Marina Lindell: Demokratier måste alltid förnya sig

Medborgarna borde få större plats i det demokratiska beslutsfattandet. Det skriver gästkolumnisten Marina Lindell som är forskare i Vasa.

I en internationell jämförelse framstår Finlands demokrati som ovanligt stabil. Det innebär inte att vi kan luta oss tillbaka och tro att det alltid kommer att vara så. En demokrati behöver ständigt förnyas för att hållas levande.

Folkomröstningar och medborgarinitiativ har förts fram som viktiga metoder för att utveckla demokratin och öka den enskilde medborgarens möjligheter till delaktighet.

Dessa metoder saknar dock ett incitament att fördjupa sig i politikens sakfrågor, att grundligt tänka igenom fördelar och nackdelar med olika alternativ och att diskutera dem med andra som kanske har en annan uppfattning.

Medborgarpaneler

En metod till mer djupgående konsultering av allmänheten är medborgarpaneler. Deltagarna till sådana paneler väljs ofta slumpmässigt men med syftet att deltagarna ska vara representativa för befolkningen.

I en medborgarpanel diskuterar medborgare politiska sakfrågor i små grupper, får balanserad information, och diskuterar med experter och politiker. Deltagarna i en sådan diskussion kan komma att förändra sina åsikter, öka sin kunskap och nå enighet.

Ett aktuellt exempel på användningen av en medborgarpanel kommer från Irland. År 2012 tillsatte Irlands parlament ett nationellt medborgarforum med uppgiften att diskutera en rad politiska sakfrågor och ge rekommendationer om huruvida lagstiftningen i dessa frågor borde ändras.

Ledde till ändring om samkönade äktenskap

Om medborgarforumet, som bestod av 66 medborgare och 33 politiker, rekommenderade att en lag borde förändras kunde parlamentet ordna en folkomröstning om förslaget.

Flera folkomröstningar har ordnats som ett resultat av medborgarforumet, bland annat den folkomröstning om samkönade äktenskap, där en överväldigande majoritet av medborgarna röstade för en lagförändring.

Varför skulle man då vilja inkludera vanliga medborgare i beslutsfattandet? Politikerna har ju mera tid och bättre möjligheter att grundligt sätta sig in i politiska sakfrågor och de är valda för att fatta beslut. Varför skulle medborgarnas rekommendationer ha någon betydelse?

Svaret kan inte endast vara "för att det är medborgarnas rekommendationer". Jag vill lyfta fram fyra goda skäl till varför medborgarna borde inkluderas.

Svag legitimitet

För det första har valets legitimitet försvagats, det vill säga valresultatet är inte nödvändigtvis en tillräcklig grund för att fatta politiska beslut. Påståenden om att folket får de politiker de förtjänar är inte justa och rättfärdiga. Folket kan omöjligen i röstningsögonblicket förutse hur den kommande regeringen eller styrelsen kommer att se ut, och än mindre vilka politiska sakfrågor som blir aktuella under mandatperioden.

På senare tid har vi också sett en nedgång i valdeltagande. Trots att medborgarnas förtroende för politiska institutioner har sjunkit har institutionerna inte ersatts eller utvecklats i någon stor omfattning.

Politikerna borde se behoven

För det andra borde politiker uppfatta och ta till sig behov som finns i samhället om de skall kunna hävda att de är mottagliga för medborgarnas behov och representativa för väljarkåren. Bra beslut kräver mycket information och att noggrant och systematiskt ta i beaktande både problem och möjligheter för olika samhällsgrupper.

Att anlita experter eller inte

För det tredje kan användningen av experter i det politiska beslutsfattandet bidra med värdefull information - men deras kunskap är i många fall för snäv och ensidig för att kunna generera politik som allmänheten kan acceptera.

Speciellt när det gäller sakfrågor som inkluderar ny teknologi tenderar experter att fokusera på teknologin i sig - istället för de sociala aspekterna därav.

Nya synvinklar

För det fjärde kan diskussioner mellan medborgare och politiker bidra till att minska klyftan som finns mellan politiker och medborgare. Fördelen med att ha medborgare som diskuterar framför politiker är att medborgarna erbjuder en annan synvinkel, vilket kan vara ett nyttigt tillägg i beslutsfattandet. Genom att de som berörs av beslutet får möjlighet att delta kan det leda till bättre acceptans för de beslut som fattas.

Marina Lindell, politices doktor och forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi i Vasa.