Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Surfplattan ger honom stickningar i fingrarna

Uppdaterad 30.12.2015 16:32.
Rurik Ahlberg
Bildtext Rurik Ahlberg

På 1980-talet började man tala om elöverkänslighet och folk berättade att de fick besvär av att arbeta vid datorskärmar. En av dem som är överkänslig för någon form av strålning är Rurik Ahlberg.

Till vardags är han kommundirektör i Korsholm, men när han först märkte att han reagerade på strålningen var han inte på jobbet.

- Värst var det en sommar då jag läste tidningarna i surfplattan. Då hade jag väldigt ont, säger Rurik Ahlberg.

Sticker i fingrarna

Han berättar att det brukar sticka i fingrarna. Det har det gjort ända sen han fick sin första smarttelefon. Surfplattorna ger mer symtom. Han reagerar när han rör vid surfplattan eller smarttelefonen.

- Symtomen är diffusa. Ibland känner jag något och ibland inte. Ibland kommer symtomen först senare.

- Ibland börjar huden kittla och jag kan få små utslag.

Ahlberg definierar inte sina symtom som så allvarliga. De blir värre om han laddar ner mycket information till surfplattan.

- I och med att jag alltid har känt så här tänkte jag att det är helt normalt. Men när jag tidvis hade haft riktigt ont i musklerna började jag tycka att det inte är som det ska.

Några procent drabbas

I undersökningar som gjorts om elöverkänslighet svarar några procent av befolkningen att de upplever sig överkänsliga eller allergiska mot elektriska eller magnetiska fält.

Många patienter som söker sig till läkare för sin elöverkänslighet beskriver att de inte blir tagna på allvar.

- Jag tror att det är viktigt att läkare inte slår bort och förnekar att patienten kan känna av det. Läkarna ska ta det här på allvar.

- Det bemötande man ofta får att det inte kan stämma och att man har en skruv lös.

De läkare som Ahlberg träffat har förklarat hans symtom med att han har trånga nervbanor i händerna och handlederna.

Ifrågasätter gränsvärden

Han säger att man i framtiden måste ta elöverkänslighet i betraktande när man planerar trådlösa nätverk i till exempel daghem och skolor. Ofta går det lätt att ersätta trådlösa anslutningar med trådbundna, bara man tänker på att göra det.

- Dagens unga är den första generationen som utsätts för strålning i den här omfattningen. Från statens håll borde man ha en mera genomtänkt digitaliseringspolitik baserad på en försiktighetsprincip. Nu finns det egentligen ingen politik alls.

- Det här ökar ju lavinartat i samhället. De flesta reagerar inte, men samhället måste beakta dem som har de här reaktionerna.

Ahlberg har som kommundirektör i Korsholm insikt i hur planeringen av skolor och daghem görs i kommunen. Han säger att man beaktar nationella gränsvärden.

- Frågan är om gränsvärdena är riktiga.

Sällan trådlöst

Ahlberg har förändrat sitt liv så att han kopplat bort alla trådlösa signaler som kommer från arbetsdatorn i ämbetshuset, alltså wifi och bluetooth. Han brukar använda trådlöst nätverk när han kan för att uppdatera e-posten och annat. Men han är inte uppkopplad längre stunder. Tidningarna läser han igen i pappersversion.

- Man kan mäta elektromagnetisk strålning och minska den genom att öka avståndet. Redan några meter större avstånd gör en stor skillnad.

Helt utan smarttelefon och surfplatta klarar sig Ahlberg inte.

- Jag använder kalendern hela tiden och e-posten läser jag. Jag försöker minimera användandet och utsattheten.

Artikeln har korrigerats 26.12.2015 kl.11.30. En länk till Strålskyddsstiftelsen har tagits bort eftersom stiftelsen felaktigt kallades för en myndighet.