nere från kontinenten och sagt "Astrid Lindgren var ju en förmögen kvinna, hur kommer det sig att hon inte flyttade till någon stor, flott lägenhet?". Men som hennes dotter sade "jag tror att mamma tyckte det här var fint".
Lägenheten är en rätt normalstor bostad för en familj, med vardagsrum, arbetsrum, matsal och två sovrum.
Utsikten från arbetsrummet vetter mot Vasaparken, som har varit inspirationsmiljö för många av Lindgrens berättelser.
En lite mindre känd saga om Peter och Petra utspelar sig där. Men allra kändast är takåsarna i Vasastan från böckerna om Karlsson på taket. Och inspirationen till den sagan lär Astrid Lindgren ha fått på en närliggande gata där familjen bodde innan.
- Det var i den förra lägenheten som låg på andra sidan parken, där de bodde högst upp. Men Karlsson rör sig på ganska stora områden, så han snurrar nog omkring här också!, säger Törnqvist.
På väggen i arbetsrummet hänger illustrationer ur bland andra Emil-böckerna. Här finns också karikatyrer från Lindgrens politiska engagemang, till exempel en teckning från Lindgrens berömda debattartikel om Pomperipossa i Monismanien, som ledde till en livlig debatt om skattetrycket år 1976.
Pippis säng står här
I salongen, som också har varit sovrum, står dottern Karin Nymans säng kvar.
Egentligen kan man säga att det var i den sängen som början till berättelserna om Pippi Långstrump föddes och det lär vara dottern Karin Nyman som kom på namnet.
- När Karin var sjuk och låg i sängen sade hon till sin mamma, "mamma berätta om något roligt, berätta om Pippi Långstrump!" Så man kan också säga att det här är Pippis säng.
Tavlor som Lindgren har köpt av konstnärer hon kände samsas med otaliga prisstatyetter och gåvor, många med barnmotiv.
Här finns också en skål i ryskt porslin, från ingen mindre än president Jeltsin.
Högst upp på en hylla finns en liten staty, en slags prototyp på en rumpnisse, med kännspak uppnäsa, sannolikt från filmbolaget som spelade in Ronja Rövardotter.
- En historia om jag inte kan bekräfta som jag har hört är att man tog inspiration av Astrid Lindgrens egen profil, men överdrev den ganska rejält, men det lär de inte ha vågat berätta till henne, säger Törnqvist.
"Som om hon har gått ut och köpt kaffebröd"
Längst in finns Astrid Lindgrens sovrum, där hon flyttade in efter att hennes två barn hade flyttat ut.
Här finns en bokhylla med det som hon själv tyckte om att läsa, av författarvänner.
Men också hennes konfirmationsbibel och en bok med Sions sånger, som var av hennes mamma. Hon uppskattade religiösa skrifter som litteratur, men Astrid Lindgren själv var inte speciellt religiös. berättar Lena Törnqvist.
- Hon sade någon gång "Gud förstår jag mig inte riktigt på, men Jesus verkar ju bra." På gamla dagar sade hon också "jag tvivlar ibland på mitt eget tvivel".
I den här sängen brukade hon också skriva, genom att stenografera för att senare skriva rent. Här finns också en telefonlur i retromodell, som hon varje morgon talade i, med sin förläggare. Det kan hända att det lika mycket var förläggaren som ville ha Lindgrens omdömen, som hon ville ha hans, gissar Törnqvist.
Den heltäckande mattan är sliten på det ställe där Astrid Lindgren under åratal har satt ner fötterna när hon har stigit upp ur sängen. Det var också i det här rummet som hon dog en januaridag år 2002.
- Jag har träffat på folk som har fallit i gråt när de kommer hit. Och det är en stark upplevelse. Det är precis som om hon bara har gått ut för att köpa kaffebröd och är på väg tillbaka.
