Polisen är snabb i städerna och långsammare på landet - se läget där du bor
När polisen får brådskande uppdrag ska en polispatrull vara på plats inom nio minuter. På glesbygden är utryckningstiderna ofta betydligt längre än så.
Den interaktiva kartan visar polisens utryckningstider i medeltal på olika håll i landet. Du kan välja att visa kommuner eller polisinrättningar och enbart de mest brådskande uppdragen (kategori A) eller alla utryckningar (kategorierna A och B).
Du kan zooma och flytta på kartan. Tryck på kommun eller polisdistrikt för att visa närmare uppgifter. De elva polisinrättningarnas huvudpolisstationer och övriga polisstationer på fasta Finland syns också på kartan.
Uppgifterna om polisutryckningar gäller år 2015 fram till den 10 december. De härstammar från PolStat som är polisens system för resultatuppföljning.
Kartan är färglagd enligt de målsättningar som Inrikesministeriet och Polisstyrelsen har kommit överens om.
| Mål (min) | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
|---|---|---|---|---|
| A-uppdrag | 9 | 10 | 10 | 10 |
| A och B-uppdrag | 17 | 18 | 19 | 20 |
Källa: Inrikesministeriet, resultatavtal (pdf på finska)
Då man räknar ut ett medeltal på nationell nivå når polisen upp till målsättningen eftersom merparten av uppdragen sker i eller nära städerna. Utanför tätorterna kan utryckningstiderna ändå vara många gånger längre än snittet för hela landet.
- Utryckningstiderna är en ekvation som beror på antalet uppdrag, antalet patrullbilar och de geografiska positionerna, beskriver polisinspektör Marko Savolainen vid Polisstyrelsen.
Som kartan visar är den här ekvationen besvärlig utanför städerna, på mindre orter där antalet uppdrag också är lågt.
- I sista hand är det en resursfråga, polisen måste finnas där uppdragen finns, konstaterar Savolainen.
Han påpekar att polisen strävar efter att patrullera utanför tätorterna, men att man samtidigt måste rikta resurserna dit behoven är störst.
Savolainen säger att man följer upp orsakerna till uppdrag som får långa utryckningstider. I en del fall finns det en teknisk förklaring då polispatrullen inte kvitterat att den har nått fram till platsen.
Inrikesministeriet utgår från att polisens resurser minskar under de närmaste åren. Därför räknar man i resultatavtalet med att utryckningstiderna blir längre.
Polisinspektör Savolainen säger att det handlar om att ställa realistiska mål i förhållande till minskande resurser.
Polisstationer och patrullbilar
Det finns i dagsläget 119 polisstationer på fasta Finland. Polisstyrelsen har på Inrikesministeriets begäran föreslagit att 16 polisstationer läggs ner.
Polisstyrelsens materialanskaffningsdirektör Jouni Jantunen säger att verksamheten vid de enheter som sannolikt stängs redan är avskalad med fåtalig personal och begränsade öppettider.
Jantunen medger att nedskärningarna i vissa fall kan leda till längre transportsträckor för polispatrullerna.
Polisen har sammanlagt 1600 fordon, av vilka omkring 900 bilar och 100 motorcyklar används i patrullverksamheten. Fordonsparkens storlek har setts över för ett par år sedan under förvaltningsreformen Pora III och inga nya förändringar planeras.
En miljon uppdrag i året
Polisen genomför omkring en miljon uppdrag varje år. Uppdragen delas in i kategorierna A, B eller C enligt vissa bedömningskriterier.
Då du ringer till 112 är det nödcentralen som gör den här bedömningen utgående från polisens kriterier.
Polisuppdrag kategoriseras enligt brådska
Kategori A: uppdrag som måste skötas omedelbart. Pågående brott och skeenden som hotar liv, hälsa eller egendom och där ett ingripande kan hindra följder eller leda till att gärningsmän grips. Även automatiska inbrottslarm som tas emot av nödcentralen.
Kategori B: uppdrag som bör skötas utan dröjsmål. A-uppdrag sköts före B-uppdrag om det inte finns lämpliga polispatruller tillgängliga. Skydd av personlig integritet, egendom och upprätthållande av allmän ordning och säkerhet.
Kategori C: uppdrag som inte kräver omedelbara åtgärder, men bör skötas vid lämplig tidpunkt. Bland annat persontransporter och trafikövervakning.
Antalet polisuppdrag har länge rört sig kring en miljon per år. Under de senaste åren har flera uppdrag kategoriserats som C-uppdrag, medan antalet A- och B-uppdrag har minskat i motsvarande grad.
Enligt polisinspektör Marko Savolainen beror utvecklingen bland annat på att trafikövervakning kategoriseras som C-uppdrag. De här uppdragen sköttes tidigare av Rörliga polisen som hade sitt eget uppföljningssystem. Rörliga polisen lades ner i slutet av år 2013.
Enligt Savolainen har polisen också förtydligat kriterierna för vissa uppdrag, så att enbart uppdrag som verkligen hör hemma i A-kategorin hamnar där.